med anledning av skr. 1996/97:112 Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning -- kvalitet och likvärdighet

Motion 1996/97:Ub19 av Inger René och Inga Berggren (m)

av Inger René och Inga Berggren (m)
I skrivelsen redogör regeringen för sin grundläggande syn på
utbildningsväsendet och anger vilka områden som kommer
att prioriteras under den kommande tvåårsperioden. Vi vill i
denna motion särskilt poängtera och utveckla resonemanget
kring ett område som nämns i skrivelsen, nämligen området
hälsa.
Två aspekter är viktiga att belysa: dels vikten för den enskilde med-
borgaren av goda kunskaper när det gäller hälsa, sin egen och anhörigas, dels
vikten av goda yrkeskunskaper för alla dem som i sin yrkesutövning på det
ena eller andra sättet sysslar med hälsobegreppet. Sveriges befolkning har i
ett internationellt perspektiv ett gott hälsotillstånd med mycket låg
barnadödlighet och en lång medellivslängd. Den dominerande orsaken till för
tidig död är cancer och hjärt-/kärlsjukdomar, vilka har en stark koppling till
matvanor och livsstil.
Matvanorna har under det senaste decenniet i viss mån förändrats i positiv
riktning. Dock karaktäriseras den genomsnittliga kosten fortfarande av för
hög fetthalt och för låg andel kolhydrater och kostfiberrika livsmedel.
Dessutom är tendensen tydlig mot ett sämre kostval hos socioekonomiskt
svaga hushåll.
Dagens kostmönster ökar risken för högt blodtryck, åldersdiabetes och
övervikt. Över 40 procent av svenskarna är i dag överviktiga med ökad risk
för inte bara cancer och hjärt-/kärlsjukdomar utan också för förslitnings-
skador på skelettet. Ett accelererande problem är i dag grava ätstörningar
bland tonåringar och dessvärre också bland yngre barn. Anorexi och bulemi
förekommer i dag i tidiga tonåren!
Det finns omfattande dokumentation om sambandet mellan utbildning och
hälsobeteende, inklusive kostvanor. Detta har påvisats i svenska under-
sökningar och ICN-dokumentet (ICN - den internationella nutritions-
konferensen anordnad av FAO och WHO i Rom 1992) framhåller i många
sammanhang hur väsentlig utbildningen är.
Hemkunskap och hälsa i
grundskolan
Den nya kursplanen i hemkunskap betonar i hög grad sambandet mellan mat
och hälsa, och det övergripande målet för ämnet är hälsa och resurs-
hushållning. Hemkunskap är skolans minsta ämne tidsmässigt. Hemkunskap
har 118 timmar, idrott 460 timmar och slöjd 282 timmar totalt under
grundskoletiden. För att eleverna skall kunna få den kunskap som tidigare
gick i arv mellan generationerna behövs en utökning av hemkunskapsämnet -
en utökning som ger möjligheter att lära genom praktisk tillämpning. Att
utföra en handling, t.ex. att tillaga en god och näringsriktig måltid, är enligt
många forskare det bästa sättet att åstadkomma inte bara inlärning utan också
beteende- och attitydförändringar. Dessutom vet vi genom den nationella
utvärderingen att hemkunskap är ett av de allra populäraste ämnena i skolan
och ett av de ämnen eleverna anser sig ha mest nytta av. Detta är positivt inte
bara när det gäller inlärningen i hemkunskapsämnet utan det färgar också av
sig på undervisningen i skolan i sin helhet.
Den 26 oktober 1995 tog regeringen beslutet om en nationell handlingsplan
för nutrition. För att målsättningen i handlingsplanen skall kunna gälla alla
svenska medborgare menar vi att det är nödvändigt att satsa på hälsoämnet
hemkunskap i skolan.
Mat och hälsa i
gymnasieskolan
För att ge bestående kunskaper och en positiv inställning är
det viktigt med kontinuitet i utbildningen om hemkunskap,
ekonomi, kost och hälsa. Det kan inte nog poängteras hur
viktigt det är att i gymnasieskolan ge utrymme för detta.
Gymnasieelever är en målgrupp som det är angeläget att nå
med en relevant undervisning i hem- och hushållsekonomisk
kunskap, inte minst med en praktisk kostundervisning. Detta
är angeläget dels för att det har ett egenvärde för den
enskilda människan, dels därför att det finns ett antal olika
yrken där kunskaper i mat och hälsa är fundamentala.
Inom livsmedelsbranschen i stort arbetar i dag 713 000 personer och
branschen omsätter 168 miljarder kronor per år. Behovet av människor med
kunskaper inom området är stort.
Den enda uppföljning av gymnasieskolans kostundervisning för alla elever
är den som finns inom kärnämnet Idrott och Hälsa som ingår i alla program. I
kursplanen för ämnet utsägs tydligt att kostfrågor skall ingå i undervisningen.
I kommentarerna till kursplanen för kärnämnet skrivs bland annat:
  ämnets högre timtal ger utrymme inom främst miljö, hälsa och kost.
  Omtanke om elevernas fysiska, psykiska och sociala hälsa bör prägla
hela skolans arbete.
  Idrott och Hälsa är ett kunskapsområde där praktik och teori skall
kopplas till varandra.
  Idrott och Hälsa bör även belysa relationen mellan kost, fysisk aktivitet
och hälsa samt hur en näringsriktig kost bör vara sammansatt.
En undersökning (1994) utförd i ett slumpmässigt antal
utvalda gymnasieskolor (100 utvalda, varav 81 svar) visar
dock en tydlig tendens att kostdelen får ingen eller obetydlig
del av den totala undervisningstiden.
Resultatet som hänför sig till läsåret 1993/94 visar att det i ca hälften av
skolorna i årskurs ett inte fanns några specifika timmar för kostundervisning.
För den andra hälften av skolorna uppgavs att under hela läsåret fanns totalt
1-2 timmar till förfogande för detta ämne inom kärnämnet Idrott och Hälsa.
För årskurs två var resultatet ännu sämre! En uppföljning av undersökningen
1994 under läsåret 1995/96 visar i huvudsak samma resultat.
Inom kärnämnet Idrott och Hälsa och även Individuella val har
matkunskapen alltså fortfarande en obetydlig plats och tid på schemat. För
Idrott och Hälsa rör det sig inte om mer än 1-2 timmar matkunskap under tre
år! Det måste anses mycket anmärkningsvärt att intentionerna i kursplanen
följs i så ringa omfattning som resultatet av de båda undersökningarna visar.
Kursplanens mål kring mat och hälsa kan svårligen uppnås med en till två
timmar totalt under tre gymnasieår. Det är dessutom ur folkhälsosynpunkt
viktigt att kostundervisningen inte bara blir teoretisk. Vi anser att det behövs
en praktiskt inriktad undervisning som ger ett helhetsperspektiv på hälsan.
För att kunna utföra relevant undervisning om mat krävs det alltså att mer tid
anslås.
Hushållsvetenskaplig
utbildning och forskning
Ämnena hemkunskap, hushållsekonomi, kost och hälsa är till
sin karaktär tvärvetenskapliga. För att kompetens- och
kunskapsutvecklingen inom området skall kunna ske
kontinuerligt och på bästa sätt behövs en vetenskaplig
plattform att stå på. Vid tre av våra universitet - Göteborg,
Umeå och Uppsala - finns hushållsvetenskapliga
institutioner med forskarkompetens. Det
hushållsvetenskapliga området måste särskilt i ett
uppbyggnadsskede ha erforderliga  resurser till
forskarutbildning och forskningsförberedande
grundutbildning. Vidareutvecklingen av de
hushållsvetenskapliga ämnena måste fortsätta.
Det som många gånger karaktäriserats som den "tysta kunskapen" måste
lyftas fram och bli "den nya tidens kunskap".
Utgångspunkten i hushållsvetenskaplig utbildning och forskning är hus-
hållet i vardagssituationen. Området innefattar frågeställningar beträffande
organisation, ekonomi, mat, resurshushållning, boende, textil osv.
Familjens/hushållets välfärd har varit och förblir det centrala temat inom
hushållsvetenskapen. Det innebär forskning som tar fram underlag för att ge
konkreta förslag på hur man kan hantera mänskliga och materiella resurser så
att livskvaliteten optimeras. Speciellt frågor om hushållsekonomi har särskild
betydelse för de enskilda människorna i tider av ekonomisk kris och stora
samhällsförändringar.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av hemkunskap i grundskolan,
2.
2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om undervisning i kost och hälsa i gymnasieskolan.

Stockholm den 20 mars 1997
Inger René (m)

Inga Berggren (m)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 1997-04-03 Bordläggning: 1997-04-07 Hänvisning: 1997-04-08

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (4)