med anledning av propositionen 1978/79: 218 om lag om förbud mot att under viss tid tillföra kärnreaktorer kärnbränsle, m. m.

Motion 1978/79:2714 av Birger Rosqvist och Eric Rejdnell

av Birger Rosqvist och Eric Rejdnell
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

6

Motion
1978/79: 2714

av Birger Rosqvist och Eric Rejdnell

med anledning av propositionen 1978/79: 218 om lag om förbud
mot att under viss tid tillföra kärnreaktorer kärnbränsle, m. m.

Kärnkraftverket i Simpevarp, Oskarshamns kommun, var redan före
1975 års energipolitiska beslut avsett att utbyggas med en tredje reaktor,
O lil. En bred riksdagsmajoritet ställde sig också 1975 bakom förslag
om minst 11 kärnkraftsreaktorer, bland vilka ingick O III:an. I
Oskarshamns kommun har grundat på statsmakternas beslut samtliga
politiska partier direkt eller indirekt med undantag för vänsterpartiet
kommunisterna tillstyrkt byggandet. Detta skedde redan 1974 när
kommunen hade att avge yttrande enligt § 136 a, byggnadslagen.

Uppförandet av en kärnkraftsreaktor är ett stort byggnadsprojekt
som kräver lång planeringstid. På ett tidigt stadium måste berörd kommun
i sin planering beakta de effekter som etableringen av en arbetsplats
för drygt tusentalet personer under en period av fem till sex år
medför i olika avseenden. Bostadsfrågan för anläggningspersonal i en
sådan situation har särskilt stor betydelse för den kommunala planeringen.
Andra frågor som berörd kommun i detta sammanhang har att
bevaka är också ordnandet av allmän och kommersiell service.

Utredningen rörande miljöproblem m. m. i vissa industriområden
(UMI) har i sitt betänkande SOU 1975: 44 bl. a. behandlat större industrietableringars
inverkan på kommunernas planering. I betänkandet
framställs krav på avsevärt bättre boendeförhållanden för byggnadsmontagearbetare
m. fl. personalgrupper under uppförandetiden. De vanligen
använda baracklägren i mer eller mindre omedelbar anslutning
till arbetsplatsen anses i enlighet med de fackliga organisationernas krav
böra ersättas med i princip samma boendestandard som gäller för permanent
boende. Anläggningspersonalen aktualiserade starkt boendefrågan
under uppförandet av Oskarshamnsverkets andra reaktor, O II. Kraven
på bättre bostadsförhållanden var berättigade.

Under intryck av diskussionerna om boendefrågorna under byggnadstiden
för O II, UMI-utredningens studierapport Tillfälliga bostadsområden
i juli 1974 och UMI-utredningens ovan nämnda betänkande SOU
1975: 44 inriktade Oskarshamns kommun på allvar sin planering och sitt
bostadsbyggande för att så långt möjligt på ett tillfredsställande sätt
möta behovet av tillfälliga bostäder för anläggningspersonalen vid uppförandet
av O III. Kommunen grundade realiserandet av planerna på

Mot. 1978/79: 2714

7

statsmakternas och vederbörliga myndigheters 1975 givna tillstånd för
anläggandet av O III med påbörjan under 1976 på byggplatsen
vid Simpevarp. Planeringsarbetet och bostadsbyggandet samordnades så
långt som möjligt med kraftverkets personal- och tidsplanering.

Den oklarhet som rått angående kärnkraft och energipolitik sedan
hösten 1976 har medfört att byggnationen av O III:an vad avser arbete
på anläggningsplatsen ännu ej igångsatts. Tillverkningen inom verkstadsindustrin
av olika komponenter till reaktor O III har dock fortsatt om
än i långsam takt.

Resultatet av uppskovet med starten av anläggningsarbetet för O III
har för kommunens del blivit ett stort antal tomma lägenheter som
byggts speciellt för anläggningsarbetarna. Hyresförlusterna för de i
kommunal regi byggda tomma lägenheterna har ökat allteftersom tiden
för byggstart O III uppskjutits. Ovisshet och omläggning av bostadsproduktion
har varit kostnadskrävande och har gett negativa återverkningar
på arbetsmarknaden med de konsekvenser detta medför.

I regeringens proposition 1976/77: 53 med förslag till lag om särskilt
tillstånd att tillföra kämreaktor kärnbränsle m. m. behandlades bl. a.
ersättningsfrågor vid eventuell avveckling av pågående kärnkraftsprojekt.
På sidan 19 sades det bl. a. vara riktigt att en eventuell avveckling
av pågående projekt kunde ske på ett sätt som tog all rimlig hänsyn till
arbetstagarnas och berörda kommuners intressen.

Regeringens proposition 1978/79: 218 Om lag om förbud mot att under
viss tid tillföra kärnreaktorer kärnbränsle, m. m. och vad däri
sagts om folkomröstning under senast första halvåret 1980 om kärnkraftens
framtida användning gör att starten för byggandet av O III i Simpevarp
fördröjs ytterligare minst ett år.

I propositionen konstateras att nämnda förbud kan få omfattande
ekonomiska konsekvenser för berörda företag. I den av regeringen i
anslutning till propositionen förordade lagen slås fast en rätt till ersättning
av staten för de företag som omfattas av förbudet att tillföra reaktor
kärnbränsle. Det nämns inget i regeringsförslaget om ersättning till
kommuner som drabbas av förluster genom den nya lagen.

För Oskarshamns kommun blir emellertid resultatet ytterligare hyresförluster
för de i kommunal regi byggda outhyrda lägenheter som skulle
ha bebotts av anläggningspersonal för reaktor O III.

Vi anser att också en kommun som drabbas av förluster eller merkostnader
genom den fördröjning som ett bifall till regeringsförslaget
innebär bör ersättas för detta.

Ersättningsfrågan mellan stat och kommun bör liksom mellan staten
och reaktorinnehavarna lösas genom förhandlingar.

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen ger regeringen till känna att kommun som genom

Mot. 1978/79: 2714

statliga åtgärder som innebär förseningar med igångsättning
kärnkraftsutbyggnad berättigas till ersättning härför.

Stockholm den 22 maj 1979

BIRGER ROSQVIST (s) ERIC REJDNELL (fp)

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.