med anledning av skr. 2000/01:38 Hållbara Sverige - uppföljning av åtgärder för en ekologiskt hållbar utveckling

Motion 2000/01:MJ2 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om nyckeltal för de små företagens miljöarbete.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en miljökonsekvensanalys av stängningen av Barsebäck 1.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förfarande vid anmälan om nyttjande av annans mark.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om formerna för sanering av förorenad mark.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om åtgärder för att bekämpa oljeutsläpp.

Motivering

Regeringen redovisar på nytt i sin årliga skrivelse hur arbetet
med att nå en ekologiskt hållbar utveckling fortskrider.
Kristdemokraterna anser det internationella arbetet
nödvändigt och centralt, eftersom gränsvärden, avgifter och
miljöskatter måste harmonieras. Man ska inte kunna
konkurrera med hjälp av miljöförstöring. Inget är vunnet om
det egna näringslivet slås ut av utländska konkurrenter med
lägre miljökrav.

Sveriges ordförandeskap våren 2001 för EU:ministerråd präglar delvis
redogörelsen. Sverige ska under ordförandetiden aktivt driva arbetet med
miljöhandlingsprogrammet. Kristdemokraterna har motionerat om
nödvändigheten av att en samlad svensk klimatstrategi antas före
ordförandetiden. Tyvärr ser det inte ut att bli så.

Regeringen framhåller att en hållbar samhällsutveckling omfattar
ekologiska, sociala, ekonomiska och kulturella aspekter. Detta är en riktig
inställning. Men utvecklingen ska inte bara betraktas utifrån samhället i stort,
utan också från enskilda människors behov och agerande. I skrivelsen nämns
att de enskildas engagemang är nödvändigt för en hållbar utveckling.
Kristdemokraterna anser dock att regeringen starkare borde ha betonat
betydelsen av det personliga engagemanget. En förutsättning för hållbar
samhällsutveckling är att vi anpassar livsstilen, något som kräver en personlig
insats.

Konsumenten har stor makt. Medvetna konsumenter kan styra marknaden
och därmed påverka samhällsutvecklingen. Konsumentens efterfrågan fick
fram miljömärkta tvättmedel och bilar med katalytisk avgasrening. Företag
har upptäckt att miljöstyrning i företaget ger konkurrensfördelar.
Kristdemokraterna anser det viktigt att genomslaget av sådana
marknadskrafter förstärks.

Vårt miljöutrymme krymper, oavsett vilka värderingar vi har, samtidigt
som jordens befolkning växer. Därför är det på kort sikt nödvändigt med
ekonomiska styrmedel för att värna om dessa resurser. Använder vi oss av
miljöanpassade produkter eller tjänster, måste vi som konsumenter och
producenter belönas, inte bestraffas.

Miljöbalken

I december 1999 tillsattes en parlamentariskt sammansatt
kommitté, som ska arbeta tre år. Vid nyåret 2000/01 ska man
enligt direktiven lämna förslag till lagändringar i miljöbalken
på de punkter där behovet av tidig justering är uppenbart.
Miljöbalken är i vissa stycken otydlig, vilket bl.a. skapar
rätts-
osäkerhet.

Skogsvårdslagen, där miljö- och produktionsmål jämställs, bygger på
förvaltarskapstanken, ansvaret gentemot kommande generationer. Lagen ger
skydd åt den biologiska mångfalden, samtidigt som virkesförsörjningen ska
vara säkrad för den svenska skogsindustrin. Lagstiftningen har bara gällt
några år, vilket är en kort tid i skogens omloppstid. Miljöbalkens regler är
däremot bristfälligt anpassade till skogs- och lantbrukets förutsättningar.
Oklarheterna kan härmed komma att drabba skogsbruket hårt, till nackdel
både för skogsvården och svensk ekonomi. Exempelvis gäller för en skogs-
ägare som gör en avverkningsanmälan, att anmälan kan komma att prövas av
två myndigheter utifrån skilda lagar med olika effekter. Miljöbalken har haft
betydande negativa följder för mindre företagare, i och med att denna
otydlighet utgör ett allvarligt hot mot rättssäkerheten. Kommittén bör
uppmärksamma och analysera detta förhållande.

Miljöledning

För att få trovärdighet i en verksamhets arbete med
miljöfrågor krävs ett systematiserat sätt att arbeta. Ett
ledningssystem kan i princip användas i vilka frågor som
helst för att minimera påvisade brister inom det område man
arbetar. Det kan ses som ett verktyg för att bygga in visioner i
ett företags verksamhet. På sikt blir företaget miljömässigt
bättre då det hela tiden sätter upp nya mål för sin verksamhet.
Att arbeta med miljöledningssystem enligt ISO eller EMAS,
som är de mest välkända systemen innebär inte att man
omedelbart blir fulländad ur miljösynpunkt, utan att man
successivt blir bättre. Miljöledningssystem kan användas för
en produkt, en tjänst eller en hel produktion av varor eller
tjänster. Grundtanken är att organisera miljöarbetet så att
miljöskador kan förebyggas.

Miljöledningssystemen byggs stegvis. Beträffande ISO 14001 är första
steget att formulera en preliminär miljöpolicy för företaget. En miljöutredning
görs för företaget, varefter man fastställer en officiell miljöpolicy. Den styr
det fortsatta arbetet och är därmed det viktigaste dokumentet. Därefter kan
företaget gå vidare och certifiera sig.

ISO- och EMAS-registrering kostar tid och pengar. Kostnaden är ofta för
hög för små företag och därmed ett hinder för registrering. Ändå har många
av dessa företag ett aktivt och levande miljöarbete. Företagarnas
Riksorganisation arbetade förra året med ett enklare miljörevisionssystem, till
följd av de höga kostnaderna för ett litet företag att satsa på ISO- eller EMAS-
system. Enligt skrivelsen lämnar NUTEK stöd till miljöstyrning i små företag.
Men verksamheten i dessa mindre företag borde dessutom räknas med i de
gröna nyckeltalen för miljöarbetet i svenska företag. Nu räknas bara ISO- och
EMAS-registrerade företag och inte alls det aktiva miljöarbete som pågår i
många mindre företag, vilket gör att nyckeltalen inte säger så mycket om det
totala miljöarbetet.

Miljö- och jordbruksutskottet behandlade förra året ett liknande förslag om
en breddning av de gröna nyckeltalen till att omfatta också företag som inte är
ISO- eller EMAS-registrerade. Utskottet hänvisade då till
budgetpropositionen, där det framgick att regeringen fortsätter arbetet med att
vidareutveckla nyckeltalen. Utskottet delade Kristdemokraternas uppfattning
om det angelägna i att små och medelstora företag arbetar med
miljöledningssystem och att företag kan göra det frivilligt utan certifiering.
Av den aktuella skrivelsen att döma har regeringen inte tagit del av detta
förslag. Kristdemokraterna föreslår därför ånyo att riksdagen uppmanar
regeringen att verka för att mindre företag med miljöarbete kommer med i
nyckeltalen.

Offentlig upphandling

Skrivelsen påminner om att regeringsförklaringen hösten
2000 angav att miljökrav ska ställas vid all offentlig
upphandling. Delegationen för ekologiskt hållbar offentlig
upphandling håller på att ta fram ett Internetbaserat verktyg
som på frivillig väg kan användas inom hela den offentliga
förvaltningen. Detta torde kunna underlätta för en mer
miljöanpassad offentlig upphandling. Nämnden för offentlig
upphandling har tidigare uttryckt en något pessimistisk
uppfattning mot bakgrund av de restriktioner som uppställs
på miljökraven vid upphandling. Miljöfaktorer kan tillmätas
betydelse vid offentlig upphandling endast under
förutsättning att det föreligger ett samband mellan
miljökraven och föremålet för upphandlingen, och endast då
utvärderingskriterier framgått av annons eller
upphandlingsunderlag. Kristdemokraternas uppfattning är att
Internetverktyget kan möta dessa krav och medföra en
mycket kompetent upphandling.

Näringslivet

Enligt skrivelsen är samhällsorganen ansvariga för att skapa
ett gynnsamt ramverk för näringslivets omställning till en
ekologiskt hållbar utveckling. Regeringens mening är att
möjliggöra ett brett spektrum av effektiva och samordnade
verktyg. Kristdemokraterna anser att samordningen av dessa
verktyg är mycket viktig. Spretande regler försvårar vilken
verksamhet som helst och dämpar verksamhetslusten. Många
mindre företagare har upplevt just detta.

Regeringen säger också att man ska fortsätta dialogen med näringslivet för
få till stånd ett behövligt, brett ansvarstagande. Kristdemokraterna instämmer
i detta.

Regeringen bedriver samarbete med de två stora biltillverkarna i Sverige
för att få fram miljövänligare fordon. Kristdemokraterna anser att bilindustrin
på sikt måste finna andra drivmedel än fossilbränsle och att det långsiktiga
målet måste vara att koldioxidutsläppen från nyproducerade bilar upphör helt.

NUTEK har haft en viktig roll för teknik- och produktutveckling i mindre
företag. Denna uppgift får inte nedprioriteras i samband med splittringen av
NUTEK vid omorganisationen och bildandet av nya myndigheter.

Energipolitiken ?
klimatfrågan

Det svenska näringslivet är i hög grad beroende av en stabil
tillgång till energi till rimliga priser. Kristdemokraterna anser
att Sveriges energiförsörjning ska tryggas genom en
långsiktig energipolitik med fasta spelregler, där inhemska
förnybara energikällor och bränslen utgör en växande bas.
Investeringar i biobränslebaserad kraftvärme och
vindkraftverk ska stödjas liksom den fortsatta utvecklingen
av solenergi och ny teknik.

De ökande koldioxidutsläppen är det enskilt största hotet mot vår livsmiljö.
Energipolitiken bör inriktas på breda politiska uppgörelser och långsiktigt
stabila spelregler för aktörerna på elmarknaden. En kraftfull samlad
klimatstrategi behövs.

Det gäller att fasa ut användningen av fossila bränslen och drivmedel
genom eleffektivisering och infasning av förnybar energi. För att förhindra
växthuseffekten krävs ett skyndsamt agerande i fråga om utfasning av fossila
bränslen, åtgärder för att öka kolbindningen samt internationella åtgärder
såsom utsläppsbubblor med möjlighet till handel med utsläppsrättigheter.
Sverige bör inte använda sig av sin av EU tilldelade pluskvot för
koldioxidutsläpp. Kristdemokraternas uppfattning är att det krävs ett
styrsystem som stimulerar till produktion av förnybar energi på bekostnad av
icke förnybar energi. Miljöavgift bör snarast införas på importerad kolkraft,
som annars helt undgår beskattning.

Kristdemokraterna vill avveckla kärnkraften. Men avveckling måste ske i
takt med energieffektivisering och ersättning med förnybar energi. Barsebäck
1 stängdes den 30 november 1999. Ungefär samtidigt stängdes
kraftvärmeverket i Karlshamn, Europas renaste oljekraftverk. I stället har
Sverige köpt billig el huvudsakligen från Danmark, i huvudsak producerad i
kolkraftverk. Koldioxidutsläppen vid produktionen av denna mängd kolkraft
beräknas till
3 miljoner ton/år, svaveloxidutsläpp till 8 000 ton och kväveoxidutsläpp till
6 000 ton.

Barsebäck 2 skulle enligt riksdagsbeslut stängas före den 1 juli 2001.
Regeringen har dock konstaterat att man till detta datum ej kan uppfylla de
krav som ställts på att bortfallet av elproduktion skall kompenseras genom
tillförsel av ny elproduktion och genom minskad användning av el. En
grundlig miljökonsekvensanalys av stängningen av Barsebäck 1 måste göras
omgående. Därifrån kan slutsatser dras om miljökonsekvenser av en
stängning av Barsebäck 2.

Turism

Sverige är ett naturskönt land med stor variationsrikedom i
landskapet och rena vattendrag. Regeringen nämner den
svenska naturens kvaliteter som en grundläggande resurs för
utveckling av svensk turism. I norra Sverige ser människor
det som en grundläggande resurs för utvecklingen av
näringslivet i stort. För näringslivet i norr betyder det mycket
att man kan bjuda på fiske och naturupplevelser.
Kristdemokraterna anser att det är viktigt att åtgärder vidtas
för att öka tillgången på framför allt lax och öring i
Norrlandsälvarna.

För att turismen och företagande på landsbygden överhuvudtaget ska
utvecklas, är fungerande transporter helt avgörande. Likaså är en god
skyltning längs vägarna av stor betydelse för många företag i turistnäringen.
På detta område kan stora förbättringar göras.

Ökad turism kan ge slitage och skador på naturen. Allemansrätten kan
missbrukas. Det finns exempel på kommersiell verksamhet utan markägarens
samtycke. Kristdemokraterna anser att kommersiell verksamhet på annans
mark inte får ske utan markägarens samtycke och skrivet avtal med ägaren.
När miljö- och jordbruksutskottet behandlade denna fråga för ett år sedan,
hänvisade utskottet till att regeringen med stöd av 12 kap. 6 § miljöbalken kan
meddela föreskrifter om anmälningsplikt för vissa verksamheter.
Kristdemokraterna anser att det av dessa föreskrifter bör framgå att
markägaren ska underrättas vid sådan anmälan, att samtycke ska inhämtas
och att skriftligt avtal ska upprättas.

Lokala investeringsprogram

Marknaden för miljöteknik och den förväntade tillväxten för
denna marknad rymmer en enorm potential. Regeringen har
dock valt att satsa på lokala investeringsprogram, där få av
projekten har gällt ny teknik. Regeringen bestämde initialt att
bidrag till vinstgivande verksamhet endast kunde ges om det
gällde ny teknik eller ny arbetsmetod. Eftersom få i
vinstgivande verksamhet sökte, tog man bort detta krav.
Riksdagsrevisorernas granskning visade i flera avseenden på
brister i detta agerande. Kristdemokraterna anser att de lokala
investeringsprogrammen i stället tagit resurser från det
ordinarie miljöarbetet och fördelats på ett närmast slumpartat
sätt. Vi anser att de lokala investeringsprogrammen ska
upphöra.

Miljörelaterad
nationalprodukt

Vi kristdemokrater ser med tillfredsställelse att vårt gamla
motionskrav på miljörelaterad nationalprodukt (MNP) börjar
sättas i system. MNP tar hänsyn till utvecklingen av vårt
naturkapital, som t.ex. skog och fisk, och beaktar också av
människan orsakade förändringar av detta kapital.
Naturkapitalet ökas vid skogsplantering, men minskar när
gruvor töms eller fiskevatten förstörs.

Delaktighet - lokalt Agenda
21-arbete

Regeringen uttrycker sig uppskattande om det lokala Agenda
21-arbetet. En utredare har granskat hur arbetet fortskrider i
olika kommuner. I ungefär en tredjedel av kommunerna finns
fortfarande en samordnare och aktivt Agenda 21-arbete. I en
tredjedel finns det arbete men ingen fast samordnare, och i en
tredjedel är arbetet i princip nerlagt, sedan det nationella
stödet avvecklades. Vi kristdemokrater anser att det lokala
Agenda 21-arbetet är mycket viktigt för att förankra och
upprätthålla medvetandet om miljön. Arbetet engagerar
skolor, organisationer, företag och medborgare i ett
gemensamt arbete för den egna kommunen. Det är i
kommunerna det praktiska arbetet ska ske. Kristdemokraterna
anser att nationellt stöd åter ska utgå för detta arbete. Vi har
också föreslagit att ett nytt konto, "Agenda 21", ska inrättas
och att detta konto årligen tillförs medel. En nationell
uppbackning är nödvändig. Vi återkommer om detta i
budgetsammanhang.

Natur- och kulturvård

Regeringen har det senaste året vid olika tillfällen talat för
decentraliserade förvaltningsmodeller i syfte att skapa folklig
förankring och ett medborgerligt engagemang i naturvården.
Detta ses som positivt av oss kristdemokrater, eftersom vi
länge talat för en sådan modell.

Förorenade områden

Regeringen uppger att den statliga verksamheten har inriktats
på att klarlägga omfattning och konsekvenser av
föroreningarna samt på att ta fram metoder för
undersökningar och efterbehandlingsåtgärder.
Länsstyrelserna har kartlagt landets saneringsbehov. En
utredning har gjorts av hur den statligt finansierade
efterbehandlingsverksamheten ska organiseras. Beredning
pågår i Regeringskansliet.

Kristdemokraterna vill betona vikten av att denna beredning skyndas på.
De flesta kommuner har ingen erfarenhet av hur man praktiskt genomför en
sanering. Kunskap saknas om vart man vänder sig, vilka krav som ska ställas
och vem som kan utföra saneringen. Sanering av förorenade områden bör
ordnas på samma sätt som radonsanering, där speciella, för ändamålet
certifierade personer anvisas av ansvarig myndighet.

Samhällsplanering

Tysta zoner börjar bli en bristvara. Det bör bli självklart att
inventera ostörda områden likaväl som områden med natur-
och kulturintressen.

För att minska miljöbelastningen krävs framförhållning genom att
infrastrukturen planeras och anläggs innan uppbyggnaden av nya, stora
bostadsområden påbörjas. Kristdemokraterna anser liksom regeringen att det
är viktigt att byggnader och andra anläggningar placeras och utformas på ett
miljöanpassat sätt.

Inomhusmiljörelaterade hälsoproblem är vanliga, särskilt som vi vistas
mycket inomhus numera. En undersökning har visat att 80 % av felen på
byggnaders inomhusmiljö kunde ha undvikits med en korrekt tillämpning av
tillgänglig kunskap. Det behövs miljömärkning och värderingssystem av
byggprocess och byggnader, likaväl som byggvarudeklarationer och miljö-
certifikation.

Östersjön

Regeringen ger en omfattande redogörelse för arbetet med
och kring Östersjön. En kristdemokratisk motion har efterlyst
en förvaltningsplan för Östersjön, så att alla intressen
samtidigt balanseras mot varandra. Baltic 21 verkar ha den
inriktning motionen efterlyser. Kristdemokraterna anser att
det är viktigt att Sverige stöder t.ex. de baltiska staterna med
utbyggnad av reningsverk.

I skrivelsen nämns Oljeutsläppsutredningen, som i januari 1999 lämnade
sitt betänkande. En proposition planeras till våren 2001. Kristdemokraterna
anser att det brådskar med insatser för att komma till rätta med oljeutsläppen i
bl.a. Östersjön. Redare har diskuterat åtgärder för att komma åt dem som gör
sig skyldiga till oljeutsläpp, men detta torde vara en uppgift för
kustbevakning, polis och åklagare. Behovet är stort av specialutbildade
åklagare som har möjlighet att agera snabbt och effektivt. Kristdemokraterna
anser därför att regeringen snarast bör lämna ett förslag till åtgärder som
effektiviserar det rättsliga förfarandet när det gäller att bekämpa
oljeutsläppen.

Ordförandeskapet

Sverige påbörjar inom kort, den 1 januari 2001, sitt
ordförandeskap för EU:s ministerråd. Som ordförande ska
Sverige driva samarbetet framåt, företräda EU gentemot
länder utanför unionen och internationella organisationer
samt representera ministerrådet i relationer med övriga EU-
institutioner. Kristdemokraterna menar att Sverige skulle haft
större auktoritet i detta sammanhang om det funnits en av
riksdagen antagen samlad svensk klimatstrategi. Frånvaron
av en sådan strategi är beklaglig.

Världshandelsorganisatione
n ? WTO

Det råder en klar spänning mellan hållbar utveckling och fri
handel. Regeringen beskriver denna spänning alltför
lättvindigt. Miljö och hållbar utveckling ska integreras i
handelsregelverket, så att en liberalisering av handeln kan
medverka till en hållbar utveckling. Det är nödvändigt att
arbeta hårdare för en integrering av hänsynstaganden till
miljö och hållbar utveckling i WTO:s arbete. Det är positivt
att länderna inom EU är eniga om att driva bl.a.
försiktighetsprincipen och frågan om internalisering av
miljökostnaderna i den totala transportkostnaden.

En del dokument som Sverige och EU undertecknat harmonierar dock inte
med varandra. FN:s klimatåtgärder kan strida mot WTO:s regler.
Förhoppningsvis leder klimatförhandlingarna i Haag fram till att Kyoto-
protokollet blir lagligt bindande. Det innebär handel med utsläppsrättigheter,
ekonomiskt stöd till förnybar energi och handelshinder mot länder som inte
följer avtalet. En sådan utveckling överensstämmer dock inte med WTO:s
regelverk.

Som ordförandeland kommer Sverige att representera EU i förhandlingar
med WTO. Därför vill Kristdemokraterna framhäva vikten av att regeringen
målmedvetet verkar för att miljö och hållbar utveckling integreras i
handelsregelverket.

Stockholm den 21 november 2000

Ester Lindstedt-Staaf (kd)

Ulf Björklund (kd)

Caroline Hagström (kd)

Mikael Oscarsson (kd)

Johnny Gylling (kd)

Ulla-Britt Hagström (kd)

Harald Bergström (kd)

Tuve Skånberg (kd)

Lars Gustafsson (kd)

Magnus Jacobsson (kd)

Annelie Enochson (kd)