Till innehåll på sidan

med anledning av skr. 2004/05:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet 2004

Motion 2004/05:Fi24 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Följdmotion
Motionsgrund
Regeringsskrivelse 2004/05:130
Tilldelat
Finansutskottet

Händelser

Inlämning
2005-06-09
Bordläggning
2005-06-10
Hänvisning
2005-06-13

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att genomgången av skr. 2004/05:130 bör ha en inriktning mot en analys av fondernas resultat med sikte på de långsiktiga pensions­åtagandena.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Sjätte AP-fondens nuvarande direktiv och placeringsregler bör upphöra och att fonden fullt ut bör inordnas i buffertfondssystemet med samma direktiv och placeringsregler och att detta bör ske genom en samordning med Andra AP-fonden.

Motivering

Det är viktigt att poängtera att AP-fonderna ska tjäna som buffertfonder i pensionssystemet. Fondmedlen ska förvaltas så att de blir till största möjliga nytta för pensionssystemet. Fonderna ska inte ha näringspolitiska eller ekonomisk-politiska mål. Målet är att långsiktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg varav följer ett krav på god riskspridning. Rollen som förvaltare av allmänna pensionsmedel ställer krav på att fonderna har allmänhetens förtroende. Därför ska hänsyn till miljö och etik tas i placeringsverksamheten utan att avkall görs på det övergripande målet om hög avkastning.

Regering och riksdag har genom att fastställa reglerna för pensionssystemet och pensionsfonderna angivit ramarna. Regeringens roll är att utse fondernas styrelser, inte att styra fonderna. Det är viktigt att pensionssystemet bygger på en överenskommelse mellan fem partier. Stabiliteten i systemet bygger på att denna enighet upprätthålls. Ändringar kan inte ske utan att partierna är överens. Partierna "äger" systemet gemensamt. Regeringen för i skrivelsen ett resonemang om fondernas kostnadsnivå. Man för också ett hypotetiskt resonemang om möjliga åtgärder för att hålla tillbaka kostnaderna. Regeringen säger sig vilja ha en dialog med fonderna för att förbättra deras kostnadseffektivitet. Regeringen säger sig också ha för avsikt att genomföra en intern översyn som också skulle avse kostnaderna för buffertfondernas förvaltning. Vidare sägs att regeringen avser att överväga frågor som rör styrningen av fonderna. Regeringen konstaterar att den tillsätter styrelse och revisorer men tillägger: "Det är möjligt att utveckla fondernas styrning även inom dessa ramar, exempelvis genom att regeringen fastställer en tydlig policy som kan läggas till grund för kommande utvärderingar och för introduktionen av nya ledamöter" (s. 72). Det är inte helt klart vad detta betyder men det är viktigt att poängtera pensionssystemets blocköverskridande karaktär. Regeringen kan inte på egen hand ändra i pensionssystemet. Eventuella förslag från regeringen till riksdagen om ändringar måste ske inom ramen för det samarbete som finns om pensionssystemet.

Regeringen redovisar i skrivelsen en genomgång av fondernas olika strategier vad gäller placeringsstrategier m.m. Detta väcker frågan vilket syfte regeringen har med sin skrivelse. Som den nu är utformad får den karaktären av att vara en genomgång med syftet att konstatera om den enskilda fonden slagit index eller ej. Det kan uppfattas som ett implicit krav på ett mycket kortsiktigt beteende. Det är märkligt att regeringen i sin skrivelse inte tar upp frågan om att de relativa riskmåtten inte på ett tillfredsställande sätt mäter risken i pensionsåtagandet utan det krävs mätning av den absoluta risken. Det som är intressant från pensionssystemets synpunkt är inte avkastningen jämfört med marknadernas utveckling utan avkastningen i relation till pensionsåtagandena.

Den offentliga ägarrollen utövas genom att regeringen utser styrelser för AP-fonderna. Fondernas möjligheter att i sin tur utöva en ägarroll gentemot de företag de satsar i sker främst på två sätt. Det är dels genom att avveckla respektive utöka sitt ägande, d.v.s. "rösta med fötterna", dels genom att tillsätta styrelser som man tror ska leda företaget i en gynnsam riktning. I övrigt deltar fonderna på bolagsstämmor, deltar i nomineringskommittéer och tillkännager vilken policy de har i frågor om styrelsernas sammansättning, bonusprogram etc. Det gäller för fonderna att arbeta för att så bra styrelser som möjligt ska utses i de företag där fonderna placerat. Det är vår övertygelse att det sett på sikt är lönsamt för företagen att ha diversifierade styrelser, med ledamöter med olika erfarenheter och av olika kön. Den press på förnyelse som marknaden ger kommer med all sannolikhet att leda till fler kvinnor och fler personer med olika erfarenheter i styrelserna. Jämställdhet, mångfald och hänsyn till miljön leder enligt vår uppfattning till lönsamhet, att fondernas mål uppfylls.

Sjätte AP-fonden, som av regeringen numera räknas som en buffertfond inom fördelningssystemet, ingår inte i pensionsuppgörelsen. Sjätte AP-fonden bör helt och fullt inordnas i buffertfondssystemet genom att dess nuvarande direktiv och placeringsregler ersätts av direktiv och placeringsregler för Första till Fjärde AP-fonden. Det bör övervägas i vilken form samordning med Andra AP-fonden (vilken också har säte i Göteborg) ska ske.

Stockholm den 9 juni 2005

Karin Pilsäter (fp)

Christer Nylander (fp)

Gunnar Nordmark (fp)

Bo Könberg (fp)

Marita Aronson (fp)

Lars Leijonborg (fp)

Yrkanden (2)

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att genomgången av skr. 2004/05:130 bör ha en inriktning mot en analys av fondernas resultat med sikte på de långsiktiga pensionsåtagandena.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Sjätte AP-fondens nuvarande direktiv och placeringsregler bör upphöra och att fonden fullt ut bör inordnas i buffertfondssystemet med samma direktiv och placeringsregler och att detta bör ske genom en samordning med Andra AP-fonden.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.