med anledning av skr. 1996/97:112 Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning -- kvalitet och likvärdighet

Motion 1996/97:Ub24 av Andreas Carlgren m.fl. (c)

av Andreas Carlgren m.fl. (c)
Sverige på väg in i
kunskapssamhället
Kunskap blir allt viktigare i dagens samhälle och är en
drivkraft för förnyelse, utveckling och tillväxt. I ett
högproduktivt kunskapssamhälle kommer kraven på
utbildning och kontinuerlig kompetensutveckling att
förstärkas. Alltfler forskare pekar också på att den enskilt
viktigaste faktorn bakom ekonomisk tillväxt är investeringar
i utbildning på alla nivåer i samhället. Det gäller allt från ett
grundläggande kunskapslyft till högre utbildning,
kvalificerad yrkesutbildning och forskningsinsatser. På
företagsnivå är intresset för utbildning och
kompetensutveckling stort - för enskilda verksamheter är
personalens kompetens ofta avgörande för konkurrenskraft
och överlevnad.
Utbildningsmässigt är Sveriges utgångsläge på många sätt bra, men det
måste bli bättre. Om vi i Sverige får en allmän uppslutning kring
utbildningens och kompetensutvecklingens betydelse kommer vi att kunna bli
internationellt slagkraftiga.
Centerpartiets målsättning är att Sverige ska bli den främsta nationen på att
utveckla nya kunskaper och ta till vara alla fördelar som det kan ge. Ny
teknik innebär att vi kan överbrygga avstånd så att produktion och utbildning
kan ske över hela landet. Denna utveckling innebär en rad möjligheter men
för att den ska kunna utnyttjas positivt ställer den också en rad krav.
Centerpartiet vill skapa ett "decentraliserat kunskapssamhälle". Det innebär
att medvetet bygga upp en decentraliserad infrastruktur för kunskapsut-
veckling i hela landet. Det innebär också att ta vara på möjligheterna att
decentralisera makt och ansvar genom att hela befolkningen görs delaktig i
det framväxande kunskapssamhället.
För att skapa ett decentraliserat kunskapssamhälle måste kunskapslyftet:
- nå hela folket, inte bara de redan kunskapsprivilegierade
- ske i hela landet, inte bara i några expansiva områden
- ske under hela livet, inte bara under någon period.
I denna motion anger vi Centerpartiets syn på
utbildningssystemets grunder. Vi kommenterar inte i detalj
alla förslag som regeringen presenterar utan återkommer med
detta i samband med regeringens propositioner. Vi är
positiva till mycket av det regeringen säger i
utvecklingplanen, vilket kan lägga grunden för en bred
uppslutning bakom många förslag. Centerpartiet ställer sig
dock kritisk till att regeringen allmänt uppehåller sig så
mycket vid utbildningens "yttre", organisatoriska frågor.
Istället borde man utgå mer från undervisningens "inre"
frågor, som gäller vad som faktiskt sker i klassrummen, i
mötet mellan eleven och skolan. Det är frågeställningar som
måste utgå från synen på bildning och på skolans roll i det
kunskapssamhälle som nu växer fram.
Humanistisk bildningssyn -
en helhetssyn
Det humanistiska bildningsideal vi ansluter oss till, bygger
på föreställningen att människan är - eller borde vara - en
varelse som bildar sig, skapar sig, gör sig till något som inte
är på förhand givet. Det innebär att se bildning som en
process, och står i motsättning till ett mer statiskt synsätt,
som ger ordet bildning innebörden av en uppsättning fasta
kunskaper och förhållningssätt som ska vidareförmedlas.
Bildningen är något som människan gör med sig själv i ett
fritt sökande efter kunskaper styrd av det egna förnuftet.
Ordet bildning har starkt samband med betydelsen att forma,
att skapa. Människan är oavslutad och äger förmågan att
bilda eller forma sig.
Människans medfödda nyfikenhet är plattformen för hennes lärande. Om
skolan inte förmedlar kunskaper, som är engagerande, meningsfulla och
användbara, dör snart intresset från elevernas sida. Kunskap är hela
människans utveckling.
Förändringar i samhället går i dag oerhört snabbt och då inte minst inom
arbete och näringsliv. Många av de nu snabbast växande yrkesgrupperna
fanns inte för några decennier sedan och dagens skola ska utbilda för yrken
som kanske inte ens finns i dag. Kunskap i dag och framtiden innebär att alla
behöver goda baskunskaper men också att vi hela tiden måste lära nytt och att
använda och utveckla kunskap för att lösa nya problem - vi lär för att lära.
Det handlar om ett livslångt lärande, där lärandet kan ske på många olika sätt
- utbildning i skolan, lärande på arbetsplatsen och i vardagslivet.
Bildning behöver inte bara ske genom teoretisk undervisning och skolan är
inte den enda platsen där man lär sig. Undervisning som sätter fokus på vad
som är bäst för barnen utgår från en helhetssyn på människan där lärandet kan
och måste ske i alla möjliga olika situationer och där läraren inte är den enda
som står för all kunskap.
Det innebär att ge den form av verksamhet som motsvarar barnens behov
och önskemål och som formar en helhet. Barnens behov av motorisk
utveckling och träning hänger nära samman med bl.a. läs- och skriv-
processens utveckling. Att kunna koppla vad man läst eller hört till ord, bilder
eller dramatiseringar ger en ökad förståelse och motivation att söka vidare.
Att arbeta med både motorisk, emotionell och kunskapsmässig utveckling är
viktigt för elevernas mognads- och utvecklingsprocess. Vissa elever lär sig
lättare och mer genom att arbeta praktiskt medan andra lär sig genom att
teoretiskt studera något.
Nödvändigheten av handens och hjärnans samspel, av teori och praktik, av
skapande och inlärning, är en förutsättning för att kunna utvecklas som
individ. Samspelet mellan handen och hjärnan är en förutsättning för att nå
den entreprenöranda, den företagsamhet och de nya uppfinningar och
innovationer som är nödvändiga för att klara av vår tids stora överlevnads-
frågor.
Centerpartiet har länge betonat vikten av både slöjd- och idrottsämnena i
skolan för att eleverna ska få arbeta med både skapande och inlärning som är
en förutsättning för att kunna utvecklas. Att regeringen nu ger besked om att
ämnena slöjd och idrott kommer att ges mer tid i timplanen är därför mycket
positivt.  Centerpartiet räknar med att medverka till beslut som gör det
möjligt att genomföra förändringarna fr o m höstterminen 1998.
Människan måste få utvecklas genom fantasi och skapande. Varje
människa är utrustad med förmågan att vara kreativ och med outtömliga
möjligheter till gestaltning. Kreativiteten måste få utvecklas i samband med
all undervisning. Diskussion, egna åsikter, debatt, värderingar ska tillåtas i
alla ämnen. Pedagogik handlar om människan och hennes förhållanden till
kunskapsinhämtning.
I förmedlingspedagogiken är det läraren som dominerar eleven i val av
stoff, arbetssätt etc. Synen på bildning och kunskap får konsekvenser för
synen på läraren och lärarrollen. Om vi i stället ser den aktiva eleven som
"den forskande eleven" som själv söker kunskap genom att ställa frågor och
strävar efter att besvara dem då ändras också lärarrollen. Då behövs en
handledare och en vägledare i stället för en föreläsare. Pedagogens roll blir då
att stimulera eleverna och ge utrymme för det oförutsägbara, elevernas fan-
tasi, frågor och nyfikenhet. Läraren ska tända eldar hos eleverna som väcker
deras nyfikenhet - i stället för att se eleverna som tomma hinkar som ska
fyllas med kunskap.
Vuxnas ansvar
Skolan ska inte vara en värdeneutral plats, och den kan aldrig
acceptera mobbning, våld och rasism eller droger inom sina
väggar. Skolan ska vara  bärare av moraliska värden, som
tolerans, respekt för alla människors lika värde och
rättigheter och insikt om vars och ens personliga ansvar.
Därmed kan skolan ge den unga människan en beredskap att
som vuxen ta ansvar för samhällets utveckling. Skolan ska
dels ge eleverna olika baskunskaper och annan teoretisk
kunskap och färdighet, dels ge eleverna fostran till
självständighet, medansvar, samverkan och demokratiska
beslutsprocesser. Skolan och barnomsorgen har ett stort
ansvar för normbildning. Diskussionen om rätt och fel måste
börja tidigt. Skolans personal har goda möjligheter att följa
barns och ungdomars utveckling. De kan tidigt upptäcka
sociala problem och begynnande kriminella tendenser.
Det viktigaste ansvaret för denna normbildning och därigenom den
grundläggande brottsförebyggande verksamheten ligger naturligtvis i första
hand hos familjen. Det är främst genom familjen som barn får de värderingar
och normer som avhåller dem från brott. Det är också familjen och den
närmaste omgivningen, som kan hjälpa till att avhålla barn och ungdomar
från att begå brott, att sätta gränser och reda ut orsakerna till att brottet
begåtts. Med försöksverksamheten med föräldrastyrelser i grundskolan och
elevstyrelser i gymnasieskolan så kan man förvänta sig att t.ex. kampen mot
mobbning och rasism intensifieras och nya uppslag kan komma fram i det
fortsatta arbetet.
Det är under barn- och ungdomsperioden man formar sin individualitet som
människa och sin framtida identitet. Om vi vuxna menar någonting med det
vi säger, att barn- och ungdomsperioden är viktig, då måste vi nu visa det och
använda våra resurser till förmån för barn och ungdomar. Det är upp till oss
vuxna att visa vad det är för värderingar och samhällsetik vi vill föra över
till
de yngre i vårt samhälle.
Mobbning
Trots våra kunskaper och våra insatser mot mobbning finns
det idag ca 100.000 barn, som är utsatta för mobbning, vilket
är ungefär lika många som för 10 år sedan.
Många av eleverna som utsätts för mobbning, vågar inte göra någonting för
att få slut på mobbningen. Få tar kontakt med vuxna utan väntar helt enkelt på
att mobbarna till sist ska sluta. Mobbning är lika vanligt på landsbygden som
i tätorten. Det vi uppmärksammar är pojkar som är inblandade i mobbning.
Flickornas mobbning sker oftast i former som inte syns lika mycket och inte
uppmärksammas lika mycket av vuxna.
Barnombudsmannen gjorde 1995 en undersökning bland trettonåringar om
vad de tyckte att man skulle göra mot mobbning. Svaret från de allra flesta
var att de unga saknar vuxna i skolan, som bryr sig om hur de mår och som
vågar agera mot utfrysning och övergrepp. Med vuxna menar de skolans
personal. Eleverna vet mycket om mobbning och är också beredda att
engagera sig och ta ansvar men endast om de känner att de har de vuxnas
fulla stöd, vilket de inte känner idag.
I skollagen 1 kap. 2§ står "alla som verkar i skolan ska bemöda sig att
hindra varje försök från elev att utsätta andra för kränkande behandling".
Varje kommun har en lagstadgad skyldighet att upprätta en skolplan för hur
man avser att nå de nationella målen, som har satts upp för skolan.Vi
förutsätter därutöver att varje skola i sin arbetsplan också har en klar
handlingslinje för hur man ska motverka mobbning. Det är de lokala
politikerna, rektor, lärare, övrig personal och elever som tillsammans ska
utarbeta detta.  Det finns inga färdiga planer eller arbetssätt som kan fungera
på alla skolor, det måste vara upp till varje skola att utarbeta den bästa
planen
för just sin skola och på så sätt anpassa metoder och arbetssätt. Skolverket
har under senare år drivit utvecklingsprojekt mot mobbning och gett ut
stödmaterial som skolorna kan ha i sitt arbete med att minska mobbning.
Dessutom kan skolan samarbeta med polisen som ett naturligt steg i att
förmedla regler och normer.
Barnombudsmannens rapport om mobbning bland barn måste ligga till
grund också för lagstiftningsåtgärder. Ett exempel är att skollagen bör
förstärkas med en paragraf om att lärare som upptäcker mobbning är
rapporteringsskyldiga till rektor och som innebär en skyldighet för skolan att
agera. Man kan dra en parallell till socialtjänstlagen som också innebär
skyldighet att rapportera om någon far illa i hemmet.  Dessutom ska de lagar
som gäller i övrigt i samhället också gälla i skolan - om våldsbrott sker i
skolan ska detta polisanmälas.
Skolan mitt i byn
Skolan som samlingsplats för de människor som bor i
närområdet ökar känslan av delaktighet och medansvar. Om
skolan fungerar som en skola mitt i byn eller som ett kul-
turcentrum där skolans lokaler utanför skoltid har olika
verksamheter som pågår, initierat av befolkningen i
närområdet eller av skolan själv, ökar möjligheterna till
dialog också om skolan och dess kärnverksamheter.
Om eleverna är i skolan efter skoltid blir skolan ett ställe att vara på och ett
ställe där man lär sig samtidigt, lärandet hör då inte bara ihop med styrda
lärogångar. Att öppna skolan för olika läroprocesser kan ha en utvecklande
inverkan också på den ordinarie undervisningen.
I Danmark finns sedan länge en lång tradition när det gäller skolans
kontakter med det omgivande samhället bl a genom olika kulturcentra i
anslutning till folkskolorna. Som ett led i strävan att öppna skolan för när-
samhället har folkskolor blivit skyldiga att utan kostnad upplåta skollokalerna
till olika föreningar.
Utvärdering och kvalitet
Stora förändringar har gjorts i skolan både vad gäller
organisation och ansvar. Ansvaret har flyttats från central till
lokal nivå. Inom ramen för målen i läroplan och kursplan ges
utrymme för lokala beslut på den egna skolan. På den lokala
nivån ska man ansvara för val av stoff, arbetsformer och
organisation. Övergången från en nationell regelstyrning till
en skola där staten anger målen och överlämnar
genomförandet till dem som är verksamma i skolan
förutsätter ett nytt sätt att tänka och leder till större krav på
ansvarstagande och beredskap på förändring. Utvärdering
och kvalitet blir naturligtvis viktiga begrepp i ett
decentraliserat skolsystem. Regeringen föreslår därför att
Skolverkets kontrollerande uppgifter ska kompletteras med
kvalitetsbedömningar gjorda av statliga ut-
bildningsinspektörer knutna till myndigheten.
Centerpartiet anser att utvärdering och kvalitetsfrågor är viktiga i ett
decentraliserat system. Men vi vill samtidigt poängtera att synen på bildning
och kunskap får konsekvenser för hur vi mäter kvalitet och göra våra
utvärderingar. Om vi har bildningssynen att bildning är en uppsättning fasta
kunskaper då mäter vi kvalitet på ett sätt. Men har vi däremot
förhållningssättet att bildning är att vi lär för att använda och utveckla
kunskap för att lösa nya problem, vi lär för att lära, så får det också konse-
kvenser för hur vi utvärderar och mäter kvalitet.
Därför är det så viktigt att vi tänker igenom vilka metoder för uppföljning
och utvärdering vi ska ha, att syfte, inriktning och uppläggning av
utvärderingar stämmer med den bildningssyn vi har.
Centerpartiet är mycket skeptiskt till att bygga upp en verksamhet med
statliga utbildningsinspektörer. Vi anser istället att arbetet med utvärdering
och kvalitetsutveckling görs bäst lokalt - därför vill vi vidareutveckla
kommunernas och skolornas egna ansvar för att kvaliteten är bra.
Skola som ger kunskap åt
alla
Med den centrala roll som skolan har är den som samhällelig
insats unik genom att den når alla barn. Målet är en skola för
alla. Vi kan aldrig acceptera att elever lämnar skolan med
otillräckliga kunskaper, låga betyg eller ofullständiga betyg.
Mellan 5 och 10 procent av eleverna går ut grundskolan med
mycket låga eller ofullständiga betyg. Det finns i dag många
elever som lämnar skolan med bristande självförtroende och
med inställningen att de inte duger. En annan oroande
tendens är att skillnaden mellan olika grupper av elever ökar.
I internationell jämförelse har det visat sig att svenska elever
låg i topp, men de tio procent sämsta hävdade sig dock
betydligt sämre i jämförelse med motsvarande grupper i
andra industriländer.
Skolan måste erbjuda alla elever möjlighet att utvecklas och lära sig i sin
takt och på sitt sätt. Alla ska ges chansen till en bra utbildning både i
grundskolan och gymnasieskolan. Om detta ska bli möjligt, måste varje nivå
inom skolväsendet klara den utbildningsmässiga grund som är förutsättningen
för utbildningen på nästa nivå. Grundskolan måste ge eleverna en bra grund
för fortsatt lärande i gymnasiekolan. Grunden för en bra gymnasieutbildning
läggs alltså redan i grundskolan. Omvänt innebär ett misslyckande för
grundskolan också svårigheter för gymnasieskolan. Därför får inte de olika
skolnivåerna tillåtas skjuta problem framför sig, som bara skapar större
problem i den fortsatta utbildningen.
Vi kan inte acceptera att så stora besparingar görs i skolan att det går ut
över eleverna. Skolverket har gjort en undersökning av hur kommunernas
besparingar i skolan har slagit ut. Det har visat sig att större klasser, färre
grupptimmar och mindre specialundervisning har blivit resultatet av
besparingarna. Vi menar dock att aktiva skolledningar, som verkligen
förfogar över de viktiga beslut som gäller den egna skolan, kan finna många
lösningar lokalt, som trots begränsade resurser ger bra kvalitet. Det finns
redan exempel runt om i Sverige på hur man klarat att skapa små
undervisningsgrupper, gott elevstöd och bra undervisning genom nya kreativa
lösningar, bättre arbetsorganisation, ny schemaläggning, osv. Därför är det
viktigt att fokusera den lokala nivåns möjligheter att skapa förbättringar trots
minskade resurser, och inte bara låta nedskärningsperspektiv hela tiden få
dominera.
Att gå vidare
Skolan måste hela tiden förändras för att möta framtidens
behov. I dagens kunskapssamhället står skolan inför
uppgiften att förmedla kunskaper i en vidare mening än tidi-
gare. Vi måste nu gå vidare med en utveckling av bl a 10-
årig grundskola,  utveckling av gymnasieskolan med en
modern lärlingsutbildning, yrkesutbildning och kompetens-
försäkring.
Centerpartiet har varit med om att initiera kunskapslyftet. Vi måste nu gå
vidare och utveckla tillgängligheten till utbildning. Flera åtgärder behövs för
att klara detta. Alla har inte möjlighet att flytta till orter med utbildning, i
stället måste utbildning flyttas ut till dem som har behov och önskemål om
utbildning. Utvecklande av ny teknik är viktigt för att åstadkomma detta
liksom möjligheterna till distansutbildning. Vid en fortsatt ökning av antalet
högskoleplatser bör en stor del av dessa anordnas som distans- eller
decentraliserad utbildning.
10-årig grundskola
Centerpartiet anser att en 10-årig grundskola med start vid
sex års ålder bör införas senast år 2000. Det livslånga
lärandet fordrar en annan syn på vad lärande är och på hur
barn lär. Numera vet vi att barn lär och utvecklas redan när
livet börjar, lärandet börjar inte när barnet fyller sju år.
Huvudsyftet med tidigare skolstart är att ge varje barn den tid
det behöver för att lära och utvecklas. Att lära sig, att ta till
sig kunskap, är alltid en fråga om tid. Ju grundligare något
lärs ut, desto fler kan då ta till sig kunskapen.
Genom att integrera förskolans 6-årsgrupp i grundskolan ges möjligheter
att utveckla samarbetet mellan skola och förskola. Förskolans arbetssätt
kommer grundskolan till del och grundskolan kan möta eleverna ett år
tidigare. En enda skolform där barnens behov av omsorg och utveckling får
växa fram utan strikt ålderstänkande är bra för alla barn men kanske mest för
barn som har det svårt och inte klarar dagens skolarbete.
Med vårt förslag om tioårig grundskola, där olika lärar- och personal-
kategorier samarbetar i en gemensam sammanhållen skolgång, kommer
fortbildningen att få en framträdande roll. Här behövs insatser framförallt för
samverkan och planering. Skillnaden mellan framgång och misslyckande vid
förändring av skolan hänger i hög grad samman med hur man lyckas
engagera personalen och föräldrarna i förändringsarbetet. Förskola och skola
står för olika pedagogiska traditioner och kulturer. Mötet mellan dem är inte
alltid okomplicerat. Genom satsningar på kompetensutveckling för all berörd
personal går det att lösa knuten i kulturmöten mellan skolan och förskolan.
Det handlar om att ta till vara och stärka personalens professionalism, så att
den vågar och vill vara med om en förändring. De politiska signalsystemen
från centrala och lokala nivåer måste vara samstämda och få genomslag hos
dem som har det operativa ansvaret i skolorna. Det livslånga lärandet fordrar,
som vi nämnt tidigare, en annan syn på vad lärande är och hur barn lär. Vi vet
att barn lär och utvecklas redan när livet börjar. Vi vet också att vårt
komplexa samhälle kräver mycket av oss. Barn behöver många olika saker
för att utvecklas och lära sig på ett bra sätt. Förskolan kan vara en del av den
värld, där barnet lär och utvecklas.
Centerpartiet anser att det är viktigt att kommunerna erbjuder någon form
av femårsverksamhet liknande den sexårsverksamhet som i dag finns i
förskolans regi. Verksamheten kan utformas på en mängd olika sätt. I
Skurups kommun har den flexibla skolstarten inneburit, att man har erbjudit
alla barn, som börjar skolan ett år tidigare, en "femårsverksamhet", som
innebär att barnet går i förskolans regi 12 timmar/vecka vårterminen innan
barnet börjar skolan.
Även om vi anser att femårsverksamheten är betydelsefull för barnen anser
vi oss inte kunna ålägga kommunerna att ha en obligatorisk verksamhet, utan
det måste bli en från kommunens sida frivillig verksamhet.
Centerpartiets bedömning är att en tioårig grundskola inte är kostnads-
genererande. En utveckling av verksamheten i skolan, som bygger på en
helhetssyn på barnet, leder till ett rationellare resursutnyttjande. Det finns
redan i dag kommuner som integrerat nästan alla sexåringar i skolan. Enligt
Kommunförbundet finns det dessutom kommuner som bedömer att de kan
klara en utbyggnad genom att töja på nuvarande resurser.
Regeringen har föreslagit att ett gemensamt måldokument för den obliga-
toriska skolan, barnomsorgen och den del av förskolan som rör sexåringarna
utarbetas. Centerpartiet anser att detta bör leda till ett genomförande av en
tioårig grundskola.
Gymnasieskolan
Avsnittet i utvecklingsplanen om gymnasieskolan har
utarbetats i samråd med Centerpartiet. Vi  stod bakom
beslutet om gymnasiereformen som togs i riksdagen 1991.
Därför är det naturligt för oss att nu ta ansvar för att
vidareutveckla reformen. Det är nödvändigt att
förutsättningslöst och utan prestige pröva olika inslag, utan
att för den skull överge reformens syfte. I dag är det 98 % av
eleverna som går vidare från grundskolan till
gymnasieskolan. 1979 var det 79 %. Gymnasieskolans lärare
står därför inför en betydligt mer omfattande uppgift i dag än
de gjorde då gymnasieskolan var en urvalsskola. Det
förutsätter att skolan anpassar sina arbetsformer också till de
elevgrupper som tidigare inte gick vidare till
gymnasieskolan.
Målet för gymnasiereformen var att höja ambitionsnivån för gymnasie-
skolan och anpassa utbildningen till allt högre krav som ställs i arbetslivet.
Gymnasieskolan ska även i fortsättningen utgå från den höga ambitionsnivå
som låg till grund för reformen. Det betyder att alla program ska vara minst
treåriga, att alla ska få undervisning i gymnasieskolans kärnämnen och att
gymnasieutbildningen ska ge behörighet för högskolestudier. Även om målet
är lika för alla elever på alla program, kan vägen till målet se mycket olika
ut.
Det måste finnas utrymme för tolkningar fram till målet. Baskunskaper är
viktiga men minst lika viktiga är de metoder och strategier för att fortsätta
lära i ett föränderligt samhälle.
Gymnasieskolan ska ge eleverna en god grund för att de ska kunna delta i
ett demokratiskt samhällsliv, för ett utvecklande arbetsliv och för vidare
studier. Detta förutsätter att gymnasieskolan utvecklar eleven som individ och
skapar intresse för kultur och humaniora och ger individen en allmän
medborgerlig bildning.
För den som är ung och för första gången söker sig ut på arbetsmarknaden
gäller det att ha en utbildning som gör att man blir efterfrågad, att man är
utbildningsbar. Detta betonas starkt i utvecklingsplanen, liksom att alla i
arbetslivet inte är anställda. Alltfler människor kommer att verka i arbetslivet
som egna företagare, projektanställda, osv. Som en förberedelse för en sådan
utveckling krävs särskilda kunskaper och färdigheter. Därför finns behov av
att gymnasiekolans utbildningar inriktas mer mot entreprenörskap.
Centerpartiet vill understryka denna del i utvecklingsplanen, och förutsätter
att regeringen återkommer med förslag i denna riktning.
De viktigaste förändringarna som utvecklingsplanen lägger grunden för är
en utveckling av program- och kursutformningen i gymnasieskolan,
utveckling av program med yrkesämnen, större satsning på APU, en yrkes-
examen på gymnasienivå, ett nytt teknikprogram, omprövning av antalet
kärnämnen, möjlighet till praktikprogram inom individuella programmet samt
en ny modern lärlingsutbildning.
En ny modern lärlingsutbildning
Övergången mellan skola och arbetsliv måste underlättas.
Regeringen och Centerpartiet har kommit överens om att en
modern lärlingsutbildning bör utvecklas inom den ordinarie
gymnasieskolan. Under gymnasietiden bör en växelverkan
mellan skola och arbetsliv ske. Utökad flexibilitet och mer
öppna system bör kunna bidra till ökad rörlighet och
övergångar mellan olika utbildningar och arbetsliv.
Inom gymnasieskolan finns i dag en möjlighet till lärlingsutbildning inom
det individuella programmet. Enligt utvärderingar som gjorts är det endast ett
fåtal elever som kunna tillgodogöra sig denna möjlighet. Nu behöver en ny
modern form av lärlingsutbildning utvecklas med mycket större bredd och
som kan nå långt fler ungdomar.
Lärlingsutbildningen ska kopplas till de nationella yrkesinriktade program-
men. Inom de flesta nationella program med yrkesämnen bör det erbjudas en
alternativ väg genom en modern yrkesutbildning för de elever som vill
genomföra en större del av sin yrkesutbildning på en arbetsplats.
Lärlingsutbildningen bör ta till vara fördelarna från lärlingssystem i andra
länder och kombinera dem med den ambitionsnivå och bredd som känne-
tecknar svensk gymnasieskola och utbildningstradition. Den bör ligga på
samma nivå som dagens nationella program, och därmed en väsentligt högre
nivå än nuvarande lärlingsutbildning.Utbildningen inleds inom nuvarande
nationella program, och avslutas genom lärlingsutbildning i arbetslivet, som
varvas med teoretiska studier i skolan. Eftersom det är en utbildning har
lärlingen elevstatus och arbetsgivaren behöver inte anställa lärlingen.
Omkring två år av programmet ska i princip läggas upp lika för alla elever,
därefter följer lärlingsutbildningen, det vill säga vanligen när eleven är
omkring 18 år. För att klara både lärlingsutbildningen och få undervisning
som motsvarar en fullständig gymnasieutbildning kan en längre total
utbildningstid behövas. Dock bör de som fullföljer ett program med
lärlingsutbildning nå samma kunskapsnivå som gäller för de nationella
programmen, det vill säga grundläggande behörighet till högskolan.
Det är viktigt att utveckla ett nära samarbete med skolan och de berörda
arbetsplatserna. I det arbete som nu ska göras tillsammans med berörda parter
och branschorganisationer, är det mycket viktigt att skapa en klar
ansvarsfördelning mellan skolan och arbetslivet. Uppläggningen av
lärlingsutbildningen måste vara flexibel och anpassas efter rådande
förhållanden. Centerpartiet anser att kraven måste utformas så att många lär-
lingsplatser kan skapas i småföretag, och vill understryka vad som sägs i
utvecklingsplanen om att krav på handledare ska utformas flexibelt, så att
särskild hänsyn tas till små företags förutsättningar.
Den modell för lärlingsutbildning som nu initieras genom utvecklings-
planen innebär inga statliga initiativ för att åstadkomma avtal med
ersättningar till lärlingarna. Däremot finns inga hinder för parterna att ta
initiativ till sådana överenskommelser, om det anses önskvärt. Det bör också
finnas möjlighet till lokala lösningar.
En pilotverksamhet med lärlingsutbildning skall starta redan höstterminen
1997. Genom decentralisering av arbetsmarknadspolitiken får kommunerna
större inflytande över hur de arbetsmarknadspolitiska medlen används. Inom
ramen för lärlingsutbildningen bör man pröva en friare användning av dessa
medel för en vidgad samverkan mellan gymnasieskolans utbildningar och de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.
Skolmåltider
Skolmåltiderna har stor betydelse för barn och ungdomars
hälsa och välbefinnande. Det handlar också om elevernas
utveckling och inte minst att grundlägga bra och regelbundna
matvanor. För Centerpartiet är det självklart att
skolmåltiderna ska vara kostandsfria för eleverna. Idag är det
inte obligatoriskt för kommunerna att erbjuda kostnadsfria
skolmåltider, men trots detta anordnar nästan samtliga
kommuner sådana. Centerpartiet anser detta värdefullt och
utgår från att kommunerna även fortsättningsvis anordnar
kostnadsfria skolmåltider. Att gå in och lagstifta om
skolmåltider strider mot kommunernas
självbestämmanderätt; vi utgår istället från att kommunerna
tar sitt ansvar och även fortsättningsvis anordnar kostnadsfria
måltider.
Hemkunskap
Kostens betydelse för hälsan är odiskutabel. Sambandet
kost-hälsa har klarlagts genom åtskilliga undersökningar på
det medicinska området. Därför är det viktigt att ge utrymme
för kunskap om mat och näringsbehov i skolan. Hemmen
erbjuder idag inte i samma utsträckning som förr tillfällen att
inhämta elementära kunskaper i matlagning och
varukännedom. Därför bör hemkunskapämnets ställning i
grundskolan stärkas.
Kvalificerad
yrkesutbildning
I dag finns det ett stort behov av kvalificerad yrkesutbildning
på eftergymnasial nivå. Förändringarna i yrkeslivet går
oerhört snabbt. Kraven på kompetens ökar. Inom de flesta
branscher finns ett stort behov av att medarbetare fortsätter
och skaffar sig en yrkesinriktad utbildning utöver
gymnasieskolan. Allt talar dessutom för att behovet av
arbetskraft med denna utbildningsbakgrund kommer att växa.
Ur tillväxtsynpunkt är det viktigt att flaskhalsar som uppstår
i företagen på grund av brist på kompetens elimineras. En
utbyggd kvalificerad yrkesutbildning motverkar detta.
1996 inleddes en försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning.
Försöksverksamheten pågår under åren 1996-1998 och ska omfatta 4 500
årsstudieplatser vid full utbyggnad.
För att tillgodose arbetslivets behov med fler medarbetare med högre
kompetens räcker platserna inte till. Centerpartiet anser att tempot i
försöksverksamheten måste höjas, dvs fler platser måste till.
Miljön i skolan
Skolgårdar
Skolgårdarna är mycket viktiga ur flera perspektiv. Eleverna
ska kunna tillbringa sina raster i en trygg och ombonad
skolgårdsmiljö och det ska vara möjligt att bedriva un-
dervisning på skolgården. Trots omfattande satsningar på
upprustning och renovering av skolbyggnader är själva
skolgårdsmiljöerna fortfarande sorgligt eftersatta. Asfalt,
raka linjer och gråa ytor präglar tyvärr miljön på många
skolgårdar.
Arbetet med att förbättra miljön på den egna skolgården kan ta sig en
mängd olika uttryck. Det är viktigt att stimulera eleverna att utifrån ålder och
förmåga själva driva så mycket som möjligt av skolgårdsprojektet. För
eleverna kan arbetet med att förbättra den egna  skolgårdsmiljön bli
inkörsporten till ett fortsatt miljöengagemang och även vara en konkret
förebild för hur man över huvud taget kan påverka och förändra sin
omgivning.
Fyrklöverregeringen startade ett skolgårdsprojekt, som även stöds av
nuvarande regering, tillsammans med Skolans uterum, som bidragit med
många idéer. Exempelvis har man i Sunne gjort en damm på skolgården, som
bl a används till att utföra löpande analyser av vattnet. I Sannaskolan i
Göteborg har man ersatt de ganska blygsamma rabatterna med 92
odlingslotter, där varje lågstadieelev disponerar sin egen. På många platser i
Sverige arbetar man nu - en del inom ramen för Agenda 21 - med att skapa
mera miljövänliga och spännande skolgårdar.
Naturliga skolgårdar kan bidra till att behålla och utveckla barns och
ungdomars miljöintresse. Det kan i sin tur stärka intresset för naturvetenskap
och teknik. Omvandling av trista skolgårdar görs ofta tillsammans av elever,
lärare och föräldrar. Det kan vara ett sätt att utveckla kontakten mellan hem
och skola. Erfarenheter från England, där man arbetat mycket med att
förbättra skolgårdar, visar att mobbningen kan minska på ombonade och
miljöinriktade skolgårdar.
Barn är beroende av miljöernas fysiska egenskaper men också av de sociala
betydelser, som knyts till platserna genom andra människor. Sett ur skolans
fostrande perspektiv kan troligen attraktiva och mångsidigt användbara
skolgårdar inspirera till ökad användning av utemiljöer längre fram i en
människas liv.
Skolskogar
Det finns ett växande intresse bland lärare när det gäller att
förlägga aktiviteter till skogen - därför är det många skolor
som vill ha en egen skolskog. I dag pågår ett samarbete
mellan skolan och skogsnäringen som heter Skogen i Skolan,
som har lett till att många skolor har en egen skolskog. I dag
finns det 602 skolskogar i landet.
Genom ett särskilt avtal med markägaren får skolan tillstånd att bygga
vindskydd, eldplatser, sätta ut skyltar och annat som inte ryms i
allemansrätten. Skolan kan sedan hjälpa till med sådant som röjning och
plantering. Det speciella med en skolskog är att den alltid finns nära till
hands
för eleverna, som på så sätt lär känna sin egen skog väl. (Enligt tidningen
Skogs Eko)
Miljön inomhus
Arkitektur och inredning påverkar oss på olika sätt, och
därför är det viktigt att tänka på hur miljöerna ser ut som vi
skapar för barn. Arkitektur, inredning och utrustning i skolan
hänger samman med helheten, synen på barn och hur man lär
sig. Hur rummen utnyttjas, miljön disponeras och material
används är en konkretion av det man vill med sin pedagogik.
Allt är delar i ett system, och därför är det så viktigt att tänka
på detta, inte minst när vi skapar miljöer för barn.
Barn vill, precis som vuxna, ha vackra och spännande saker omkring sig
och de vill naturligtvis ha möjlighet att själva påverka sin omgivning. I dag är
barn i miljöer som vuxna valt men barn borde ges möjlighet att vara med och
bestämma över och själva skapa sin egen värld - också i skolan.
Det är en viktig kommunal uppgift att se till att skolan är en pedagogiskt
bra miljö så att barnen trivs. Barn ska inte behöva acceptera slitna lokaler och
tråkiga miljöer. I dagens svåra sysselsättningsläge borde man utnyttja olika
arbetsmarknadsinsatser för att t ex rusta upp skolornas inomhusmiljöer.
IT i skolan
Informationsteknologin är en stark förändringskraft i
samhället och har fått ett allt större genomslag i människors
dagliga liv. Avståndens betydelse minskar och kommunika-
tionsmönstret kommer radikalt att påverka
samhällsstrukturen.
Ett av problemen med IT i skolan har varit att datorer gjorts till något som
det undervisas om. Centerpartiet anser att IT eller datorkunskap inte får göras
till ett särskilt ämnesområde som man skaffar sig kunskap om. IT ska istället
vara och ses som ett medel och ett redskap för att söka kunskap och därför
integreras i all utbildning och alla ämnesområden. Datorn ska användas som
ett helt nytt läromedel - något man inte bara lär sig om utan också utnyttjar
som ett redskap i lärandet.
Skolverket har av regeringen fått i uppdrag att utveckla nya vägar för att
stödja en ökad användning av datorer i skolan. Inom Skolverket sker ett
kontinuerligt utvecklingsarbete med att ta fram programvara för undervis-
ning. Ytterst är det intresset att pröva nya metoder och ny teknik, skolans
ekonomi samt kompetens hos skolans personal som är det avgörande för om
data- och informationsteknik ska utnyttjas och användas.
Datoranvändningen ger också stora möjligheter till internationellt
samarbete. Som exempel kan nämnas det Nordiska skoldatanätet, som
invigdes vid Nordiska rådets session i Stockholm våren 1994. Fullt utbyggt
ger det alla Nordens skolbarn möjlighet till samarbete med andra skolor i alla
de nordiska länderna och i de självstyrande områdena.
Möjlighet för skolan att kunna ta del av den information som finns bl a
genom öppna nätverk och främst genom Internet måste förstärkas. Vi anser
också att tillgängligheten till nationella databaser såsom Rixlex ska öka.
Stiftelsen för kunskap och kompetensutveckling, KK-stiftelsen, prioriterar
utbidlningsområdet. Mer än hälften av den miljard KK-stiftelsen har att
förmedla kommer att användas till utbildning, kompetensutveckling och
framtagning av nya läromedia. Vi förutsätter att regeringen i sitt fortsatta
arbete med att utveckla skolans IT-användning tar tillvara de viktiga
erfarenheter inom detta område som finns samlade hos KK-stiftelsen.
I denna motion anger vi Centerpartiets syn på utbildningssystemets grunder
som särskilt behöver uppmärksammas och följas upp under den kommande
perioden. Detta bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vilka utbildningspolitiska riktlinjer som skall ligga till grund för
skolväsendets utveckling och regeringens förslag den kommande perioden.

Stockholm den 3 april 1997
Andreas Carlgren (c)
Marianne Andersson (c)

Marie Wilén (c)

Margareta Andersson (c)

Erik Arthur Egervärn (c)

Karin Israelsson (c)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 1997-04-03 Bordläggning: 1997-04-07 Hänvisning: 1997-04-08

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)