med anledning av skr. 2000/01:90 Nordiskt samarbete 2000

Motion 2000/01:U14 av Göran Lennmarker m.fl. (m)

av Göran Lennmarker m.fl. (m)
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om medlemskap i Nordiska rådet för Estland, Lettland och
Litauen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om nominering av ledamöter i Europaparlamentet till Nordiska
rådet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om riksdagsutskottens roll i det nordiska samarbetet.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen i
övrigt anförs om behovet av fortsatt reformering av Nordiska rådet.
Motiv för våra förslag
Moderata samlingspartiet vill med fortsatta reformer av Nordiska rådets
arbetsformer göra rådet till en dynamisk och kraftfull församling med
fokusering på aktuella frågor med nordisk anknytning. En förutsättning
för att det nordiska samarbetet skall lyckas är att det förankras bättre i de
nationella parlamenten och att intresset för de nordiska frågorna delas av
en större krets parlamentariker än de 87 som ingår i Nordiska rådet.
Nordiska rådet bör enligt närhetsprincipen enbart syssla med det som är
relevant för det nordiska samarbetet. Många Europafrågor, både i närområdet
och inom EU, liksom många nationella frågor har en nordisk dimension.
Därför bör de flesta nationella parlamentariker och EU-parlamentariker från
de nordiska länderna involveras. Detta kan ske i ett flertal strukturer.
Medlemskap för Estland, Lettland och
Litauen
Under ett flertal år har de baltiska länderna deltagit i Nordiska rådets
arbete. Det är nu hög tid att vi välkomnar dessa länder in i samarbetet som
fullvärdiga medlemmar.
Estland, Lettland och Litauen är välkomna som medlemmar i
organisationer som Europarådet, EU och NATO - men inte av Nordiska
rådet. Detta trots att det saknas en enhetlig definition av vad "Norden"
innebär. Varken språkliga eller befolkningsmässiga kriterier kan avgöra vem
som är nordisk. Historiskt sett har även de baltiska staterna kopplingar till
såväl Sverige som Finland och Danmark. Geografiskt sett ligger de längre
norrut än Danmark, och väsentligt närmare det nuvarande samarbetets
geografiska centrum än såväl Grönland som Island. Begreppet Norden formas
helt enkelt av dem som använder det.
Vi anser att det är angeläget för länderna i Nordiska rådet att vårda och
intensifiera kontakterna med våra baltiska grannländer, och det är svårt att i
längden göra detta och samtidigt förneka dem att delta fullt ut i samarbetet.
Det kan inte i längden vara meningsfullt för dessa länder att försöka arbeta
gemensamt med en organisation som ständigt håller sig på armlängds
avstånd. Slutligen är risken att Estland, Lettland och Litauen säger tack, men
nej tack.
Sverige bör därför verka för att Nordiska rådet, efter samråd med
representanter för Estland, Lettland och Litauen, erbjuder dessa länder
medlemskap.
Nordens politiska torg
Under några dagar årligen samlas Nordens ledande parlamentariker samt
regeringsledamöterna till en bred diskussion om för Norden centrala
frågor. En sådan uppläggning bör göra det möjligt för partiledare och
andra ledande företrädare att delta i rådsarbetet. Viktiga frågor att
diskutera är säkerhetspolitik, Europafrågor, ekonomisk politik, miljö och
andra tunga nationella frågor.
Kretsen av valbara utökas med de folkvalda EU-parlamentarikerna.
Sveriges riksdag kan t.ex. nominera partipolitiskt proportionellt bland såväl
riksdagens ledamöter som svenska Europaparlamentariker.
Riksdagsledamöternas samarbetsorgan
Nordiska rådet skall främja ett kontinuerligt samarbete mellan de
nationella parlamenten. Det kan ske genom att de traditionella utskotten i
de olika nordiska parlamenten samarbetar med varandra.
Ordförandelandets utskott utövar ett aktivt ledarskap och ansvarar för den
politiska agendan. Ett år har t.ex. det svenska utrikesutskottet ansvar för
att aktualisera frågor och sammankalla till möten med motsvarande
utskott i de andra länderna.
Initiativen tas i de nationella utskotten och frågorna bereds av dessa
gemensamt. Förslag lämnas till rådets styrelse för beslut i Nordiska rådet.
Ordförandelandets utskottskansli har det administrativa ansvaret för
samarbetet inom sitt område under ett år.
Aktiva partigrupper och effektiv rådsstyrelse
De 87 ledamöterna i Nordiska rådet skall agera främst genom sina
partigrupper och inte i nationella delegationer. Partigrupperna skall kunna
initiera förslag, som bereds av rådsstyrelsen.
Rådsstyrelsen består av proportionellt valda företrädare från
partigrupperna. Alla medlemsländer skall vara företrädda i styrelsen.
Rådsstyrelsen skall hantera den gemensamma administrationen och
ekonomin. Den skall också bära ansvaret för de organ som är direkt
underställda Nordiska rådet.
Det är angeläget att Nordiska rådet arbetar effektivt. Samarbetet skall ge
god valuta för pengarna. Administrationen av det löpande utskottsarbetet skall
åvila ordförandelandets utskottskanslier/parlament. Fler parlamentariker kom-
mer att involveras, vilket kan kosta mer; samtidigt bör administrationen
kunna minskas.
Ärenden för rådets behandling initieras enligt följande:
genom regeringarna
genom utskotten i de nordiska parlamenten
genom partigrupperna.
Fördjupa samarbetet med Ryssland
För att ytterligare fördjupa samarbetet och kontakterna i regionen runt
Östersjön bör även de åtta områdena i nordvästra Ryssland
(federationssubjekten Kaliningrad, Pskov, Novgorod, S:t Petersburg,
Leningrads oblast, Karelen, Murmansk och Archangelsk) i stigande
utsträckning engageras i arbetet i Nordiska rådet. Det torde föreligga ett
ömsesidigt intresse av kontakter och utbyte av erfarenheter inom ett
flertal områden.
Fortsatt förändringsarbete
Det fortsatta förändringsarbetet av Nordiska rådet bör bedrivas enligt de
riktlinjer som vi här redogjort för. Vårt förslag har flera fördelar:
- Relevanta nationella parlamentariker och Europaparlamentariker
involveras inom sina ansvarsområden.
- De verkligt ledande politiska företrädarna samlas till en betydelsefull
politisk överläggning varje år.
- Nordiskt samarbete blir en angelägenhet för alla parlamentariker och inte
enbart för vissa särskilt utvalda. Onödiga och irrelevanta samarbetsformer
och möten rensas ut.

Stockholm den 29 mars 2001
Göran Lennmarker (m)
Bertil Persson (m)
Liselotte Wågö (m)
Sten Tolgfors (m)
Karin Enström (m)
Roy Hansson (m)
Birgitta Wistrand (m)
Gustaf von Essen (m)
Hans Hjortzberg-Nordlund (m)
Lars Tobisson (m)
Henrik S Järrel (m)
Lennart Fridén (m)
Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Utrikesutskottet

Händelser

Inlämning: 2001-03-29 Granskning: 2001-03-30 Bordläggning: 2001-03-30 Hänvisning: 2001-04-03

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (8)