med anledning av prop. 2020/21:185 Hållbarhetskriterier – genomförande av det omarbetade förnybartdirektivet

Motion 2020/21:4060 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast följa upp propositionen med en definition av odikad mark och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Regeringen föreslår i proposition 2020/21:185 Hållbarhetskriterier – genomförande av det omarbetade förnybartdirektivet ett antal hållbarhetskriterier för fasta och gasformiga biobränslen som används för produktion av el, värme, kyla eller bränslen i anläggningar av en viss storlek. De biobränslen som framställs måste för sitt hållbarhetsbesked, som krävs för erhållande av skattenedsättning eller tilldelning av elcertifikat, vara från annan mark än de med stor biologisk mångfald eller stora kollager. Propositionen föreslår begränsningar för hur höga utsläppen av växthusgaser får vara.

En utdragen process

Kristdemokraterna konstaterar inledningsvis att regeringen hanterat implementeringen av direktivet mycket utdraget. Det har gått två år sedan direktivet antogs, och den långsamma implementeringen gör att berörda aktörer nu ställs inför en mycket kort omställningstid att anpassa sina verksamheter efter det nya regelverket.

Odikad mark

Regeringen tar utifrån det omarbetade förnybartdirektivet fasta på att markkriterierna syftar till att skydda mark med biologisk mångfald och förhindra markanvändning för agrobiomassa. Regeringen föreslår att bränsle inte får produceras av biomassa som den 1 januari var torvmark, om det inte visas att odling och skörd eller avverkning av råvaran inte medför dränering av tidigare odikad torvmark. Syftet är att förhindra att odikade marker dräneras med utsläpp av bundet kol som följd.

Med detta skapas en ny skyddsklassning av mark som tas ur bruk från markägares möjligheter till avkastning. Regeringens förslag måste betraktas som ett anmärkningsvärt intrång i den demokratiska processen liksom ett oacceptabelt intrång i äganderätten. Enligt Sveriges geologiska undersökning (SGU) är Sverige ett av världens mest torvtäta länder och torvmarker utgör 15 procent av den svenska landarealen. Av torvmarkerna anses 90 procent vara odikade och blir med regeringens förslag undantagna möjligheten att utgöra underlag för energitorv. Men det blir också en död hand för all framtid för bruk av dessa marker och måste ses som ett intrång i markägandet utan ersättning.

Enligt SGU är Sverige en betydande producent av odlingstorv i Europa. Produktionen sker i huvudsak i södra Sverige. Odlingstorven används till traditionell odlingsjord och som växtsubstrat vid storskalig växthusodling. Utvinningen av energitorv är i dag ungefär lika stor som utvinningen av odlingstorv, räknat i kubikmeter torv. Energitorv används främst som bränsle vid fjärrvärmeanläggningar och alltid tillsammans med olika typer av träbränslen.

Regeringen gör två antaganden som inte klarläggs. För det första hävdas att all odikad torvmark har biologisk mångfald som är skyddsklassad. Även om den biologiska mångfalden kan variera kraftigt appliceras det nu på all odikad torvmark i hela Sverige. Odikad torvmark är för det andra svagt definierat och kan uppträda i ett flertal former såsom varianter av diken, kantdiken eller ägodelsdiken. Det uppstår därför svårigheter att avgränsa den odikade torvmarken.

Införandet av ett nytt hållbarhetskriterium där biodrivmedel och biobränslen inte anses som hållbara om de produceras från mark som den 1 januari 2008 var torvmark där dränering kan ske av tidigare odikad mark beskär handlingsfriheten för markägare och undergräver äganderätten. Det bör också betraktas som en överimplementering av direktivet. För att få en tydlighet och säkra att markägare kan känna till om de omfattas av propositionens kriterier bör en tydlig definition göras av odikad torvmark.  

Kjell-Arne Ottosson (KD)
Magnus Oscarsson (KD)	Camilla Brodin (KD)
Larry Söder (KD)	Magnus Jacobsson (KD)