med anledning av skr. 2003/04:13 Europeiska konventet om EU:s framtid

Motion 2003/04:K6 av Gabriel Romanus m.fl. (fp, kd, v, c, mp)

av Gabriel Romanus m.fl. (fp, kd, v, c, mp)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att stärka folkhälsans och den sociala trygghetens ställning i EU:s nya grundlag.

God folkhälsa som mål för Europeiska unionen

Vi har under konventarbetets gång noterat att svenska konventledamöter, inklusive regeringens företrädare, lämnade konkreta förslag till ändring och komplettering för att också hälsoområdet skulle komma att omfattas av unionens mål. Förslagen har dock uppenbarligen inte vunnit konventsledningens gillande, varför kravet på en god folkhälsa inte finns infört i unionens målformuleringar.

Tyvärr måste vi konstatera, att den nuvarande artikel 152 (konventets förslag III-179), som tillkom genom Amsterdamfördraget för att understryka betydelsen av att folkhälsan beaktas i den politiska processen, inte har tillmätts någon större betydelse. När en motsättning har uppstått mellan folkhälsosynpunkter och önskemålen om ökad frihet för de kommersiella krafterna – t ex på alkoholpolitikens område – har alltför ofta folkhälsosynpunkterna fått vika. Risken för att så kommer att ske även i framtiden bör rimligtvis minska om en god folkhälsa tas in redan bland unionens mål. Att människors hälsa ges så låg prioritet att det inte skrivs in som ett av målen betyder att kortsiktiga ekonomiska hänsyn ges alltför stort spelrum.

Regeringen bör i regeringskonferensen med kraft verka för att EU-konstitutionen får ett klart uttryckt mål om en god folkhälsa. Riksdagen bör vid behandlingen av förslaget till konstitution kräva att regeringen ger denna fråga hög prioritet i förhandlingarna.

På folkhälsoområdet har Sverige tvingats retirera från en nationell lagstiftning som har kommit till för att begränsa alkoholkonsumtionen (begränsningen av privatpersoners införsel av alkoholdrycker vid inresa från ett annat EU-land och förbudet mot alkoholreklam i tidskrifter och tidningar är ett par exempel) och därmed också alkoholrelaterade skadeverkningar och hälsoproblem. Med hänvisning till den fria rörligheten för varor och tjänster har den restriktiva socialt inriktade svenska alkoholpolitiken fått ge vika på flera viktiga punkter. Ingrepp i marknadens frihet, som har kommit till för att skydda människors hälsa och minska risken för både medicinska och sociala skador, har vid den s k proportionalitetsbedömningen tillmätts alltför liten betydelse i förhållande till den vikt som har lagts vid de ekonomiska aspekterna. Om folkhälsa förs in i målparagrafen i konstitutionens inledning, bör risken för en sådan felaktig avvägning minska.

Tyvärr måste vi idag konstatera, att samtidigt som EU-medlemskapet har medfört fördelar för Sverige på många områden, så har det också bidragit till en kraftig ökning av alkoholkonsumtionen, som redan har börjat få synliga konsekvenser i form av ökade skador, och som – om inte utvecklingen vänds – i framtiden kan förväntas leda till kraftigt ökade alkoholskador, både medicinska och sociala. Vi kan inte ange något annat område, där EU-medlemskapet har haft en så påtagligt negativ verkan för Sverige.

Detta är mycket allvarligt, både med tanke på skadorna i sig, och med tanke på den negativa effekt som det kan väntas få på svenskarnas syn på EU-samarbetet, när de ökade skadornas samband med EU-anslutningen blir uppenbara.

Det var ju inte för att få ökade alkoholskador som Sverige gick med i EU. Det var inte heller den effekten som man förespeglades i den debatt som föregick folkomröstningen om EU-medlemskapet.

Det finns en uppenbar risk för att varken EU-kommissionens politik eller den rättsliga tillämpningen kommer att förändras, om inte de bestämmelser som har betydelse för alkoholpolitiken kompletteras och förstärks. Som mest angeläget framstår en målformulering om god folkhälsa. Därutöver behövs en förstärkning av den föreslagna artikel III-179, varvid en betydelsefull förändring kan vara att alkoholrelaterade hälsoskador förs in som komplement till narkotikarelaterade hälsoskador i punkt 1, tredje stycket.

Vikten av att Sverige agerar med särskild tyngd för en skärpning till stöd för åtgärder som främjar folkhälsan, understryks också av att rätten till undantag från de generella bestämmelserna om handels- och näringsfrihet med hänvisning till hälsoaspekter (etableringsfrihet III-25, frihet att tillhandahålla tjänster III-35 samt förbud mot kvantitativa restriktioner III-43), hittills har visat sig otillräcklig för att försvara viktiga alkoholpolitiska instrument. I konventsförslaget föreslås dessa bestämmelser i stort sett kvarstå oförändrade. Rätten till undantag från de generella bestämmelserna, med hänvisning till folkhälsa och social trygghet, bör förstärkas.

Riksdagen bör, vid behandlingen av regeringens skrivelse om Europeiska konventet om EU:s framtid, begära att regeringen vid regeringskonferensen om EU:s framtida grundlag verkar enligt ovan angivna riktlinjer, så att Sveriges möjlighet att föra en folkhälsopolitik som förebygger bl a alkoholskador förstärks, och så att de skador på folkhälsopolitiken som redan har uppstått kan repareras.

Stockholm den 17 oktober 2003

Gabriel Romanus (fp)

Anita Brodén (fp)

Annelie Enochson (kd)

Rolf Olsson (v)

Kenneth Johansson (c)

Lotta N Hedström (mp)

Tuve Skånberg (kd)

Christer Winbäck (fp)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämning: 2003-10-17 Bordläggning: 2003-10-21 Hänvisning: 2003-10-22
Yrkanden (1)