Till innehåll på sidan

med anledning av skr. 2011/12:90 Nordiskt samarbete 2011

Motion 2011/12:U21 av Julia Kronlid m.fl. (SD)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Följdmotion
Motionsgrund
Regeringsskrivelse 2011/12:90
Tilldelat
Utrikesutskottet

Händelser

Inlämning
2012-04-11
Bordläggning
2012-04-12
Hänvisning
2012-04-13

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

DOC
PDF

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inom ramen för det nordiska samarbetet verka för ökade insatser för att uppnå samordnat luftförsvar och samordnad luftövervakning.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inom ramen för det nordiska samarbetet verka för ökade insatser för att uppnå samordnad havsövervakning och samordnat satellitsystem.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inom ramen för det nordiska samarbetet verka för ett tätare nordiskt samarbete när det gäller ambassader.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inom ramen för det nordiska samarbetet verka för en konkretisering av den nordiska solidaritetsförklaringen.

Motivering

Sverigedemokraterna betraktar Sverige som, i fallande ordning, en del av en nordisk, europeisk, västerländsk och global gemenskap. I linje med detta vill vi särskilt arbeta för att stärka den nordiska identiteten och bredda och fördjupa det nordiska samarbetet.

Sverigedemokraterna vill, i likhet med vad som fördes fram i Stoltenberg­rapporten 2009, öka det nordiska samarbetet inom en rad frågor på försvars- och säkerhetsområdet. Vi ser uppenbara förtjänster i att de nordiska länderna tar ett gemensamt ansvar för regionens säkerhet, i likhet med vad som länge planerades under kalla krigets era.

Vi välkomnar därför att de nordiska länderna lanserade Nordefcosamarbetet 2009. Vi anser dock att det inte har gjorts tillräckligt mycket konkret för att uppnå ett fördjupat försvarssamarbete i linje med de förslag som finns i Stoltenbergrapporten och vi vill se ökade insatser i det nordiska försvarssamarbetet för att uppnå sådana resultat på följande områden.

Luftförsvar och luftövervakning

Vad avser luftförsvar så vill Sverigedemokraterna att Sverige i ett kortare perspektiv ska verka för ett tätare samarbete vad gäller en samordning av den nordiska luftövervakningen, inkluderat luftförsvaret över Island. I ett längre perspektiv bör nordisk personal skickas till Keflavik på permanent basis. De nordiska flygvapnen knyts därmed närmare varandra och utvecklar samarbetet i skarpt läge. I princip borde de nordiska flygvapnen klara luftövervakningen över hela det nordiska luftrummet inklusive Island utan att vara avhängiga Nato.

Havsövervakning och satellitsystem

Sverigedemokraterna menar vidare att Sverige ska verka för att de nordiska länderna utvecklar ett system för övervakning av havsområdena. Sverige och Finland har redan en militär utväxling vad gäller övervakning av Östersjön. Detta bör kunna vidareutvecklas till att innefatta även övriga nordiska länder.

Det är också av stor vikt att de nordiska länderna utvecklar isbrytarkapacitet vid Arktis för att inte tappa konkurrensfördelar gentemot USA, Kanada och Ryssland vilka alla har isbrytarkapacitet idag. Isbrytarkapacitet i arktiska förhållanden är mycket kostsamt och bör därför utvecklas gemensamt.

För att möjliggöra övervakning och insatser i de enorma nordiska havsområdena måste ett gemensamt satellitsystem för övervakning och kommunikation också utvecklas. Idag köper de nordiska länderna nödvändiga tjänster från annan part, men givet att man utvecklar systemen gemensamt kan man på sikt spara pengar genom att slippa köpa satellittjänsterna. Det är dock osannolikt att det är ekonomiskt försvarbart att utveckla satellitsystem för ett enskilt nordiskt land.

Ambassadsamarbete

Sverigedemokraterna ser ett stort värde i att vi har svenska ambassader i ett stort antal länder för att bevaka, företräda och främja svenska intressen på alla områden i verksamhetslandet eller inom en internationell organisation. De är även viktiga för att ge service åt svenska myndigheter, företag, organisationer och enskilda medborgare. Samtidigt går det inte komma undan att ambassader kräver resurser och pengar. För att kunna behålla den bredd vi har i svenska ambassader och konsulat anser vi att ett sätt att spara resurser skulle vara ett samarbete med nordiska länders ambassader genom att de till exempel inryms i samma lokaler. Vi menar att själva ambassadverksamheterna fortfarande ska vara nationella men att vi kan samarbeta rent praktiskt och logistiskt för att spara resurser. Detta är exempelvis fallet i Berlin där den svenska ambassaden ingår tillsammans med övriga nordiska länder i komplexet Nordiska ambassaderna – Nordische Botschaften. Sverige delar där tillsammans med Danmark, Finland, Island och Norge en gemensam innergård och gemensamhetshuset Felleshuset. Felleshuset kan besökas utan föranmälan och visar växlande nordiska utställningar. Här finns även information om de nordiska länderna och lokalen för konsulära ärenden. Tyvärr finns inte liknande exempel på särskilt många fler orter. Det finns tveklöst stora besparingsmöjligheter genom ett ambassadsamarbete, samtidigt som samarbetet i utrikesfrågor ökar och vi drar lärdom av varandra.

Solidaritetsförklaring

Sverigedemokraterna välkomnar att de nordiska utrikesministrarna under sitt möte i Helsingfors i april 2011 enades om en solidaritetsförklaring på det utrikes- och säkerhetspolitiska området mellan de nordiska länderna. Genom solidaritetsförklaringen säger de fem länderna att i det fall ett nordiskt land skulle drabbas av en kris eller ett angrepp, så kommer övriga länder bistå med relevanta medel. Denna solidaritetsförklaring är dock fortfarande väldigt allmänt hållen och säger inte mycket om hur länderna konkret avser att reagera och hjälpa varandra i händelse av att ett enskilt land hamnar i trångmål, exempelvis vid ett yttre angrepp eller otillbörlig press. När det nu har gått ett år sedan denna allmänna solidaritetsförklaring anser Sverigedemokraterna att Sveriges regering ska verka för att de nordiska utrikesministrarna utarbetar konkreta strategier för hur de nordiska länderna avser att reagera och hjälpa varandra i enlighet med tidigare antagen solidaritetsförklaring.

Stockholm den 11 april 2012

Julia Kronlid (SD)

Björn Söder (SD)

Kent Ekeroth (SD)

Mattias Karlsson (SD)

Erik Almqvist (SD)

Yrkanden (4)

  • 1
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inom ramen för det nordiska samarbetet verka för ökade insatser för att uppnå samordnat luftförsvar och samordnad luftövervakning.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 2
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inom ramen för det nordiska samarbetet verka för ökade insatser för att uppnå samordnad havsövervakning och samordnat satellitsystem.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 3
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inom ramen för det nordiska samarbetet verka för ett tätare nordiskt samarbete när det gäller ambassader.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 4
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inom ramen för det nordiska samarbetet verka för en konkretisering av den nordiska solidaritetsförklaringen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.