med anledning av prop. 2021/22:138 Ett särskilt brott för hedersförtryck

Motion 2021/22:4453 av Tobias Andersson m.fl. (SD)

av Tobias Andersson m.fl. (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning av ett särskilt hedersbrott och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett strikt ansvar för vissa närstående i fråga om hedersbrott och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av anmälningsskyldigheten i fråga om hedersbrott och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

I regeringens proposition 2021/22:138 Ett särskilt brott för hedersförtryck föreslås in­förandet av ett nytt brott i brottsbalken med beteckningen hedersförtryck. Som en kon­sekvens av decenniers ansvarslös migrationspolitik i kombination med en kravlös och slapphänt integrationspolitik har hedersförtryck etablerat sig som ett allvarligt samhälls­problem i Sverige. Sverigedemokraterna har varnat för denna utveckling, men dessvärre uteblev handling tills fenomenet nu blivit ett vedertaget faktum.

Våld, hot och förtryck i den s.k. hederns namn är påtagligt inom flertalet av de kultu­rer från vilka Sverige tagit emot stora mängder människor utan att ställa krav om anpass­ning utefter vår kultur. Förtrycket som sådant kan bestå av redan kriminella handlingar, exempelvis misshandel och hot om våld, men det kan också röra sig om mer svårstraf­fade handlingar, exempelvis underförstådda hot och systematiska trakasserier. Då dessa handlingar ofta utövas av närstående till offret och sker i samförstånd inom familjen eller släkten eller av andra gärningsmän har det varit svårt för offret att få upprättelse.

Regeringens proposition är därför välkommen även om det bör poängteras att den är ett resultat av riksdagens arbete på området där vi dragit regeringen efter oss, exempel­vis genom tillkännagivanden. Sedan tidigare har vi fått på plats en särskild straffskärp­ningsgrund och nu föreslår regeringen en ny straffbestämmelse vilken straffbelägger upprepat hedersrelaterat våld och förtryck mot person. Detta är bra, men Sverige­demokraterna finner utrymme för förbättring.

Medverkansbestämmelser

Likt framfördes ovan sker ofta hedersförtrycket inom ett kollektiv av människor där vissa kanske är mer pådrivande och står för hat och hot medan andra genom sin passivi­tet låter det ske. De kanske till och med aktivt är en del av förtrycket genom att exempel­vis hålla koll på offret åt någon annan i familjen eller förmedla information till förövar­na. Regeringen hanterar frågan om deras ansvar genom att förespråka att det ska räcka med att en medverkande person har likgiltighetsuppsåt medan gärningsmannen har kvalificerat uppsåt.

Propositionen föreslår inte något införande av särskilda medverkansbestämmelser för straffbestämmelsen om hedersförtryck. Detta kan komma att behöva korrigeras framöver när vi vet hur uppsåtsbedömningen skett i domstolarna och ifall propositio­nens syfte uppnås fullt ut. Regeringen behöver därför följa upp hur väl medverkande lagförs för att eventuellt komplettera lagen med särskilda medverkansbestämmelser. Regeringen ska därför ge Brottsförebyggande rådet i uppdrag att granska den föreslagna lagens implementering och effektivitet.

Strikt ansvar

Sverigedemokraterna menar även att det är moraliskt svårt att stå fri från skuld i en familj där hedersförtryck utövas även om man inte aktivt deltar i det. Det finns därför skäl att överväga ett strikt ansvar för en krets av närstående. Liksom gällande barnäkten­skapsbrott där föräldrar eller annan med bestämmande inflytande över barnet kan dömas till ansvar om de tillåter att barnäktenskap äger rum bör personer i en närståendekrets med bestämmande inflytande över barnet inte kunna stå utan ansvar om de passivt tillåtit hedersförtryck att utövas av andra. En sådan ordning behöver noga utredas gällande vilka närstående som bör kunna hållas ansvariga för förtrycket, och vilken form av passivitet som bör anses klandervärd nog för straffrättsligt ansvar.

Anmälningsskyldighet

Det finns redan i dag en anmälningsskyldighet för yrkesgrupper inom vård, skola och andra som kommer i kontakt med barn och unga. Dessa anmälningar går till social­nämnden som därefter inleder ett ärende och eventuellt gör en utredning. Huruvida dessa i erforderlig grad utreds tillfredsställande eller anmäls vidare till polisen är dock oklart. Regeringen bör därför se över förfarandet och huruvida nuvarande ordning är tillräcklig eller om ytterligare revideringar krävs för att bättre bekämpa hedersförtryck.

Tobias Andersson (SD)

Adam Marttinen (SD)

Katja Nyberg (SD)

Pontus Andersson (SD)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Justitieutskottet

Händelser

Inlämnad: 2022-03-16 Bordlagd: 2022-03-17 Granskad: 2022-03-17 Hänvisad: 2022-03-18

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (3)