med anledning av skr. 2019/20:77 Riksrevisionens rapport om det kommunala utjämningssystemet

Motion 2019/20:3505 av Emil Källström m.fl. (C)

av Emil Källström m.fl. (C)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av skatteutjämningen och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Riksrevisionen lyfter i sin rapport Det kommunala utjämningssystemet – behov av mer utjämning och bättre förvaltning (RiR 2019:29) ett antal rekommendationer. I fokus för Riksrevisionens analys ligger bristen på kompensation för strukturella faktorer. Rekom­mendationen är därför att kostnadsutjämningen i större utsträckning ska utjämna för kostnadsskillnader som uppstår på grund av att kommunerna har olika yta, antal invå­nare och befolkningsförändringar samt för storstädernas och de storstadsnära kommu­nernas socioekonomi.

Regeringen anför att de ändringar i kostnadsutjämningen som trädde i kraft den 1 januari 2020 delvis svarar mot Riksrevisionens rekommendationer avseende kompensa­tion för strukturella faktorer och att förändringarna är så nya att regeringen tills vidare följer utvecklingen.

Centerpartiet menar däremot att det är angeläget att genomföra en översyn av hela skatteutjämningen. Det nya kostnadsutjämningssystemet som trädde i kraft den 1 januari 2020 är, om än en stor del av skatteutjämningen, enbart en del av en helhet.

Skatteutjämningssystemet är viktigt för att upprätthålla likvärdighet i hela landet. Samtidigt ser vi betydande brister i dagens system. I dagsläget går stora delar av skatte­utjämningen till tillväxtkommuner som i grunden har goda förutsättningar för en stark ekonomi. Därför finns behov av en översyn.

Centerpartiet vill se ett skatteutjämningssystem som vilar på en rad grundläggande principer. Dels bör systemet utgå från en garanterad servicenivå i hela landet. Samtidigt behöver det vara utformat så att det skapar incitament för företagande, jobb och tillväxt. Det måste löna sig för en kommun att göra reformer för att stärka företagsamhet och jobbskapande, snarare än att kommuner fråntas deras ansvar för sin ekonomiska politik. För många av landets glest befolkade kommuner är det dock uppenbart att det finns strukturella förutsättningar som gör det svårt att klara behovet av kommunal service utan ett system för skatteutjämning. Därför bör gleshet i högre grad beaktas inom ramen för utjämningssystemet.

Länge har vi sett hur regeringar har använt sig av en allt rikare flora av riktade stats­bidrag. Detta urholkar i grunden det kommunala självstyret. Eftersom de riktade statsbidragen också måste sökas skapar det svårigheter för små kommuner med begrän­sade förvaltningsresurser att söka dessa bidrag.

Senast en utredning hade i uppdrag att se över den kommunala utjämningen var 2008 då den så kallade Utjämningskommittén 08 tillsattes. Det är därmed hög tid att på nytt genomföra en översyn av det kommunala utjämningssystemet.

Emil Källström (C)

Lars Thomsson (C)

Sofia Nilsson (C)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Finansutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämnad: 2020-03-04 Granskad: 2020-03-05 Bordlagd: 2020-03-06 Hänvisad: 2020-03-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (1)