med anledning av prop. 2019/20:31 Större komplementbostadshus

Motion 2019/20:3423 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M)

av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) med ändringen att formuleringen i fråga om ett komplementbostadshus eller 25,0 kvadratmeter i fråga om en komplementbyggnad utgår.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som möjliggör större komplementbostadshus och komplementbyggnader och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att fler bygglovsbefriade åtgärder, såsom komplementbostadshus och komplementbyggnader, bör undantas från kravet på bygganmälan och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Regeringen föreslår, bland annat mot bakgrund av två tillkännagivanden från riksdagen, att den största tillåtna ytan för bygglovsbefriade komplementbostadshus ökas från 25 kvadratmeter till 30 kvadratmeter. Förslaget bedöms kunna leda till att antalet bostäder ökar samtidigt som de bostäder som byggs blir mer ändamålsenliga och tillgängliga. Moderaterna är positiva till att öka den tillåtna ytan för bygglovsbefriade komplementbostadshus men instämmer Boverkets bedömning att den största tillåtna ytan bör ändras för såväl komplementbostadshus som komplementbyggnader. Ett stort antal remissinstanser tillstyrker utredningens förslag. Det finns flera skäl att tillåta såväl större komplementbostadshus som komplementbyggnader. Reglerna är redan mycket komplicerade med ett stort antal undantag och administrativa krav. Även komplementbyggnader som används som förråd eller garage kan vidare väntas öka det totala utbudet av bostäder då dessa i sin tur kan frigöra enklare uthyrningsrum i bostadshus runt om i landet. En sådan förändring skulle slutligen även medföra att fler fastighetsägare skulle få möjlighet att utveckla sina fastigheter på ett positivt sätt. Eftersom det förslag som regeringen skickat på remiss i den del som avser 9 kap. 4 a § p. 2 plan- och bygglagen (2010:900) överensstämmer med vad som ovan anförts finns redan ett gediget beredningsunderlag tillgängligt. Lagstiftningstekniskt är en förändring från 25 till 30 kvadratmeter av enkel beskaffenhet. Lagrådet har inte haft något att erinra mot förändringen av den största tillåtna ytan för komplementbostadshus i regeringens förslag. Moderaterna föreslår därför att riksdagen beslutar att anta regeringens förslag med den ändringen att formuleringen i fråga om ett komplementbostadshus eller 25,0 kvadratmeter i fråga om en komplementbyggnad i förslaget till ny lydelse av 9 kap. 4 a § p. 2 plan- och bygglagen (2010:900) utgår. Bestämmelsen skulle med denna förändring få den lydelse som föreslås i Boverkets rapport Lovbefriade åtgärder, utvändiga ändringar och anmälan – analys och förslag (Rapport 2018:17) det vill säga: tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än 30,0 kvadratmeter,.

För att möjliggöra en högre boendekvalitet i komplementbostadshus och ytterligare förbättra fastighetsägares möjligheter att utveckla sina fastigheter bör dock även komplementbostadshus och komplementbyggnader större än 30 kvadratmeter kunna bygglovsbefrias. Moderaterna har tidigare föreslagit att gränsen ökas till 32 kvadratmeter men även högre gränser bör kunna övervägas. Riksdagen bör därför rikta ett tillkännagivande till regeringen med innebörden att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som möjliggör större komplementbostadshus och komplementbyggnader.

Det nuvarande regelverket har kritiserats för att vara allt för svåröverblickat och administrativt betungande för den som vill vidta en bygglovsbefriad åtgärd. Ambitionen med att bygglovsbefria fler åtgärder har varit att förenkla byggande och att göra det möjligt för fler att på ett bättre och mer ändamålsenligt sätt utnyttja sina fastigheter. Även krav på bygganmälan innebär en inte oväsentlig kostnad, tidsutdräkt och administration för den som vill bygga. Regeringen bör därför låta utreda och därefter återkomma till riksdagen med förslag som innebär att fler bygglovsbefriade åtgärder, såsom komplementbostadshus och komplementbyggnader, undantas från kravet på bygganmälan.

Carl-Oskar Bohlin (M)

Cecilie Tenfjord Toftby (M)

Lars Beckman (M)

David Josefsson (M)

Maria Stockhaus (M)

Motionen bereds i utskott Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Civilutskottet

Händelser

Inlämnad: 2019-11-07 Bordlagd: 2019-11-08 Granskad: 2019-11-08 Hänvisad: 2019-11-12
Yrkanden (3)