Till innehåll på sidan

med anledning av skr. 2001/02:166 Barnpolitiken - arbetet med strategin för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter

Motion 2001/02:So51 av Lotta N Hedström m.fl. (mp, m)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Följdmotion
Motionsgrund
Regeringsskrivelse 2001/02:166
Tilldelat
Socialutskottet

Händelser

Inlämning
2002-04-09
Bordläggning
2002-04-10
Hänvisning
2002-04-12

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Innehållsförteckning

1 Innehållsförteckning 35

2 Förslag till riksdagsbeslut 36

3 Inledning 36

4 Kommande inriktning av barnpolitiken 37

4.1 Uppdatering av strategin 37

4.2 Prioriterade områden 37

4.3 Barnperspektiv i statsbudgeten 38

4.4 Kunskaper om barn och unga 38

4.5 Barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande 38

4.6 Barn i familjer med knappa ekonomiska omständigheter 39

4.7 Förebyggande arbete när det gäller barn och unga 39

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att barn- och ungdomspolitik bör vara ett eget sakpolitiskt område, som dessutom bör genomsyra all annan politik.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att om vi gör en kraftsamling på barn redan i dag, får vi igen pengarna senare, fast kanske på ett annat konto.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att man inte kan prioritera mellan de områden inom barnpolitiken som skrivelsen tar upp.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att statsbudgeten varje år bör följas av en barnbilaga.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kunskapsnivån om barn och ungdomar måste höjas.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att rösträttsåldern skall sänkas till 16 år.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att barn som bevittnar våld också är brottsoffer.

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att barn måste ha tillgång till idrott och kultur i skolan.

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att socialförsäkringar och löner måste anpassas så att det går att leva som ensam förälder med barn.

Inledning

Det övergripande målet för barnpolitiken är att alla barn skall växa upp under goda och trygga förhållanden. Enligt skrivelsen är målet mycket omfattande och berör flertalet av övriga politikområden. Politikområdet är huvudsakligen ett s.k. mainstreamingområde, dvs. inriktningen på politiken är att få andra politikområden att anlägga ett barnperspektiv när det handlar om frågor som rör barn. Barnpolitik är på så sätt inte ett eget sakpolitiskt område.

Men det borde det vara, anser Miljöpartiet. Det finns andra s.k. mainstreamingområden som är egna sakpolitiska områden, t.ex jämställdhet och inte­gration. Barn och ungdomar borde egentligen vara det allra största politikområdet och i ännu högre grad än i dag genomsyra all annan politik. Ett arbete pågår nu inom Regeringskansliet med att omformulera målet för barnpolitiken så att det än bättre skall återspegla barnkonventionens budskap. Det kan man hålla på med hur länge som helst utan verkan så länge man inte tillåter en barnbilaga till varje budget. Vi har inte råd att vänta med detta.

Den allmänna kunskapen om barn och barns behov har minskat undet 90-talet. Det svenska flaggskeppet barnavårdscentralerna har i fråga om kunskapsspridning haft en mycket framträdande roll. Tyvärr har man dragit in på barnläkare, barnpsykologer, föräldrautbildningar och vidareutbildning av sköterskor. I enstaka fall har sköterskor tagit initiativet för att återskapa profilerade barnavårdscentraler, som enbart ägnar sig åt barn. Det har ett tag varit fult att specialisera sig.

Nu är vi också på väg in i ett nästan barnfientligt samhälle, där t.o.m fantastisk lagstiftning som utökad föräldraledighet med extra pappamånader och förbud mot diskriminering i arbetslivet inte hjälper.

Attityderna har hårdnat, gravida kvinnor är besvärliga, mammor med barnvagnar är i vägen. Produktion av varor kräver snabba unga människor som rår sig själva och kan arbeta oavbrutet i förvärvslivet till 40-årsåldern ungefär.

Barnafödandet sjunker, ungdomsbrottsligheten ökar, självmord bland barn ökar, barn och unga har ont i magen och huvudet. Enligt Rädda Barnen har vi nu återigen barnfattigdom i Sverige.

Regeringen tillsätter utredningar och ger uppdrag och man har jubileum som firar barnkonventionen, men det blir mest av karaktären tomtebloss, snabbt uppflammande – slocknade till kvällen.

Kommande inriktning av barnpolitiken

4.1 Uppdatering av strategin

Regeringen har för avsikt att uppdatera strategin för att förverkliga FN:s barnkonvention, en uppdatering som skall göras vart femte år. Att uppdatera strategier är ingen åtgärd. Miljöpartiet menar att nu, i dag, måste en kraftsamling på barn göras.

Vi vet att barn (och vuxna, som skall sköta barnen) mår dåligt på dagis p.g.a. för stora barngrupper. Pengar nu!!! till mindre barngrupper och mer personal. Staten får igen pengarna senare, men kanske på ett annat konto.

Vi vet att om krigsskadade barn inte får hjälp att bearbeta sina svåra trauman är det så gott som omöjligt för dem att växa upp till harmoniska människor.

Vi vet att om man har fått psykiska besvär går de lättare att åtgärda om hjälpen sätts in tidigt. Det är kommunernas och landstingens ansvar – men även statens – politik är att vilja. Det blir dyrt, ja, men vi får igen pengarna senare, kanske på ett annat konto.

Vi vet att om polisen hinner få fatt i barn- och ungdomsbrottslingar innan de har blivit stora brottslingar är det en otroligt bra brottsförebyggande åtgärd. Men närpoliser, kvarterspoliser, barn- och ungdomspoliser kostar pengar, ja, men de pengarna får vi igen senare, fast kanske på ett annat konto.

4.2 Prioriterade områden

Om man har god kunskap om barn inser man snabbt att gäller det barn finns knappast prioriterade områden. Allt som gäller barnet, hela den unge, skall vara prioriterad. Vilket är viktigast – ensamstående föräldrars ekonomiska situation, skolan, barns hälsa eller omsorg?

4.3 Barnperspektiv i statsbudgeten

Regeringens ambition är alltför låg och det är säkert en orsak till att barnperspektivet inte tränger igenom som det ska.

Rädda Barnen vill att man skall göra barnkonsekvensanalyser inför alla politiska beslut. Vi instämmer med det, men vill gå ännu längre. Barnperspektivet är av så stor betydelse att det till statsbudgeten varje år bör lämnas en ”barnbilaga”. Där skall det tydligt redovisas vilka områden i statsbudgeten som har koppling till barn (även om det inte ser ut så vid första anblicken), hur stor del av samhällets resurser som går till barnen, samt hur de föreslagna budgetposterna förväntas påverka barnen.

4.4 Kunskaper om barn och unga

Precis som det görs i SOU 2001:72 om barnmisshandel betonar vi vikten av höjning av barn- och ungdomskompetens i alla verksamheter som har med barn och ungdomar att göra, t.ex. socialtjänst, barnavårdscentraler, skolor m.fl. Vi menar då även undervisning. Det räcker inte med rapporter, sammanställningar och statistik.

4.5 Barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande

”Barn är utan tvivel de mest fotograferade och de minst lyssnade på av samhällets medborgare” (Roger Hart, professor – ur boken ”Barndom pågår” av Barnombudsmannen). Det är så lätt för oss vuxna att instämma i teorin.

Unga människor är intresserade av samhällsfrågor. Men de väljer att inte engagera sig i politiska partier eller andra traditionella och etablerade strukturer. De har sina egna nätverk och sammanslutningar. Det bör vara vår uppgift att stödja och uppmuntra sådant engagemang och inte glömma att ungdomar måste få göra det på sina egna villkor. Ungdomsråd och ungdomsparlament finns redan i flera kommuner. Det är viktigt att ungdomarna verkligen ser resultat av sina insatser, att deras inflytande blir reeellt. Med sänkt rösträttsålder kan man uppnå en sådan effekt. Miljöpartiet anser att valbarhetsåldern bör följa myndighetsåldern, men rösrättsåldern skall sänkas till 16 år på alla nivåer.

Det är bra att skrivelsen tar upp lagändring beträffande barnäktenskap. Stöd till flickor i patriarkala familjer och till barn som brottsoffer är viktigt att uppmärksamma. Barn som bevittnar våld är också brottsoffer, menar både Rädda Barnen och BO, och behöver mycket, mycket stöd.

Kvinnlig könsstympning och kommersiell sexuell exploatering av barn tar regeringen upp i skrivelsen. Det är lättare och mera riskfritt att handla med barn och kvinnor än med narkotika och vapen. Dessutom kan man handla med samma barn eller kvinna flera gånger tills barnet eller kvinnan dör.

Vi hade gärna sett att ämnena utvecklats lite mer konkret i skrivelsen.

4.6 Barn i familjer med knappa ekonomiska omständigheter

Det har varit rätt stor uppmärksamhet på sista tiden om att barnfattigdomen i Sverige håller på att komma tillbaka. Det är bra att det uppmärksammas, men det är också viktigt att försöka göra någonting åt det.

Barn och ungdomar matas med fruktansvärt mycket reklam, mest via TV och Internet. Det är då mycket svårt att stå emot att vilja ha allt det som bjuds ut. Den paradoxala situationen är också att de föräldrar som har råd att köpa freestyles, datorer, idrottsutrustning, betala medlemsavgifter till klubbar etc. är också de som har högst självförtroende för att kunna stå emot.

Det är oerhört viktigt att man inte drar ner på eller sätter dyra avgifter på sådana verksamheter som kommunala musikskolan, bibliotek, simbassänger m.m. Det bör vara självklart att det går att låna viss idrottsutrustning, musikinstrument osv.

Barnen bör åtminstone i skolan ha tillgång till idrott och kultur. Här måste rustas upp i stället för att göra fler nedskärningar – för alla barns skull. Man har kommit fram till att barns hälsa är starkt relaterad till föräldrarnas sociala tillhörighet, och då är det oerhört viktigt att förskola och skola gör så mycket som möjligt för barnhälsoarbetet.

Socialförsäkringarna och lönerna måste anpassas så att det går att leva som ensam förälder med barn.

4.7 Förebyggande arbete när det gäller barn och unga

Man kan under detta avsnitt i skrivelsen läsa: ”I den ekonomiska obalans som rådde under 1990-talet var det nödvändigt att begränsa de offentliga utgifterna. Detta drabbade bland annat ett antal verksamheter helt eller delvis riktade till barn. Inte minst skars förebyggande verksamheter ned, med resultat att trycket ökat påtagligt på verksamheter som arbetar med behandlande verksamhet, exempelvis barn- och ungdomspsykiatrin och vård inom socialtjänsten.”

Det är nästan konstigt att regeringen vågar skriva detta i sin skrivelse, som mest handlar om hur man arbetat med strategin för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter. Hade det på 90-talet funnits barnkonsekvensanalyser och barnbilaga till budgetarna, hade inte dessa nedskärningar gjorts och vi hade haft ett bättre utgångsläge idag.

Elanders Gotab, Stockholm 2002

Stockholm den 9 april 2002

Lotta N Hedström (mp)

Matz Hammarström (mp)

Kerstin-Maria Stalin (mp)

Kia Andreasson (mp)

Barbro Feltzing (mp)

Gunnar Goude (mp)

Helena Hillar Rosenqvist (mp)

Mikael Johansson (mp)

Per Lager (mp)

Ewa Larsson (mp)

Gudrun Lindvall (mp)

Yvonne Ruwaida (mp)

Ingegerd Saarinen (mp)

Marianne Samuelsson (mp)

Maria Wetterstrand (mp)

Lars Ångström (mp)


Yrkanden (9)

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs att barn- och ungdomspolitik bör vara ett eget sakpolitiskt område, som dessutom bör genomsyra all annan politik.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att om vi gör en kraftsamling på barn redan i dag, får vi igen pengarna senare, fast kanske på ett annat konto.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att man inte kan prioritera mellan de områden inom barnpolitiken som skrivelsen tar upp.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att statsbudgeten varje år bör följas av en barnbilaga.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kunskapsnivån om barn och ungdomar måste höjas.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att rösträttsåldern skall sänkas till 16 år.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att barn som bevittnar våld också är brottsoffer.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att barn måste ha tillgång till idrott och kultur i skolan.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att socialförsäkringar och löner måste anpassas så att det går att leva som ensam förälder med barn.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.