med anledning av skr. 2019/20:114 Strategisk exportkontroll 2019 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Motion 2019/20:3600 av Håkan Svenneling m.fl. (V)

av Håkan Svenneling m.fl. (V)

1   Innehållsförteckning

1 Innehållsförteckning

2 Förslag till riksdagsbeslut

3 Inledning

4 Den nya lagen om svensk vapenexport

5 Svensk krigsmaterielexport

5.1 Brasilien

5.2 Krigförande länder i Jemen

5.3 Indien och Pakistan

5.4 Filippinerna

6 Den svenska regeringens förhållningssätt

6.1 Den feministiska utrikespolitiken

6.2 Turkiet

6.3 Vapenimport


2   Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör få i uppdrag att genomföra en grundlig utvärdering av det förändrade regelverket tre år efter att det trätt i kraft och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kommande skrivelser om strategisk exportkontroll bör redovisa enligt vilken lag exporttillståndet har beviljats och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utvärdera utvecklingen i Brasilien och agera för att svenska vapen inte bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter eller skapar instabilitet i regionen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att all vapenexport till de länder som deltar militärt i kriget i Jemen, följdleveranser inkluderat, bör upphöra omgående och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige skyndsamt bör ta initiativ i EU och FN för ett internationellt vapenembargo mot samtliga krigförande länder i Jemen och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för ett EU-gemensamt vapenembargo mot Turkiet och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att se över hur import av krigsmateriel ska genomföras i överenstämmelse med regelverket för export och tillkännager detta för regeringen.

3   Inledning

Vänsterpartiet vill att Sverige ska vara ett land som konsekvent står upp för demokrati och folkstyre, ett land som aktivt arbetar för fred och nedrustning samt ett land som fördömer varje brott mot de mänskliga rättigheterna, oavsett var, av vem eller med vilka motiv de begås. Sverige har alla möjligheter att vara en sådan röst men då krävs det att vi slutar beväpna auktoritära regimer, länder som befinner sig i krig och stater som be­går grova och omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna. Om vi inte gör det är vi inte trovärdiga i vårt arbete för mänskliga rättigheter, nedrustning, fred och jämställdhet.

Regeringens skrivelse 2019/20:114 Strategisk exportkontroll 2019 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden visar att den svenska vapenexporten ökade med 40 procent förra året och att svenska företag exporterade krigsmateriel till ett värde av 16,3 miljarder kronor under 2019. Om man ser på den svenska vapenexporten ur ett längre perspektiv visar en sammanställning av Svenska Freds att under 2019 var vapen­exporten mer än fem gånger så stor jämfört med i början av 2000-talet.

Bland köparna av svenska vapen under 2019 återfinns en lång rad diktaturer, krigför­ande stater och länder som begår grova och omfattande brott mot de mänskliga rättighet­erna. Vi återfinner även länder som tar stora steg tillbaka i sin demokratiutveckling och där vi ser att våld och förföljelse av minoriteter och politisk opposition ökar. Dubbelmo­ralen i svensk vapenexport blir tydligast i vapenexporten till de stater som krigar i Jemen. Samtidigt som regeringen talar om vikten av demokrati, fred och kvinnors rättigheter beväpnar Sverige krigförande diktaturer som systematiskt kränker kvinnors rättigheter och bombar det jemenitiska folket. Sverige kommer inte med trovärdighet att vara en röst för mänskliga rättigheter någonstans på jorden så länge denna vapenexport fortsätter. Vänsterpartiets mål är tydligt. Vi vill se en värld i fred, utan vapen. Därför menar vi att Sveriges vapenexport på sikt helt ska avvecklas.

4   Den nya lagen om svensk vapenexport

Regeringen fick 2011 i uppdrag att ta fram ett förslag till en ny krigsmateriellagstiftning i syfte att skärpa exportkontrollen av krigsmateriel gentemot icke-demokratiska stater. Först sju år senare, den 15 april 2018, trädde den nya lagstiftningen i kraft. Under de åren det tog för regeringen att arbeta fram en ny lagstiftning exporterade Sverige krigs­materiel till icke-demokratier för omkring 20 miljarder kronor. När riksdagen behand­lade propositionen var Vänsterpartiet det enda parti som ville ha ett absolut förbud av export av krigsmateriel till diktaturer, stater som kränker mänskliga rättigheter och krig­förande stater.

Skrivelsen 2019/20:114 Strategisk exportkontroll 2019 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden är den första statistiska samanställningen som redogör för ett helt år med det nya regelverket som både innehåller ett nytt demokratikriterium och ett skärpt kriterium för mänskliga rättigheter. Skrivelsen ger oss därmed en möjlig­het att för första gången se vilken effekt den nya lagstiftningen har haft. Underlaget innehåller mer information än tidigare år, vilket Vänsterpartiet anser är mycket positivt eftersom det ökar transparensen och öppenheten krig vapenexporten. Att den svenska exporten ökar med nära en tredjedel till odemokratiska stater visar dock på att lagstift­ningen har varit helt tandlös när det gäller att sätta stopp för export till diktaturer och andra länder med omfattande demokratiska brister.

Den nya lagstiftningen har framför allt två stora luckor. Den första handlar om att det nya regelverket bara gäller tillstånd för nya affärer som ingåtts efter den 15 april 2018. Alla affärer som anses ha en koppling till affärer som beviljades innan demokrati­kriteriet trädde i kraft kan klassas som s.k. följdleverans och därmed undkomma den nya prövningen. Följdleveranser kan handla om reservdelar, ammunition eller helt nya system av samma typ som tidigare levererats. Följdleveranser har ingen tidsgräns utan kan fortsätta hur länge som helst. Det pågår exempelvis följdleveranser till system som ursprungligen levererades från Sverige för 30–40 år sedan. Följdleveranser har länge varit ett av de största kryphålen i den svenska vapenexportregleringen och den innebär att exporten kan fortsätta trots att inga nya affärer tillåts. Statistiken för 2019 visar att andelen vapenexport till icke-demokratier ökade under det första hela året med demo­kratikriterium. Från 10 och 7 procent åren 2016 och 2017 till 24 och 29 procent åren 2018 och 2019 enligt Svenska Freds. Det är därmed uppenbart att en lagstiftning som inte inkluderar följdleveranser blir verkningslös om syftet är att sluta exportera vapen till krigförande och icke-demokratiska stater.

Den andra luckan i den nya lagstiftningen är att den inte innebär ett stopp av export till icke-demokratiska stater, utan brister i den demokratiska statusen ska enbart påverka bedömningen och utgöra ”hinder” för export. Om det sedan anses finnas avsevärda nationella försvars- eller säkerhetspolitiska intressen” kan export ändå beviljas. Ställ­ningstagandet att inte stödja och legitimera odemokratiska och förtryckande regimer kan därmed åsidosättas om andra intressen anses väga tyngre i bedömningen. Statistiken för 2019 innehåller därför exempel på tillstånd för helt nya affärer till icke-demokratier som har beslutats efter det att den nya lagstiftningen trädde i kraft. Hur dessa avvägningar har gjorts finns det ingen information kring. Vi vet därmed inte vilka intressen som ligger bakom besluten om att ingå nya affärer med icke-demokratiska stater.

Vänsterpartiet anser att det är under all kritik att den lagstiftning som det tog sju år att arbeta fram inte verkar ha bidragit till en minskning av svensk vapenexport till krig­förande och odemokratiska länder som syftet var, utan snarare tvärtom. Regeringen bör få i uppdrag att genomföra en grundlig utvärdering av det förändrade regelverket tre år efter att det trätt i kraft. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

Vänsterpartiet anser också att transparensen kring vilken lagstiftning som besluten om export lutar sig mot måste säkerställas. I kommande skrivelser om strategisk exportkontroll bör regeringen redovisa enligt vilken lag exporttillståndet har beviljats. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

5   Svensk krigsmaterielexport

Under 2019 tog 58 länder samt EU emot leveranser av krigsmateriel från Sverige. Värdet på krigsmaterielexporten ökade från strax över 11 miljarder kronor 2018 till 16,3 miljarder kronor under 2019. Exportvärdet ökade därmed med drygt 40 procent jämfört med föregående år. Under de två senaste åren har även antalet företag, myndigheter och privatpersoner med tillstånd att tillverka eller tillhandahålla krigsmateriel ökat med 40 procent.

Det i särklass största mottagarlandet för svensk krigsmateriel var, i likhet med de två föregående åren, Brasilien. Efter Brasilien följer USA, Förenade Arabemiraten, Pakistan och Indien. Nära en tredjedel, 29 procent, av den totala exporten av krigsmateriel 2019 gick till länder som klassas som ofria eller delvis ofria enligt det politiskt obundna forskningsinstitutet Freedom House rankning av politiska och medborgerliga rättigheter runt om i världen. Det betyder att nära en tredjedel av den svenska vapenexporten gick till länder som vi vanligtvis kallar icke-demokratier, såsom Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Turkiet, Thailand, Bahrain, Kuwait, Filippinerna, Pakistan och Ungern. Dessutom gick 9,5 procent av exporten till länder som klassas som ofria, det som brukar kallas auktoritära regimer eller diktaturer.

5.1   Brasilien

Den 1 januari 2019 tillträdde högerpopulisten Jair Bolsonaro presidentposten i Brasilien. Bolsonaros regering har fler militärer som ministrar än den regering som landet hade under militärstyret efter kuppen 1964. Sedan han tillträdde har Bolsonaro hunnit legali­sera vapeninnehav, öppna upp för exploatering av skyddade områden i regnskogarna i Amazonas och flytta Brasiliens ambassad i Israel till Jerusalem. Han har avsagt sig Brasiliens värdskap för FN:s klimattoppmöte och tydligt profilerat sig som klimatskep­tiker. Bolsonaro har även deklarerat att han inte tror på coronaviruset och har därmed inte vidtagit några åtgärder för att motverka smittspridningen. Sedan han tillträdde som president har vi sett ökade kränkningar av mänskliga rättigheter, inskränkta friheter och krympande demokrati. Människorättsaktivister, hbtq-personer och oppositionella politiker har tvingats lämna landet på grund av dödshot som riskerar att verkställas.

Under de senaste tre åren har Brasilien varit det land som Sverige exporterade mest vapen till. Det svensk-brasilianska kontraktet om stridsflygplanet JAS knyter Sveriges och Brasiliens regeringar till varandra under lång tid för ett ömsesidigt beroende. Man har varit mycket aktiv för att få igenom denna affär och hjälpt Saab med det. Man har gått i god för hela 40 miljarder kronor som Brasilien har fått i lån för att kunna ha råd att köpa JAS-planen och även vapen från Sydafrika och Israel. Vänsterpartiet är mycket kritiskt till regeringens stöd till affären, och i ljuset av utvecklingen i Brasilien menar vi att regeringen nu måste bevaka den fortsatta affären noga. Det finns stora risker att svenska vapen kommer att användas för att kränka mänskliga rättigheter och skapa instabilitet i Latinamerika. Regeringen bör utvärdera utvecklingen i Brasilien och agera för att svenska vapen inte bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter eller skapar instabilitet i regionen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

5.2   Krigförande länder i Jemen

I mars 2015 inledde en militärallians, under ledning av Saudiarabien, flyganfall mot huthirebellerna i Jemen, vilka i sin tur får stöd från Saudiarabiens ärkefiende Iran. Kriget i Jemen pågår fortfarande och beskrivs som en av världens värsta humanitära kriser. Över 22 miljoner människor behöver humanitärt stöd, och fler än 3 miljoner befinner sig på flykt i landet. 85000 barn tros ha dött av svält.

Den koalition som strider mot huthirebellerna i Jemen består, utöver Saudiarabien, av Bahrain, Kuwait, Qatar, Förenade Arabemiraten, Egypten, Jordanien, Marocko och Sudan. Sverige har under bombningarna av Jemen exporterat vapen till sex av staterna som deltar i koalitionen. Bland mottagarna av exporten 2019 finns fem av de stridande parterna med, nämligen Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Jordanien, Kuwait och Bahrain. Under den tid som kriget har pågått har svensk krigsmateriel till ett värde av 2,2 miljarder kronor tillåtits exporteras till de stridande parterna i Jemen, 1,5 miljarder under 2019.

Samtliga av de länder som deltar i kriget i Jemen och som mottar svenska vapen är att betrakta som auktoritära stater som bryter mot de mänskliga rättigheterna. Länderna deltar även uppenbarligen i en väpnad konflikt. De uppfyller därmed samtliga kriterier för att inte beviljas export av svensk krigsmateriel. I regeringsöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna ingår det även en uppgörelse som innebär att de fyra partiernas principiella inställning är att inte godkänna vapenexportaffärer till icke-demokratiska länder som deltar militärt i Jemen­konflikten så länge konflikten pågår. Inspektionen för strategiska produkter (ISP) uppger att inga nya affärer till Saudiarabien och Förenade Arabemiraten har beviljats sedan 2013 respektive 2017 men trots allt detta fortsätter den svenska vapenexporten till dessa länder genom följdleveranser.

Under 2019 har ISP även godkänt att ett samarbetsavtal ingås mellan ett svenskt vapenföretag och en aktör i Förenade Arabemiraten. Det svenska företaget är troligtvis Saab, som 2017 öppnade en produktionsanläggning i landet. Saabs radar- och stridsled­ningssystem Globaleye står för den stora exporten till den krigande diktaturen Förenade Arabemiraten. Om inte regeringen tar tydlig ställning för ett totalstopp till Förenade Arabemiraten kommer en omfattande export med stor säkerhet att fortsätta de komman­de åren och sannolikt under lång tid framöver.

Att Sverige fortsätter att förse odemokratiska och krigande stater med krigsmateriel är oetiskt och upprörande. Det finns möjligheter inom det svenska regelverket att säga nej till följdleveranser och dra tillbaka redan godkända vapenaffärer om det finns särskilda skäl för det. Det brutala krig som pågår i Jemen anser Vänsterpartiet är ett tillräckligt starkt skäl. All vapenexport till de länder som deltar militärt i kriget i Jemen, följdleveranser inkluderat, bör upphöra omgående. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

Europaparlamentet har antagit flera resolutioner med krav på vapenembargon mot de stater som ingår i den Saudiledda koalitionen, och enligt Europaparlamentet strider exporten av vapen till exempelvis Saudiarabien mot EU:s egna regler. EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetsfrågor har fått i uppdrag att ta fram ett förslag på vapenembargo. Beslutet är en tydlig signal till medlemsstaterna att sluta exportera vapen till Saudiarabien. Vänsterpartiet delar kravet i resolutionen och menar att reger­ingen bör stötta den höga representanten och agera i enlighet med Europaparlamentets rekommendation.

Flera internationella organisationer, däribland svenska Rädda Barnen, arbetar för ett totalstopp av export av vapen till alla parter som krigar i Jemen. Arbetet har haft vissa framgångar i Tyskland, Norge och Danmark samt hos Demokraterna i USA. Tyvärr har inte den svenska regeringen ställt sig bakom kravet. Rädda Barnen menar att det just nu är extra viktigt att Sverige ställer sig bakom kravet eftersom det skulle ge stöd till FN:s generalsekreterares upprop för vapenvila och fred i en tid då alla resurser måste mobili­seras för att stoppa coronaviruset. Sverige bör skyndsamt ta initiativ i EU och FN för ett internationellt vapenembargo mot samtliga krigförande länder i Jemen. Detta bör riks­dagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

5.3   Indien och Pakistan

Indien är ett av världens största och folkrikaste länder. Trots en växande medelklass domineras landet av stora klassklyftor och det hinduiska kastsystemet präglar fortfarande delar av samhället även om det officiellt är avskaffat. Hundratals miljoner människor lever i fattigdom i Indien. Varje dag dör minst 382 barn under fem år på grund av smuts­igt vatten och dålig sanitet. Enligt Plan International är 70 procent av Indiens ytvatten förorenat. Det beror främst på okontrollerade utsläpp av giftigt avfall från industriom­rådena. Även diskrimineringen mot kvinnor och flickor är djupt förankrad på alla nivåer i det indiska samhället. Våldet mot kvinnor och unga flickor är utbrett och trots att det är olagligt med barnäktenskap är de fortfarande vanligt förekommande. Indien räknas som världens farligaste land att vara kvinna i, räknat efter bl.a. sexuella övergrepp, trafficking och sexuellt slaveri. Användandet av hemgift ökar också, vilket gör att flickor och unga kvinnor är kopplade till en ekonomisk skuld. Varje år drivs tusentals unga kvinnor till självmord efter att ha utsatts för tortyr och trakasserier kopplat till en obetald hemgift. Den demokratiska utvecklingen i Indien går påtagligt åt fel håll under premiärminister Narendra Modi. I takt med att hindunationalismen vunnit mark har intoleransen mot landets minoritetsgrupper och oliktänkande ökat.

Pakistan är ett av de minst utvecklade länderna i Asien och präglas av stora inre oroligheter. Många islamistiska grupper har vuxit sig starka, bl.a. kontrolleras gräns­området mot Afghanistan av talibaner och följare av al-Qaida. USA deltar i konflikten med drönare som också dödat många civila. Krigen mot terror har gjort rättssäkerheten i landet dålig.

Indien och Pakistan ligger sedan länge i väpnad konflikt med varandra, och Sverige exporterar vapen till båda sidor. Med få undantag har Sverige exporterat vapen till både Indien och Pakistan varje år sedan 1950 och har på så sätt bidragit till att göda konflikt­en i stället för att bidra till avspänning. Konflikten mellan Pakistan och Indien är en av de farligaste i världen eftersom båda parter har kärnvapen.

Ett område som länderna strider om är Kashmir. Kashmir anses vara ett viktigt strategiskt område på grund av sina naturresurser. Flera av de stora floderna i både Pakistan och Indien har sin källa i Kashmir och kontrollen över vattenresurserna är viktig. Både Indien och Pakistan menar att de har rätt till hela Kashmir och betraktar varandra som ockupationsmakter. De avvisar även möjligheten att regionen ska få status som en självständig stat. Indien har enligt olika källor uppemot en halv miljon soldater i Kashmir. Den indiska armén i Kashmir opererar efter andra regler än i resten av landet och har anklagats för att ha begått brott mot de mänskliga rättigheterna i området.

5.4   Filippinerna

Filippinernas president Rodrigo Duterte har, under sin tid som borgmästare i Davao City, gjort sig känd som förespråkare av dödspatruller som ett viktigt vapen för att snabbt skipa rättvisa och bekämpa kriminalitet. I valrörelsen lovade han att döda 100000 kriminella och dumpa kropparna i Manilabukten. Polisen och medborgargarden uppges ha skjutit tiotusentals misstänka brottslingar sedan Duterte kom till makten. Samtidigt hotas den politiska oppositionen. Bland annat har oppositionspolitikern Leila de Lima, som kritiserat Duterte och hans metoder, hotats till livet och tvingats avgå som ordförande i kommissionen för mänskliga rättigheter. Amnesty International rapporter­ade nyligen om att Duterte har givit order om att personer som bryter mot det utegångs­förbud som nu råder på grund av coronaviruset omedelbart ska skjutas. Han har även gjort inskränkningar i pressfriheten för de medier som kritiserar honom.

Filippinerna är tillsammans med bl.a. Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Kina och Turkiet ett av de 26 länder som prioriteras i regeringens exportstrategi. Näringsminister Mikael Damberg har, liksom andra företrädare för den svenska regeringen, vid flera till­fällen hävdat att handel med och investeringar i dessa repressiva och odemokratiska stater är nödvändigt för att främja utvecklingen i länderna. Detta verkar enligt regeringens syn­sätt även gälla när handeln består av vapenexport. När näringsminister Mikael Damberg (S) besökte Filippinerna 2016 var Saab ett av de företag som ingick i delegationen. Fram till 2028 vill Filippinerna köpa tolv nya stridsflygplan. Det handlar om en mångmiljard­affär som många vapentillverkare tävlar om, varav Saab är en.

6   Den svenska regeringens förhållningssätt

När regeringen besöker land efter land som begår kraftiga brott mot de mänskliga rättig­heterna och/eller är rena diktaturer i syfte att få dem att köpa svenska vapen agerar den rakt emot det regelverk som reglerar exporten av krigsmateriel och i strid med Sveriges politik för global utveckling och Agenda 2030. Vänsterpartiet är mycket kritiskt mot regeringens stöd till export av krigsmateriel. Vi menar att regeringens exportfrämjande inte bör inkludera export av krigsmateriel över huvud taget. I synnerhet bör främjandet inte riktas mot diktaturer och krigförande stater, i strid med regelverket för export av krigsmateriel, politiken för global utveckling och Agenda 2030.

6.1   Den feministiska utrikespolitiken

Regeringens uttalade feministiska utrikespolitik krockar även den med den svenska vapenexporten. I krig och i katastrofer är det kvinnor och barn som är de mest utsatta och de som drabbas hårdast. Ojämlikhet mellan män och kvinnor förstärks när ett land drab­bas av en konflikt och kvinnor stängs oftast ute från beslutsfattande processer. I krig och konflikter ökar antalet barnäktenskap, det sexuella våldet och mödradödligheten. Kvin­nor och barn på flykt är i stor risk för att bli utsatta för våldtäkter och sexuellt slaveri. Hushållen med en kvinna som ensam ansvarig för familjen blir många gånger fler under en kris, vilket gör att den ekonomiska sårbarheten ökar. Risken för att kvinnorna då blir tvingade att ta underbetalda arbeten eller att prostituera sig blir större. Efter konflikten lever våldet och utsattheten kvar för kvinnor och barn samtidigt som kvinnor har svårt att få sin röst hörd i freds- och återuppbyggnadsprocessen.

Många politiska ledare i hårt drabbade länder väljer att investera pengar i vapen och annan krigsmateriel i stället för att investera i sjukvård, utbildning och andra insatser som kan leda till minskad fattigdom och utsatthet. Vapenexporten bidrar därmed till att hämma samhällsutveckling, och det är i första hand kvinnor och barn som blir lidande när ett land väljer bort välfärdssatsningar till förmån för vapen.

6.2   Turkiet

Det går att helt stoppa vapenexporten till ett land om den politiska viljan finns, det är Turkiet ett exempel på. I mitten av oktober förra året stoppade Sverige all vapenexport till Turkiet på grund av landets militära offensiv mot Syrien. I debatten låter det ofta som att det inte finns någon möjlighet att påverka affärerna, men sanningen är att ISP har flera olika möjligheter att stoppa vapenaffärer eller hänskjuta prövningen till regeringen som i slutändan alltid har ansvaret för den svenska vapenexporten.

När Turkiet angrep det kurdiskdominerade området Rojava i nordöstra Syrien förra året fördömde EU Turkiets agerande på svenskt initiativ. Samtidigt var inte EU-länderna beredda att gå lika långt i åtgärderna mot Turkiet som den svenska riksdagen och regeringen förespråkade. I stället för ett vapenembargo mot Turkiet enades man i EU om att rekommendera sina medlemsländer att se över sin militära export. Några länder, inklusive Sverige, stoppade sin vapenexport till Turkiet samtidigt som andra länder fortsatte sin. Turkiets militära aktioner i Syrien pågår alltjämt och den humani­tära katastrofen är total. Sverige bör därför verka för ett EU-gemensamt vapenembargo mot Turkiet. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

6.3   Vapenimport

Även om Vänsterpartiet menar att det svenska regelverket för tillståndsgivning av export av krigsmateriel har många brister och är för tillåtande finns i detta i alla fall ett gediget och genomarbetat regelverk. När det gäller importen av krigsmateriel till Sverige finns det inte någon liknande reglering. Samtidigt innebär import både ett stöd till det exporterande landets krigsmaterielindustri och en legitimering av landets regim. I regeringens direktiv till utredningen som hade till uppgift att ta fram den nya vapen­exportlagstiftningen saknades uppdrag om att utreda hur import av krigsmateriel ska ske i överensstämmelse med de regler som gäller för exporten. Vänsterpartiet menar att detta är en brist och att ett utredningsuppdrag därmed kvarstår. Regeringen bör tillsätta en utredning för att se över hur import av krigsmateriel ska ske i överenstämmelse med regelverket för export. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

Håkan Svenneling (V)

Hanna Gunnarsson (V)

Jens Holm (V)

Lotta Johnsson Fornarve (V)

Yasmine Posio (V)

Elin Segerlind (V)

Jessica Thunander (V)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Utrikesutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämnad: 2020-04-27 Bordlagd: 2020-04-30 Granskad: 2020-04-30 Hänvisad: 2020-05-05

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (7)