med anledning av prop. 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero

Motion 2021/22:4613 av Lars Hjälmered m.fl. (M)

av Lars Hjälmered m.fl. (M)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag för hur det förebyggande arbetet mot hot, våld och kränkningar kan göras evidensbaserat och baserat på beprövad erfarenhet och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag för att kunna stänga av elever under längre tid är fyra veckor under ett läsår och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag om utökad skyldighet för rektorer att flytta elever och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att inrätta fler särskilda jourskolor för att under en tid kunna avskilja våldsamma elever och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Brottsförebyggande rådet ska få i uppdrag att ta fram en fördjupad kartläggning av brottsligheten i skolorna och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Den svenska skolan har ett antal stora utmaningar med bristande studiero och brister i kunskap och kunskapssyn samt att lärarna inte fullt ut kan göra sitt viktiga arbete. Trygga elever lär sig mer och är en grundförutsättning för en effektiv inlärningsmiljö. Därför ska det råda ordning och reda i skolan. Det är lärares, elevers och föräldrars ansvar. Alla lärare, rektorer och elever ska känna sig trygga i skolan och arbetsro ska råda i klassrummen. Det betyder att skolan ska vara fri från stök, hot, våld, kränkningar och trakasserier. I en lärarfacklig enkät svarade hälften av lärarna att de utsatts för våld på sin arbetsplats. Tyvärr är kränkande behandling fortfarande ett stort problem. Ska skolan kunna skapa en trygg miljö utan hot, våld och kränkningar krävs ett genom­gripande och systematiskt arbete. Det måste finnas rutiner för hur hot, våld och olika former av kränkningar ska hanteras. Det är viktigt att allt arbete mot olika former av kränkningar i skolan är baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet. Tillgång till en väl fungerande elevhälsa är också mycket viktig, inte minst för att motverka psykisk ohälsa. I många fall får brister i uppförande inte tidiga och tydliga konsekvenser. Bristen på studiero i många klassrum får konsekvenser för elevernas lärande.

Om vi ska kunna få ordning på Sverige måste vi få ordning på skolan. Vi noterar att regeringen lämnar några förslag om bättre studiemiljö. Vi har inget att invända mot dessa. Däremot står det helt klart att dessa förslag inte kommer att räcka för att bringa ordning och studiero i skolan.

I propositionen beskriver regeringen hur en elev under en viss tid, på två respektive fyra veckor under ett läsår, ska kunna flyttas från sin ordinarie skolplats för att sedan komma tillbaka. Detta kan måhända fungera i vissa fall. Men vi anser dels att elever vid behov ska kunna flyttas under väsentligt längre tid än regeringens förslag på några få veckor, dels att det ska vara möjligt att redan tidigt klargöra att eleven i fråga inte kommer att komma tillbaka till sin tidigare skola. Allt detta handlar om att elever som missköter sig ska mötas av tydliga konsekvenser och rätt stöd för att hamna rätt. Det handlar också om att ge alla andra elever runt omkring en chans att få studiero. Därtill handlar det om att lärarna ska ges rätt förutsättningar för att fullfölja sitt viktiga arbete. Regeringen bör ges uppdraget att ta fram förslag i linje med det som beskrivs ovan.

Vidare anser vi att regeringen ska ges uppdraget att utreda och ta fram förslag på hur rektorer ska ha skyldighet och inte bara möjlighet att där det är påkallat flytta elever. I detta uppdrag bör även övervägas hur förändrade sekretessregler, mer öppenhet mellan myndigheter, kan underlätta för såväl skola som socialtjänst och polis.

Därtill anser vi att särskilda jourskolor bör införas. Det handlar om att under en tid kunna avskilja våldsamma elever. En sådan jourskola bör kombineras med särskilda insatser för att socialt och medicinskt hjälpa eleverna både med deras beteende och med att klara sin skolgång.

Ökningarna om fysiskt våld i grund- och gymnasieskolan har ökat de senaste tio åren. Givet att skolan är en arbetsplats är detta en helt oacceptabel verklighet för de elever och lärare som utsätts. Det finns anledning att ge Brå i uppdrag att genomföra en bred och fördjupad kartläggning av brottsligheten i skolorna som komplement till deras återkommande rapport Skolundersökning om brott.

Moderaterna vill vidare att en ny brottsrubricering liknande ”hot mot tjänsteman” som omfattar skolpersonal införs. I många fall omfattas inte angrepp mot lärare och annan skolpersonal av våld mot tjänsteman eftersom angreppen i fråga inte kan knytas till någon form av myndighetsutövning från lärarens/skolpersonalens sida. Enligt Moderaternas mening finns det anledning att se strängare på angrepp mot skolpersonal. Moderaterna anser därför att ett nytt brott som tar sikte på alla former av våldsamma angrepp mot lärare och annan skolpersonal ska införas. Straffskalan bör motsvara den som gäller för våld mot tjänsteman.

Lars Hjälmered (M)

Josefin Malmqvist (M)

Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Noria Manouchi (M)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2022-04-06 Granskad: 2022-04-12 Bordlagd: 2022-04-13 Hänvisad: 2022-04-19

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (5)