med anledning av prop. 2019/20:33 Anstånd med kupongskatt i vissa fall

Motion 2019/20:3421 av Niklas Wykman m.fl. (M)

av Niklas Wykman m.fl. (M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ändrat förslag rörande kupongskatten och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Utländska företag och fysiska personer som inte har sin skatterättsliga hemvist i Sverige betalar i dag kupongskatt (30 procent) på utdelningar från svenska aktiebolag, Europa­bolag med säte i Sverige samt svenska värdepappersfonder och specialfonder. Skatte­mässigt skiljer sig detta mot vad som gäller för svenska bolag som tar emot utdelning såtillvida att kupongskatten är en källskatt, dvs. den betalas till Skatteverket av det utdelande företaget oavsett om mottagaren har förluster som gör att någon skatt inte ska utgå – detta medan svenska bolag betalar skatt på de eventuella vinster som totalt sett uppstår vid årets slut. Systemets utformning skapar således gränsöverskridande hinder för den fria rörligheten av kapital. Med anledning av EU-domstolens domslut i det s.k. Sofinamålet står det nu klart att denna ordning även står i strid med EU-rätten. Mot den bakgrunden är regeringens proposition i frågan välkomnad. Förslaget innefattar dock ett par aspekter som inte är väl avvägda och som bör justeras.

Även fysiska personer (samt deras dödsbo) som är begränsat skattskyldiga i Sverige kan, liksom juridiska personer, ha utdelning som beläggs med kupongskatt trots den sammanlagda kapitalinkomsten för skatteåret i fråga är negativ. Ändå omfattas de inte av det föreslagna regelverket, vilket hämmar det fria kapitalflödet och strider mot grundintentionen i propositionen. Att utländska fysiska personer med kapitalunderskott ska betala källskatt och först i efterhand återfå kupongskatt medan juridiska personer ges anstånd är inte en rimlig ordning. Regeringen bör återkomma med justerad lagstiftning som omfattar även dessa privatpersoner.

Utgångspunkten i propositionen bör vara att valutakurseffekter i minsta möjliga mån ska påverka förutsättningarna för att beräkna det beskattningsbara resultatet. I flera situationer blir detta nu dock inte resultatet, utan kapitalvinstregler kommer att bli tillämpliga och få effekter på beskattningen. Detta blir särskilt problematiskt vid koncerninterna transaktioner, t.ex. när ett bolag i en koncern lånar upp pengar externt för hela koncernens räkning, vilket är ett mycket vanligt upplägg. Sannolikt är inte detta regeringens intention utan en effekt av den korta beredningstiden samt frågans tekniskt komplicerade natur. Regeringen bör analysera vilka valutakurseffekter som kan uppstå vid fastställande av anståndsutrymmet med nu föreslagna regler och återkomma till riksdagen vid behov.

Det bör förtydligas att anståndet för kupongskatt avseende de utdelningar som ett företag (eller fysiska personer) erhåller är ett maxbelopp. Om ett företag bara kan göra trovärdigt att ett anstånd är motiverat för exempelvis halva beloppet av en utdelning bör detta vara möjligt och inte leda till att anstånd inte beviljas. Det föreslagna regelverket i propositionen är otydligt på denna punkt. Regeringen bör återkomma med ett förtydligande.

Avslutningsvis är tidsramen på fyra månader efter utgången av det efterföljande beskattningsåret som den berörda utdelningen rör för att ansöka om anstånd för snävt satt. Detta kommer att vara svårt för många större koncerner att klara av, varför tidsramen bör utökas väsentligt. Regeringen bör återkomma med förslag på en utökad tidsram.

Riksdagen bör därför göra ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med ändrat förslag och analys rörande kupongskatten i enlighet med det som anförs i motionen ovan.

Niklas Wykman (M)

Helena Bouveng (M)

Boriana Åberg (M)

Kjell Jansson (M)

Fredrik Schulte (M)

Motionen bereds i utskott Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Skatteutskottet

Händelser

Inlämnad: 2019-11-06 Bordlagd: 2019-11-07 Granskad: 2019-11-07 Hänvisad: 2019-11-08
Yrkanden (1)