med anledning av redog. 1996/97:NR1 Nordiska rådets svenska delegations berättelse angående verksamheten under 1996

Motion 1996/97:U22 av Göran Lennmarker m.fl. (m)

av Göran Lennmarker m.fl. (m)
Nordiska rådet har sedan januari 1996 en ny inriktning, ett
förändrat arbetssätt och en ny organisation, vilket framgår av
redogörelsen till riksdagen från Nordiska rådets svenska
delegation.
Erfarenheten av arbetet enligt denna nya ordning visar att för att bli det
dynamiska, aktuella och slagkraftiga Nordiska råd som det genomförda
reformarbetet var avsett att leda till behövs större förändringar. En
förutsättning för att det nordiska samarbetet skall lyckas är att det förankras
bättre i de nationella parlamenten och att intresset för de nordiska frågorna
delas av en större krets parlamentariker än de 87 som ingår i Nordiska rådet.
Nordiska rådet bör enligt närhetsprincipen enbart syssla med det som är
relevant för det nordiska samarbetet. Många europafrågor, både i närområdet
och inom EU, liksom många nationella frågor har en nordisk dimension.
Därför bör de flesta nationella parlamentariker och EU-parlamentariker från
de nordiska länderna involveras. Detta kan ske i tre strukturer:
  Nordens politiska torg
Under några dagar årligen samlas Nordens ledande
parlamentariker samt regeringsledamöterna till en bred
diskussion om för Norden centrala frågor. En sådan
uppläggning bör göra det möjligt för partiledare och andra
ledande företrädare att delta i rådsarbetet. Viktiga frågor att
diskutera är säkerhetspolitik, europafrågor, ekonomisk
politik, miljö och andra tunga nationella frågor.
Kretsen av valbara utökas med de folkvalda EU-parlamentarikerna.
Sveriges riksdag bör t.ex. nominera partipolitiskt proportionellt bland såväl
riksdagens ledamöter som svenska europaparlamentariker.
  Riksdagsledamöternas samarbetsorgan
Nordiska rådet skall främja ett kontinuerligt samarbete
mellan de nationella parlamenten. Det kan ske genom att de
traditionella utskotten i de olika nordiska parlamenten
samarbetar med varandra. Ordförandelandets utskott utövar
ett aktivt ledarskap och ansvarar för den politiska agendan.
Ett år har t.ex. det svenska socialutskottet ansvar för att
aktualisera frågor och sammankalla till möten med
motsvarande utskott i de andra länderna.
Initiativen tas i de nationella utskotten och frågorna bereds av dessa
gemensamt. Förslag lämnas till rådets styrelse för beslut i Nordiska rådet.
Ordförandelandets utskottskansli har det administrativa ansvaret för
samarbetet inom sitt område under ett år.
  Samarbetet med baltiska parlamentariker
Parlamentariker från de baltiska länderna bör regelbundet
inbjudas dels till Nordiska rådets session och dels till
relevanta utskottsmöten för att stärka samarbetet mellan
Norden och de baltiska staterna. Vid behov kan del av den
årliga sessionen av Nordiskt råd ägnas åt en särskild baltisk
samarbetssession. De baltiska parlamentarikerna skall  vara
välkomna att delta under hela mötet.
Utskotten avgör om baltisk närvaro är önskvärd vid ett visst sammanträde.
Aktiva partigrupper och effektiv rådsstyrelse
De 87 ledamöterna i Nordiska rådet skall agera främst genom sina
partigrupper och inte i nationella delegationer. Partigrupperna skall kunna
initiera förslag, som bereds av rådsstyrelsen.
Rådsstyrelsen består av proportionellt valda företrädare från
partigrupperna. Alla medlemsländer skall vara företrädda i styrelsen.
Rådsstyrelsen skall hantera den gemensamma administrationen och
ekonomin. Den skall också bära ansvaret för de organ som är direkt
underställda Nordiska rådet.
Ekonomi
Det är angeläget att Nordiska rådet arbetar effektivt. Samarbetet skall ge
god valuta för pengarna. Administrationen av det löpande utskottsarbetet
skall åvila ordförandelandets utskottskanslier/parlament. Fler parlamentariker
kommer att involveras, vilket kan kosta mer, samtidigt bör administrationen
kunna minskas.
Initiativrätt
Ärenden för rådets behandling initieras enligt följande:
- genom regeringarna
-
- genom utskotten i de nordiska parlamenten
-
- genom partigrupperna
-
Fortsatt förändringsarbete
De genomförda förändringar av Nordiska rådets organisation
och arbetssätt som framgår av redogörelsen till riksdagen
från Nordiska rådets svenska delegation kan enligt vår
mening endast ses som ett viktigt första steg på vägen mot ett
dynamiskt, aktuellt och slagkraftigt Nordiskt råd.
Förändringsarbetet bör därför fortsätta och bedrivas enligt de riktlinjer som
vi här redogjort för. Vårt förslag har flera fördelar:
  Relevanta nationella parlamentariker och Europaparlamentariker
involveras inom sina ansvarsområden.
  De verkligt ledande politiska företrädarna samlas till en betydelsefull
politisk överläggning varje år.
  Nordiskt samarbete blir en angelägenhet för alla parlamentariker och
inte enbart för vissa särskilt utvalda. Onödiga och irrelevanta
samarbetsformer och möten rensas ut.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om nominering av ledamöter i Europaparlamentet till Nordiska rådet
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om riksdagsutskottens roll i det nordiska samarbetet
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om samarbete med parlamentariker från Estland, Lettland och Litauen
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen i
övrigt anförs om behovet av fortsatt reformering av Nordiska rådet.

Stockholm den 1 april 1997
Göran Lennmarker (m)
Inger Koch (m)

Bertil Persson (m)

Lars Hjertén (m)

Sten Tolgfors (m)

Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

Gustaf von Essen (m)

Henrik Landerholm (m)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utrikesutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 1997-04-03 Bordläggning: 1997-04-07 Hänvisning: 1997-04-08

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (8)