med anledning av prop.1999/2000:115 Vissa kommunalekonomiska frågor

Motion 1999/2000:Fi56 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)

av Karin Pilsäter m.fl. (fp)
Folkpartiet har en klar ståndpunkt när det gäller de kommunala bolagen.
Kommuner ska inte annat än i undantagsfall bedriva verksamhet i
bolagsform. Skälen för detta är flera. Kommuner ska inte ge sig in på
områden där det privata näringslivet väl kan svara för de behov det
handlar om. Ofta innebär den kommunala bolagsverksamheten att små
privata tjänsteföretag på redan fungerande marknader konkurreras ut. Om
kommunen ger sig in för att konkurrera med privata företag har det
kommunala bolaget ett synnerligen ojämlikt övertag genom att ha
kommunen och dess skattebetalare som garant. Det kan aldrig ett enskilt
företag möta på jämbördig nivå. Ett visst fortsatt offentligt
bostadsägande kan dock av sociala skäl vara motiverat i vissa kommuner.
Den kommunala verksamheten ska styras demokratiskt med mesta möjliga
insyn från medborgarna. Med bolagsformen blir i praktiken allmänhetens
insyn sämre. Det är ingen slump att de skandaler som varit aktuella i kom-
munala sammanhang under senare år oftast haft en koppling till den kom-
munala bolagsverksamheten. Folkpartiet anser dels att kommuner ska
koncentrera sin verksamhet till det som kan anses vara kommunens kärn-
uppgifter, dels att kommunal verksamhet i allmänhet ska bedrivas i förvalt-
ningsform och endast undantagsvis i bolagsform.
Vår huvudsynpunkt på regeringens förslag i propositionen är därför att de
kommunala bolagen i första hand ska avvecklas. Regeringen pekar också på
de risker som det kommunala företagandet medför för kommunerna och
deras skattebetalare. Kommunernas borgensåtagande gentemot de kom-
munala bolagen uppgick vid utgången av 1998 till inte mindre än 184
miljarder kronor. För att uppnå en uppstramning av den verksamhet som äger
rum i de bolag som ändå ska kvarstå i kommunal ägo är regeringens förslag
att kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning utsträcks till att
gälla även de kommunala bolagen ett minimivillkor. Detta bör ges reger-
ingen till känna.
Vi kan som följd av vår syn på behovet att hålla en demokratisk kontroll
över de bolag som ändå ska finnas kvar i kommunal ägo acceptera förslaget
att särskilda upplysningar om de kommunala bolagen ska lämnas i den
gemensamma förvaltningsberättelsen i årsredovisningen. Detta bör ges re-
geringen till känna.
Behovet av kontroll av de kommunala bolagen medför vidare att vi accep-
terar de förändringar i den kommunala redovisningslagen som föreslås i
propositionen och som bl.a. innebär att den kommunala redovisningen
anpassas till vad som gäller i näringslivet. När det gäller frågan om av-
sättningar, främst vad avser pensionsförpliktelser, föreslår regeringen ingen
ändring. Vi anser det i samband härmed angeläget att frågan om den kom-
munala förmögenhetsmassan blir föremål för granskning. Som kommunal-
lagen är utformad kan en kommun inte låta sin förmögenhet minska. Detta
innebär för t.ex. tillväxtkommuner att de, i den här aktuella frågan, måste
göra avsättningar trots att befintliga tillgångar väl svarar mot pensions-
åtagandena. Det är rimligt att det finns regler som motverkar att kommuner
på ett ansvarslöst sätt använder engångsintäkter för att finansiera permanenta
åtaganden, men det finns ingen anledning att kommuner ska ha stora för-
mögenhetsmassor. Denna fråga bör bli föremål för utredning. Detta bör ges
regeringen till känna.
Regeringen föreslår, efter mycket utredande, en marginell förändring i
utjämningssystemet i syfte att minska den s.k. pomperipossaeffekten. Det
framgår av regeringens egen redovisning hur marginell den förändring är
som föreslås, och hur lite den råder bot på problemet. Eftersom Folkpartiet
vill åstadkomma en förändring bl.a. genom att sänka utjämningsgraden i
systemet finns det ingen anledning acceptera regeringens marginella åtgärd.
Detta gäller även förslaget om ett särskilt omställningsbidrag för landsting
med befolkningsminskning.
Ansträngningarna bör i stället inriktas på att gå över till ett enklare system
med en lägre utjämningsgrad i inkomstutjämningen och färre faktorer när det
gäller kostnadsutjämningen. Då försvinner pomperipossaeffekten. Detta bör
ges regeringen till känna.
Regeringen föreslår vidare ännu ett nytt, tillfälligt, statsbidrag till kom-
muner med höga kostnader enligt lagen om om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS) samt ett extra statsbidrag för särskilt kostnads-
krävande LSS-insatser. Det är angeläget att finna en långsiktig lösning på
dessa frågor. Det gäller också kostnadsansvaret för personer som är folkbok-
förda i annan kommun. I avvaktan på långsiktiga lösningar kan de tillfälliga
statsbidragen accepteras. Finansieringen bör ske genom motsvarande minsk-
ning av anslaget Generellt statsbidrag till kommuner och landsting. Detta bör
ges regeringen till känna.
Regeringen konstaterar vidare att det system för momskompensation för
kommuner och landsting som f.n. finns, kommunkontosystemet, måste åt-
gärdas. Detta är fullt uppenbart, bl.a. demonstrerat genom att regeringen i
vårpropositionen ville efterskänka den skuld som uppkommit i systemet. Det
är beklagligt att regeringen inte nu gör någonting utan avser återkomma i
frågan först i samband med budgetpropositionen för 2001.
Vad gäller konkurrensneutraliteten inom tandvården innebär inte regering-
ens linje att landstingen frivilligt ska belasta folktandvården med en avgift
som ungefärligen motsvarar den moms som privattandläkarna betalar, en
tillfredsställande lösning. Detta understryks av att endast hälften av
landstingen tillämpar en sådan ordning. Utredningen om kommun-
kontosystemet (SOU 1999:133) visade på flera olika sätt att långsiktigt lösa
frågan. Regeringen bör ges i uppdrag att snarast lägga fram förslag till en
långsiktig lösning.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om avveckling av kommunala bolag,
2. att riksdagen, i avvaktan på ett avvecklande av huvuddelen av
de kommunala bolagen, som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kravet på god hushållning i de kommunala
bolagen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förändringar i den kommunala redovisnings-
lagen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att utreda kravet på att den kom-
munala förmögenheten inte får minska,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag om förändringar i det
kommunala inkomstutjämningssystemet och som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om en minskning av
inkomstutjämningsgraden för att komma till rätta med de s.k. pom-
peripossaeffekterna,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om LSS-kostnader,
7.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kommunkontosystemet,
8. att riksdagen hos regeringen begär att den snarast lägger fram
förslag till en långsiktig lösning vad gäller konkurrensneutraliteten
inom vuxentandvården.

Stockholm den 13 juni 2000
Karin Pilsäter (fp)
Lars Leijonborg (fp)
Bo Könberg (fp)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Finansutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 2000-06-13 Bordläggning: 2000-06-14 Hänvisning: 2000-06-15

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (16)