med anledning av red. 1999/2000:NR1 Nordiska rådets svenska delegations berättelse angående verksamheten under 1999

Motion 1999/2000:U19 av Göran Lennmarker m.fl. (m)

av Göran Lennmarker m.fl. (m)
Moderata samlingspartiet vill med fortsatta reformer av Nordiska rådets
arbetsformer göra rådet till en dynamisk och kraftfull församling med
fokusering på aktuella frågor med nordisk anknytning. En förutsättning
för att det nordiska samarbetet skall lyckas är att det förankras bättre i de
nationella parlamenten och att intresset för de nordiska frågorna delas av
en större krets parlamentariker än de 87 som ingår i Nordiska rådet.
Nordiska rådet bör enligt närhetsprincipen enbart syssla med det som är
relevant för det nordiska samarbetet. Många Europafrågor, både i närområdet
och inom EU, liksom många nationella frågor har en nordisk dimension.
Därför bör de flesta nationella parlamentariker och EU-parlamentariker från
de nordiska länderna involveras. Detta kan ske i ett flertal strukturer.
Medlemskap för Estland, Lettland och Litauen
Under ett flertal år har de baltiska länderna deltagit i Nordiska rådets
arbete. Det är nu hög tid att vi välkomnar dessa länder in i samarbetet
som fullvärdiga medlemmar.
Estland, Lettland och Litauen är välkomna som medlemmar i organisa-
tioner som Europarådet, EU och Nato - men inte i Nordiska rådet. Detta trots
att det saknas en enhetlig definition av vad "Norden" innebär. Varken
språkliga eller befolkningsmässiga kriterier kan avgöra vem som är nordisk.
Historiskt sett har även de baltiska staterna kopplingar till såväl Sverige som
Finland och Danmark. Geografiskt sett ligger de längre norrut än Danmark,
och väsentligt närmare det nuvarande samarbetets geografiska centrum än
såväl Grönland som Island. Begreppet Norden formas helt enkelt av dem
som använder det.
Vi anser att det är angeläget för länderna i Nordiska rådet att vårda och
intensifiera kontakterna med våra baltiska grannländer, och det är svårt att i
längden göra detta och samtidigt förneka dem att delta fullt ut i samarbetet.
Det kan inte i längden vara meningsfullt för dessa länder att försöka arbeta
gemensamt med en organisation som ständigt håller sig på armlängds
avstånd. Slutligen är risken att Estland, Lettland och Litauen säger tack, men
nej tack.
Sverige bör därför verka för att Nordiska rådet, efter samråd med represen-
tanter för Estland, Lettland och Litauen, erbjuder dessa länder medlemskap.
Nordens politiska torg
Under några dagar årligen samlas Nordens ledande parlamentariker samt
regeringsledamöterna till en bred diskussion om för Norden centrala
frågor. En sådan uppläggning bör göra det möjligt för partiledare och
andra ledande företrädare att delta i rådsarbetet. Viktiga frågor att
diskutera är säkerhetspolitik, Europafrågor, ekonomisk politik, miljö och
andra tunga nationella frågor.
Kretsen av valbara utökas med de folkvalda EU-parlamentarikerna.
Sveriges riksdag kan t.ex. nominera partipolitiskt proportionellt bland såväl
riksdagens ledamöter som svenska Europaparlamentariker.
Riksdagsledamöternas samarbetsorgan
Nordiska rådet skall främja ett kontinuerligt samarbete mellan de
nationella parlamenten. Det kan ske genom att de traditionella utskotten i
de olika nordiska parlamenten samarbetar med varandra.
Ordförandelandets utskott utövar ett aktivt ledarskap och ansvarar för
den politiska agendan. Ett år har t.ex. det svenska utrikesutskottet ansvar
för att aktualisera frågor och sammankalla till möten med motsvarande
utskott i de andra länderna.
Initiativen tas i de nationella utskotten, och frågorna bereds av dessa
gemensamt. Förslag lämnas till rådets styrelse för beslut i Nordiska rådet.
Ordförandelandets utskottskansli har det administrativa ansvaret för sam-
arbetet inom sitt område under ett år.
Aktiva partigrupper och effektiv rådsstyrelse
De 87 ledamöterna i Nordiska rådet skall agera främst genom sina parti-
grupper och inte i nationella delegationer. Partigrupperna skall kunna
initiera förslag, som bereds av rådsstyrelsen.
Rådsstyrelsen består av proportionellt valda företrädare från partigrupper-
na. Alla medlemsländer skall vara företrädda i styrelsen. Rådsstyrelsen skall
hantera den gemensamma administrationen och ekonomin. Den skall också
bära ansvaret för de organ som är direkt underställda Nordiska rådet.
Det är angeläget att Nordiska rådet arbetar effektivt. Samarbetet skall ge
god valuta för pengarna. Administrationen av det löpande utskottsarbetet
skall åvila ordförandelandets utskottskanslier/parlament. Fler parlamenta-
riker kommer att involveras, vilket kan kosta mer, men samtidigt bör
administrationen kunna minskas.
Ärenden för rådets behandling initieras enligt följande:
genom regeringarna
genom utskotten i de nordiska parlamenten
genom partigrupperna.
Fördjupa samarbetet med Ryssland
För att ytterligare fördjupa samarbetet och kontakterna i regionen runt
Östersjön bör även de sju områdena i nordvästra Ryssland
(federationssubjekten Kaliningrad, Novgorod, Sankt Petersburg,
Leningrads oblast, Karelen, Murmansk och Archangelsk) i stigande
utsträckning engageras i arbetet i Nordiska rådet. Det torde föreligga ett
ömsesidigt intresse av kontakter och utbyte av erfarenheter inom ett
flertal områden.
Fortsatt förändringsarbete
Det fortsatta förändringsarbetet av Nordiska rådet bör bedrivas enligt de
riktlinjer som vi här redogjort för. Vårt förslag har flera fördelar:
- Relevanta nationella parlamentariker och Europaparlamentariker involve-
ras inom sina ansvarsområden.
- De verkligt ledande politiska företrädarna samlas till en betydelsefull
politisk överläggning varje år.
- Nordiskt samarbete blir en angelägenhet för alla parlamentariker och inte
enbart för vissa särskilt utvalda. Onödiga och irrelevanta samarbetsformer
och möten rensas ut.- 10F- P
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om medlemskap för Estland, Lettland och Litauen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nominering av ledamöter i Europaparlamentet
till Nordiska rådet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om riksdagsutskottens roll i det nordiska samarbetet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen i övrigt anförts om behovet av fortsatt reformering av
Nordiska rådet.

Stockholm den 5 april 2000
Göran Lennmarker (m)
Bertil Persson (m)
Liselotte Wågö (m)
Sten Tolgfors (m)
Karin Enström (m)
Roy Hansson (m)
Birgitta Wistrand (m)
Gustaf von Essen (m)
Hans Hjortzberg-Nordlund (m)
Lars Tobisson (m)
Henrik S Järrel (m)
Lennart Fridén (m)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utrikesutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 2000-04-10 Bordläggning: 2000-04-12 Hänvisning: 2000-04-13

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (8)