med anledning av skr. 2010/11:74 Redovisning av inriktningen av verksamheten hos Inlandsinnovation AB

Motion 2010/11:N3 av Kent Persson m.fl. (V)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avkastningskravet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om makten i stödområdet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om infrastrukturprojekt, lokala sparbanker och försåddsmedel.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om lokal service inom den offentliga och den privata sektorn.

Skrivelsen

I skrivelsen lämnar regeringen den redovisning som riksdagen efterfrågats av inriktningen hos Inlandsinnovation AB, som ska bedriva finansieringsverksamhet och annan verksamhet för att främja innovation och företagande i norra Sveriges inland (stödområde A).

Bakgrund

Under slutet av valrörelsen 2010 lanserade den borgerliga alliansen tanken på en inlandsfond. När sedan budgetpropositionen kom med det konkreta förslaget var det synnerligen magert. Näringsutskottets majoritet begärde därför en utvecklad skrivning av regeringen. Efter diskussioner mellan regeringen och den rödgröna oppositionen föreligger nu en skrivelse om ett bolag, Inlandsinnovation AB, en skrivelse som har både förtjänster och brister.

Förtjänsterna i skrivelsen

Förtjänsterna i skrivelsen är många. Här vill vi peka på några. Storleken på satsningen – 2 miljarder kronor – är mycket positiv. Även inriktningen mot lån med långa löptider med lång förväntad tid till återbetalningsförmåga gör att satsningar på mer riskfyllda projekt underlättas. Att regeringen sedan lyfter upp problemen med svårigheten att få låna på t.ex. fastigheter i stödområdet på grund av låg värdering är mycket bra. Såddfinansieringssatsningar och utvecklingsstöd till inkubatorer är andra viktiga positiva delar.

Bristerna i skrivelsen

De skrivningar som finns kring avkastningskraven gör oss dock bekymrade. Vi anser att ett nominellt oförändrat kapital över tiden är tillräckligt och har svårt att utläsa ur skrivelsen om detta är syftet. Det vill vi ge regeringen till känna.

Vänsterpartiet skulle också vilja se en vidgning av ambitionerna. I många kommuner inom stödområdet finns en berättigad känsla av orättvisa vad gäller återföringen av vinster på de råvaror som regionen producerat under mycket lång tid. Järnmalm, skog och vatten har varit avgörande för Sveriges välstånd och har lyft oss från att ha varit ett av Europas fattigaste länder till en välståndsnation. Vattenkraftskommunerna har t.ex. slutit sig samman för att få del av vinsterna från vattenkraften. Vindkraften är nu aktuell med stora vindkraftsparker i Norrland där elen ska föras söderut. Gruvnäringen är mitt uppe i en högkonjunktur där nya gruvor öppnas och projekteras. Vänsterpartiet vill se en skrivning om att stödområdet inte än en gång ska vara råvaruleverantör av närmast kolonial karaktär, där huvudkontoren och makten sitter i Stockholm eller i andra huvudstäder. Återigen för vi därför fram kravet på att makten stannar i stödområdet och att huvudkontor med forskning och utveckling kommer denna del av Sverige till del. Det vill vi ge regeringen till känna.

Vi skulle också gärna se att en del av medlen avsattes för smärre infrastrukturprojekt i regionen, 10–20 miljoner kronor som kan vara avgörande för ett gruvprojekt eller en besöksnäringssatsning som kan ge andra typer av arbetstillfällen. Vi vill här betona att vi i gruvprojektskatalogen inte vill se uranbrytning som något som ska förekomma i Sverige. Med tanke på hur bra de fristående sparbankerna klarade sig ur finanskrisen hade vi också gärna sett en satsning på att bistå med medel för att ytterligare bygga upp nätet av lokala sparbanker. Likaså har Almi pekat på att det fattas försåddsmedel som ger utrymme för innovatörer som har idéer som är sin linda att utveckla dem. Vår ambition är att alla delar i en innovationskedja som kan leda fram till fler arbetstillfällen så småningom ska vara tillgodosedda. Det vill vi ge regeringen till känna.

Vi menar också att regeringens skrivning om att ett grundläggande utbud av service och tjänster är en förutsättning för en etablering av verksamheter inte följs upp i verkligheten. I dagarna kom ett påbud om att Försäkringskassan ska lägga ned servicekontor. Tidigare har vi sett nedläggningar av serviceenheter som skolor, poliskontor, tingsrätter, skattekontor, arbetsförmedlingar, socialkontor inom den offentliga sektorn. Inom den privata sektorn har nedläggningar av bensinstationer, livsmedelsaffärer och biografer utarmat det kommersiella utbudet och det kulturella livet i stödområdet. Den statliga utredning om service som Lars Högdahl lämnade våren 2010 har ännu inte lett till några regeringsförslag, och med tanke på de senaste uttalandena från regeringen verkar det som om vi får vänta länge än. Vänsterpartiet menar att regeringen gör det närmast omöjligt för denna del av landet att lyfta sig om inte offentlig och privat service förbättras radikalt. Hur skall man få de arbetare, innovatörer, administratörer och andra specialister som behövs att stanna kvar alternativt flytta till stödområdet om servicen ligger på ett nedåtgående plan? Här behövs en helhetslösning för att få till en positiv utveckling. Det vill vi ge regeringen till känna.

Stockholm den 14 mars 2011
Kent Persson (V)
Torbjörn Björlund (V)	Jens Holm (V)
Siv Holma (V)	Jonas Sjöstedt (V)