med anledning av proposition 1980/81:205 om förenklade statliga regler inom barnomsorgen

Motion 1980/81:2214 av Nils Carlshamre m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

4

Motion

1980/81:2214

av Nils Carlshamre m. fl.

med anledning av proposition 1980/81:205 om förenklade statliga
regler inom barnomsorgen

I proposition 1980/81:205 föreslås förenklade regler för barnomsorgen.
Förslaget innebär minskad centralstyrning. Normer ersätts av rekommendationer.
Ytnormen slopas. Vissa arbetsmiljönormer har i andra sammanhang
förenklats eller skapats så att kostsamma ombyggnadsarbeten i möjligaste
mån kan undvikas.

Vi hälsar propositionen i denna del med tillfredsställelse. Den överensstämmer
här väl med de synpunkter som framfördes från moderat sida under
beredningsarbetet.

Så är emellertid inte fallet då det gäller förslaget till nytt, förenklat
statsbidragssystem. Inte heller kan vi acceptera ett ikraftträdande av nya
statsbidragsregler redan 1982 när propositionen läggs fram så sent att
riksdagen inte kan fatta beslut förrän under höstsessionen.

Den föreslagna metoden för beräkning av statsbidrag innebär att 40 % av
kommunens bruttokostnader för barnomsorg - i princip exkl. administrationskostnader
men inkl. kapitaltjänstkostnader - skall ersättas.

I ansökan om statsbidrag skall resp. kommun således endast ange de
ifrågavarande kostnaderna som åvilar kommunen som helhet. Den enda
spärregel som anges i propositionen är att ökningen av statsbidraget till
befintlig barnomsorg i daghem och fritidshem i viss kommun inte får
överstiga den genomsnittliga löneutvecklingen för anställda i offentlig
tjänst.

Vi anser att ett rent procentbidrag kan komma att medföra en okontrollerad
kostnadsutveckling. Ett sådant bidragssystem innebär inte ett tillräckligt
incitament till hushållning och rationellt utnyttjande av befintliga
resurser. Det stimulerar inte kommunerna att på det kommunalekonomiskt
mest fördelaktiga sättet vidga sin verksamhet genom att i barnomsorgsplanerna
föra in sådana omsorgsresurser med hög kvalitet men låga omkostnader,
som representeras av enskilda initiativ.

Den föreslagna statsbidragsmetoden innebär att kommuner som satsat
stora belopp på barnomsorgen får 40 % av kostnaderna täckta med årligt
påslag motsvarande de offentliganställdas löneutveckling. Sparsamma kommuner
behandlas precis på samma sätt och får ett direkt proportionellt lägre
statsbidrag. Även om de stora tätorterna med hög andel institutionell
barnomsorg inte kan påstås bli ekonomiskt gynnade av 40-procentsregeln motsatsen
blir fallet - innebär den omständigheten inte någon tillräcklig
stimulans att omfördela resurserna. Snarare riskeras stagnation i utveckling

Mot. 1980/81:2214

5

en av barnomsorgskapaciteten.

Vi kan - av skäl som framgår ovan - inte acceptera ett kostnadsrelaterat
bidragssystem. Bidragssystemet skall enligt vår mening vara prestationsrelaterat.

Bidraget bör utbetalas per barn som får tillsyn inom ramen för den
kommunala barnomsorgen med samma belopp oavsett tillsynsform. Bidraget
skulle kunna utgå med helt resp. halvt bidrag för hel- resp. deltidsplatser,
där med deltid förstås 3-6 timmars tillsyn och med heltid tillsyn över 6
timmar. Med samma totalomslutning som den som beräknats för statsbidraget
budgetåret 1981/82, 5 380 milj. kr., skulle bidraget för barn som får
heltidstillsyn i reala termer inte väsentligt understiga vad som nu utgår per
plats i dag- och fritidshem.

Antal platser (barn i den kommunala barnomsorgen)

Antal platser i slutet av 1981 i Heltid Deltid

Daghem 123 000' 41000'

Farn.daghem 34 000' 90 0002

Fritidshem - 63 000

Lekskola - 119 000

157 000 313 000

'Relation 75 %-25 % förutsätts.

2Baseras på socialstyrelseuppgift om relationen 1979.

Om man utgår från ovanstående prognos - som huvudsakligen baseras på
uppgifter i bilaga 8 till 1980/81 års budgetproposition - samt från det för
budgetåret 1981/82 beräknade statsbidraget 5 380 milj. kr., skulle ett
statsbidrag oavsett tillsynsform för heltid motsvara ca 17 200 kr. och för
deltid 8 600 kr. Vi vill dock inte utesluta att proportionerna mellan
statsbidraget för heltidsomsorg och statsbidraget för deltidsomsorg måste
vara annorlunda än som ovan skisserats. Vi förutsätter att regeringen
redovisar ett underlag för ställningstagande i denna fråga i samband med att
riksdagen föreläggs ett nytt förslag till metod för statsbidragsberäkning. I
detta sammanhang bör glesbygdsförskolornas situation uppmärksammas
särskilt.

Innebörden av hel- resp. deltidstillsyn bör ändras så att gränsen kommer
att gå vid sex timmars tillsynstid. Det innebär viss omfördelning av
heltidsplatser till deltid i gränsskiktet där tillsynstiden ligger mellan fem och
sex timmar. I motsvarande mån påverkas bidragsstorleken positivt förutsatt
att den givna ovan nämnda totalramen för statsbidraget inte ändras.

En förutsättning för ett prestationsrelaterat bidragssystem är naturligen
någon form av spärr mot från samhällsekonomisk synpunkt oförsvarlig
kostnadsökning. Den begränsningsregel som föreslås i propositionen, och
som ovan nämnts, är ensam otillräcklig. Den bör kombineras med en
”takregel”, som omfattar statsbidraget till såväl befintlig som tillkommande

Mot. 1980/81:2214

6

kommunal barnomsorg. Den sistnämnda regeln bör baseras på den i andra
sammanhang uttalade nödvändiga kommunalekonomiska återhållsamheten.

Även med ett rent procentbidrag av det slag som förordas i propositionen
är en sådan ”takregel” för statsbidragsökningen nödvändig. Bl. a. skulle det
motverka icke önskvärda konsekvenser av att basen för kostnadsökningsberäkningarna
vidgas (kapitaltjänstkostnader m. m.).

Fördelen med det av oss förordade prestationssystemet är uppenbar. Det
stimulerar kommunerna till rationellt resursutnyttjande och medger möjlighet
till god omsorg om ett större antal barn till en given kostnad.
Kommunerna får största valfrihet. Enskilda initiativ, t. ex. förskolor i ideell,
kristen eller annan enskild regi, blir än mer lönsamma att inrangera i
barnomsorgsplanerna. Det är i nuvarande trängda ekonomiska läge synnerligen
angeläget att ta vara på enskilt bedrivna komplement till den
kommunala barnomsorgen. Från kommuner som anlitar enskilda förskolor
är det omvittnat att kostnaderna för driften av dessa ligger synnerligen
mycket lägre än i de rent kommunala förskolorna. Det kan t. ex. röra sig om
halva kostnaden utan att krav på kvaliteten i omsorgen behöver efterges.

Vi anser således sammanfattningsvis att regeringen bör framlägga nytt
förslag till statsbidragssystem, som har prestationsrelation som utgångspunkt
i enlighet med de ovan angivna riktlinjerna. Ett ikraftträdande bör kunna ske
den 1 januari 1983. I övrigt i propositionen föreslagna förändringar bör
emellertid träda i kraft snarast möjligt i enlighet med propositionen.

Med stöd av vad ovan anförts hemställs
att riksdagen

1. med bifall till proposition 1980/81:205 i övrigt avslår förslaget i
propositionen om nytt statsbidragssystem för barnomsorgen,

2. begär förslag från regeringen om nytt statsbidragssystem för
barnomsorgen enligt de riktlinjer som redovisas i motionen.

Stockholm den 9 juni 1981

NILS CARLSHAMRE (m)

SONJA REMBO (m) GULLAN LINDBLAD (m)