Medier

Motion 1998/99:Kr276 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v)

Inledning

Yttrandefrihet är en av det demokratiska samhällets
grundförutsättningar. Rätten att yttra sig fritt får aldrig
ifrågasättas så länge den inte inkräktar på andras rättigheter
genom att exempelvis användas i rasistiskt syfte eller på
annat sätt för att skada enskilda personer eller utsatta
grupper. Demokrati förutsätter yttrandefrihet men den
förutsätter också allas tillgång till sådana uttrycksmedel som
är nödvändiga för att de skall kunna påverka
samhällsutvecklingen. För att detta skall bli möjligt krävs det
insatser från samhället.

Mediekoncentrationen innebär att allt fler opinioner och åsiktsströmningar
undertrycks eller aldrig når ut. Mångfalden reduceras och i kombination med
att reklam blir en allt väsentligare inkomstkälla för medierna likformas
innehållet och kvaliteten sjunker. Familjen Bonniers inflytande över
medieområdet ökar, Jan Stenbecks TV-kanaler och produktionsbolag går nu
även in på tidningsmarknaden.

I tryckfrihetsförordningen slås principen om etableringsfrihet fast. Det står
varje svensk medborgare eller juridisk person fritt att utge tryckta skrifter.
Samtidigt skall Konkurrensverket garantera en levande konkurrens även
inom det här området. De två lagarna, tryckfrihetsförordningen i grundlagen
och konkurrenslagen, står i konflikt med varandra: Samtidigt som det råder
etableringsfrihet i grundlagen skall Konkurrensverket med stöd av kon-
kurrenslagen förhindra förvärv, om köpet leder till snedvriden konkurrens.

Mediepolitiken är en del av samhällets kulturpolitik. Den berör teknik,
ekonomi och innehåll. Vänsterpartiet bejakar teknisk utveckling samtidigt
som partiet anser att ett gemensamt samhällsansvar är nödvändigt för att de
teknologiska framstegen skall bidra till jämlikhet, jämställdhet mellan könen,
demokrati och ett humant samhälle. Det vi eftersträvar är ett samhälle där
människor finner gemenskap och känner engagemang för varandra.
Mediepolitik handlar om makt. Mediernas makt ökar. Medieföretagen inte
bara speglar vad som sker, de bidrar också till att skapa och styra
värderingar, opinioner och skeenden.

Utifrån ett vänsterperspektiv är mediepolitikens viktigaste uppgift därför
att ge makt åt de maktlösa, begränsa makten för de stora koncernerna samt
fördela makten till många. Det vill säga att ge alla möjlighet att göra sin röst
hörd och delta i samhällsprocessen.

De instrument som står till förfogande är lagar, ekonomiskt stöd och
överenskommelser som garanterar kvalitet, tillgänglighet och mångfald.

Enligt en undersökning som gjorts på uppdrag av Granskningsnämnden
finner man att kulturinslag främst sänds av SVT och Z-TV.
Faktainformationen är mest omfattande i SVT. SVT2 är den kanal i Sverige
som visar mest inhemskt producerat materiel. I SVT ökar andelen
traditionellt smalare program under fredag - söndag. Det är även SVT som
främst månar om de funktionshindrade och minoriteterna i samhället. TV3,
Kanal 5 och TV6 har en klar betoning på underhållning och förströelse. TV4
profilerar sig som ett slags medelkanal med starkt ökat utbud av fritid/fakta
och TV-fiktion på bästa sändningstid.

Televisionen

Televisionens genomslagskraft behöver än mer beaktas. En
ny inriktning för det internationella TV-samarbetet måste
sökas där det tydligt framgår att television och utbyte av TV-
program och TV-kanaler handlar om kulturellt samarbete.
EU:s TV-direktiv får inte resultera i att vi i Sverige gör
avkall på vår tradition att värna om mediernas samhällsroll.
Vi lever i en globaliserad värld där informationsströmmar
och mediebudskap överskrider alla gränser och där
kommersiella krafter styr det snabbt växande utbudet av
information och underhållning. Nya medieformer och nya
medievanor uppstår hela tiden på en transnationell
mediemarknad, som i många avseenden ser ut att vara
omöjlig att styra för det demokratiska systemet. Den
explosiva utvecklingen erbjuder nya möjligheter men också
nya stora problem.

I dag ökar mediernas betydelse för de enskilda människornas information,
självbild och kommunikation. Medierna hjälper oss att förklara vår omvärld
och vilka vi är, men de spelar också en avgörande roll för utformningen av
samhället - på minsta lokala nivå. Det är därför viktigt att sändningslandet
kan stoppa ett TV-företags eller en TV-kanals vidaredistribution av
sändningar i svenska nät till den svenska publiken om dessa strider mot den
svenska lagstiftningen. På så vis kan konsekvenserna av en utbredd
kommersiell TV-utveckling mötas offensivt. Det är inte själva TV-
programmen som ska ändras i första hand. Det är heller inte publiken som
ska tvingas veta att stänga av när det kommer ingående våldsskildringar av
verklighetstrogen karaktär eller pornografiska bilder som i enlighet med EU-
direktiv förses med varning i form av bild- eller ljudsignal. Det är
spelreglerna på marknaden för olika TV-företag som måste ändras.
Forskningen vad gäller barns TV-vanor bör intensifieras. Det är viktigt att
mediets genomslagskraft noga kartläggs för att vi ska få veta om och hur vi
påverkas av programinslag med olika innehåll. Detta måste genomföras för
att vi ska få en grund för vidare åtgärder i förebyggande syfte, såsom
exempelvis ny lagstiftning.

Utbildningsradion

Utbildningsradions sändningstillstånd upphör att gälla vid
utgången av december i år. Det är önskvärt att UR snarast får
besked om förlängning av tillståndet. Utredningen om
Utbildningsradions framtid, sändningsvillkor och
möjligheter att använda det digitala marknätet bör prioriteras
av regeringen för att ett bra och långsiktigt beslut ska kunna
fattas inom en snar framtid.

Krypterade TV- tjänster

Kryptering av TV-program används för att skydda TV-
program och andra tjänster från att tas emot av personer
utanför abonnentkretsen, så kallade betalkanaler.
Användningen av otillåten utrustning för avkodning av
krypterade TV-tjänster har ökat i omfattning. Denna
användning innebär att upphovsmän går miste om intäkter. I
samband med övergången från analog till digital TV-
distribution kommer problemet att bli ännu mer påtagligt
eftersom marknaden kommer att öka. Den nuvarade lagen,
om förbud beträffande viss avkodningsutrustning, behöver
ses över för att uppnå en effektiv skärpning mot dem som
yrkesmässigt tillverkar och säljer piratutrustning.
Vänsterpartiet föreslår att regeringen ges i uppdrag att utreda
detta.

Ny lagstiftning och
inrättande av
mediemyndighet

Vänsterpartiet föreslår att en sammanhållen mediemyndighet
inrättas. En sådan myndighet behövs för att vi skall kunna ta
ett helhetsgrepp på mediepolitiken, hantera de svåra frågorna
om ny teknik och medielandskapets stora förändringar samt
vidta åtgärder för att säkra en möjlighet för alla att nyttja sin
yttrandefrihet. Myndigheten bör även ansvara för forskning
om och kartläggning av hur våld, barnreklam, reklam och
porr påverkar människan. Riksdagen bör besluta att ge
regeringen i uppdrag att ge den beslutade medieutredningen
tilläggsdirektiv att utreda hur de många olika organ som i
dag existerar på området kan föras samman till en gemensam
mediemyndighet. Myndigheten bör förläggas utanför
Stockholm.

Mångfalden och
klassamhället

Människornas medievanor har i Sverige länge uppvisat en
stabil bild. Nu ser vi emellertid tydliga tendenser till nya
sådana vanor. Informationsklyftan ökar. Segregeringen
innebär att de som redan har en god omvärldsorientering
skaffar sig ytterligare övertag i förhållande till andra
grupper. Maktkoncentrationen i medierna och i det övriga
ekonomiska livet undergräver delar av den politiska
demokratin och försämrar de reella möjligheterna till att fritt
framföra åsikter för breda folkgrupper. De
underprivilegierades möjligheter att delta i det offentliga
samtalet minskar i samma takt som maktkoncentrationen
tilltar inom företagen och det alltmer internationaliserade
arbetslivet. Försämrad arbetsrätt och utvecklingen mot
tvåtredjedelssamhället innebär också sämre förutsättningar
för allt större grupper att använda sig av sin yttrandefrihet.
Denna grundläggande medborgerliga rättighet tenderar
därmed till att alltmer bli en rättighet för professionella
yrkesutövare inom ord-, bild- och ljudområdet.

Genom den medie- och informationstekniska utvecklingen permanentas
klassamhället. Samtidigt kan vi skönja nya klassklyftor där skiktningen går
mellan dem som förmår hantera det nya informationssamhället och dem som
drunknar i det gigantiska utbudet. Några kommer att utveckla förmågan att
sortera och välja bort. De kommer aktivt att söka väsentlig information,
utländska TV-kanalers program och koppla upp sig till databaser och
specialnätverk. Andra kommer att sköljas med av den breda flodvågen av
lättillgängliga, utslätade och sinsemellan likartade program. Det nya
informationssamhället riskerar också att skiktas efter generationstillhörighet.
Äldre människor kommer i allmänhet inte att skaffa sig datorer. Ytterligare
en segregerande faktor är könstillhörigheten. Dagens teknik är fortfarande
manligt inriktad. Inom ramen för ett handlingsprogram för svenska språket
bör även dessa frågor uppmärksammas.

Mediestöd

Dagstidningarna

Den lokala och regionala dagstidningen har en stor betydelse
som sammanhållande faktor och informationstorg i en bygd.
Här beskrivs händelser i närsamhället, här bevakas
makthavare och beslutsfattare, här kan debatteras och
diskuteras, här får invånarna reda på evenemang inom
kulturens, idrottens och föreningslivets värld. Tyvärr har
höjda produktionskostnader och papperskostnader inneburit
en kraftig rationalisering i branschen, vilket kan hota den
regionala bevakningen men också försämra journalistiken.
Fortsatt höga produktionskostnader, nya möjligheter med
databaserade tidningar, minskad betalningsförmåga hos
läsarna och nya medievanor innebär en stor fara för dessa
tidningars överlevnad i ett längre perspektiv. Redan nu bör
en diskussion inledas om hur presstödet kan omvandlas till
ett bredare mediestöd för att på sikt garantera mångfalden.

De funktionshindrades tillgång till
medierna

Den nya informationsteknologin öppnar vägar för
synskadade när det gäller kommunikation och tillgång till
information. Via e-post kan synskadade sända och ta emot
"brev" på i princip samma villkor som andra. Så gott som all
tryckt information finns idag i en elektronisk version. Den
elektroniska versionen kan synskadade ta del av via datorer
med hjälpmedel. Det borde vara en självklarhet att dator med
hjälpmedel betraktas som ett nödvändigt hjälpmedel för
personer som inte har förmåga att ta del av tryckt text. Det
gäller självfallet synskadade, men även t.ex. dyslektiker.

Dagstidningar för synskadade - stödet
till radio- och kassettidningar

Verksamheten med att göra dagspressen tillgänglig för
synskadade och en del andra läshandikappade grupper har
varit mycket framgångsrik. Den är ett utmärkt bevis för den
demokratiska handikappolitik vi för i Sverige. Det är
väsentligt att denna verksamhet inte stagnerar till följd av en
restriktiv politik. Med tanke på hur viktigt stödet till
dagspressen uppfattas för att säkra mångfalden, måste även
funktionshindrades tillgång till samma dagspress på sikt
säkras. En långsiktig strategi behövs för hur hela
dagspressen ska kunna bli tillgänglig för synskadade.

Produktionsstöd till
originalframställning av taltidskrifter
och syntolkade videofilmer för
synskadade

Ett av de nationella målen för kulturpolitiken är att "Verka
för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till
kulturupplevelser samt till eget skapande". I FN:s
standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor
med funktionsnedsättning står i regel 10 kultur "Staterna ska
se till att människor med funktionsnedsättning kan delta i
kulturlivet på lika villkor". I punkt 3 står "Utveckling och
användning av särskild teknik ska främjas så att litteratur,
film och teater görs tillgängliga".

Av regel 5 B "Tillgång till information och möjlighet till kommunikation"
punkt 9 framgår att "Staterna bör uppmuntra media, speciellt television,
radio och tidningar, att göra sina tjänster tillgängliga". Stora delar av
kultur-
och medieutbudet saknas dock alltjämt för synskadade. Det gäller t.ex. TV:s
utbud, många tidningar/tidskrifter samt film och video. Kulturutredningen
föreslog att krav på handikappanpassning skall gälla för samtliga
marksändande TV-företag.

Synskadade kan inte läsa textremsan till utländska TV-program eller de
utländska inslagen i nyhetsprogrammen - sändningarna är således inte
utformade så att de är tillgängliga för denna grupp. Om textremsan läses upp
i en särskild ljudkanal skulle dessa problem kunna undanröjas. Redan idag
finns teknik för att göra TV tillgänglig för synskadade. Sådan teknik har bl.a.
tagits fram inom EU-projektet Audetel. Sveriges Television säger sig dock
inte vilja satsa på en teknik som är på väg ut från marknaden. I stället avser
man att invänta den nya digitala sändningstekniken, som inte ligger långt
bort. SVT menar att införandet av digital TV innebär nya möjligheter att
ytterligare öka tillgängligheten för funktionshindrade. Sveriges Television
har nu fått sändningstillstånd för digital TV från årsskiftet 1998/99. Det är
viktigt att tillgängliga TV-program för synskadade kan börja sändas så snart
digitala TV-sändningar kommer i gång. Riksdagen bör ge regeringen i
uppdrag att tillsätta en parlamentarisk utredning för att återkomma med
förslag om hur ett brett mediestöd skall utformas. Denna utredning bör även
få i uppdrag att se över funktionshindrades tillgång till olika medier.

Allemansradio och -TV -
lokala radio- och TV-
sändningar

TV

Vänsterpartiet vill inte ge upp ambitionen att utveckla den
icke-kommersiella lokal-TV:n. Vi anser att de resonemang
som en gång fördes om den lokala televisionen som ett
viktigt komplement till de utländska satellitkanalerna
fortfarande gäller. I en tid av ökat utbyte av program mellan
olika nationer och kulturkretsar behövs lokal-TV för att
stärka den lokala kulturella identiteten. Lokal-TV skall
produceras lokalt och möjligheterna finns fortfarande att den
kan bli en allemanstelevision öppen för breda
medborgargrupper - ungdomar, föreningsmänniskor,
kulturgrupper etc. Det ligger ett värde i att människor lär sig
hantera medierna aktivt och skaffar sig erfarenhet av TV-
produktion. Studieförbunden och skolorna är naturliga
samarbetspartner för detta. Den lokala förankringen,
öppenheten som ger alla chansen att delta samt viljan att
verka för största möjliga yttrandefrihet och
informationsfrihet bör behållas som princip för tillstånd.
Reklam bör inte få förekomma, däremot sponsring. Kraven
på ansvarig utgivare och "referensbandning" av
sändningarna är också viktiga bestämmelser.

Radio

Vänsterpartiet anser att det är nödvändigt att finna en ny
form för lokala radiosändningar, som tillgodoser
föreningslivets behov men även allmänhetens tillgång till
radiomediet. Föreningarna skall ha en bred bas av
intressenter som representerar olika meningsriktningar på
orten. De skall vara öppna sammanslutningar som kan
förväntas verka för yttrandefrihet och informationsfrihet.
Tillstånd skall ges av mediemyndigheten. I varje kommun
bör det finnas en lokalradio. Den lokala radioverksamheten
skall i princip vara självfinansierad. Reklam bör inte få
förekomma i sändningarna. Lokala radiosändningar utgör
enligt vår syn en del av kulturlivet. För att radioföreningarna
på ett livskraftigt sätt skall kunna verka bör ett särskilt
kulturstöd kunna utgå. Vänsterpartiet föreslår att den
parlamentariska utredningen med uppgift att föreslå ett brett
mediestöd, också ser på möjligheten att detta kulturstöd
fördelas till lokala radio- och TV-sändningar.

Public service -
allmänhetens radio och TV

Public service innebär en radio och television i allmänhetens
tjänst. Det är ett kollektivt synsätt som ligger helt i linje med
Vänsterpartiets kultursyn, eftersom det syftar till
medborgarnas gemensamma bästa. Här finns också tanken
att public service ska vara ett instrument för folkbildningen.
Det skall finnas program som kan intressera alla grupper i
samhället, program som når alla i hela landet och i vissa fall
även utlandsboende, program som speglar samhälls- och
kulturlivet i hela landet, som utvecklar det mångkulturella
samhället och som korrigerar marknadskrafterna.
Public service-tanken är än viktigare i dag när så många
kommersiella kanaler på radio- och TV-området tillkommit.
Oberoendet och friheten från olika ekonomiska intressen
samt höga kvalitetskrav kan endast garanteras av en radio
och TV i allmänhetens tjänst. Därför bör Sveriges Radio,
Sveriges Television och Utbildningsradion även i framtiden
finansieras med licensmedel. Riksdagen bör som sin mening
ge regeringen till känna att de sändningar som gäller SVT:s
allmänna del även fortsättningsvis ska sändas okrypterade.

Folkbildningskanal

En särskild folkbildningskanal i Utbildningsradions regi bör
etableras när de nya tekniska förutsättningarna finns. Den
skulle kunna utgöra en moderkanal också för public access-
verksamheten, dvs. svara för utsändningen av föreningslivets
och skolans produktioner samt minoritetsprogram av olika
slag. Det skulle också kunna etableras en debattkanal, ett
forum för samhällsinformation. Detta bör ges regeringen till
känna.

Nyhetskanal utanför
Stockholmsregionen

Stockholmsdominansen i framför allt de rikstäckande TV-
kanalerna måste brytas. Resurser bör flyttas till andra
regioner. Detta gäller särskilt nyhetsförmedling och
kulturutbud. Förhandlingar om att etablera en nyhetskanal
utanför Stockholmsregionen bör ingå i diskussionerna vid
nästa avtalsperiod. Detta bör riksdagen ge regeringen till
känna.

Den digitala
sändningstekniken

Analoga och digitala sändningar
parallellt

Den nya digitala sändningstekniken för TV och radio kan
vidga yttrandefriheten och fördjupa demokratin. För att låta
alla hushåll i lugn takt byta ut sin utrustning bör det gamla
analoga systemet drivas parallellt med det nya digitala under
en längre period.

Skyldighet att vidarebefordra TV-
sändningar i kabelnät

Vänsterpartiet är överens med regeringen om skyldigheten
för innehavare av kabelnät att se till att marksända TV-
program som kan tas emot i anslutna fastigheter skall
omfatta högst tre program från de tillståndshavare vars
verksamhet finansieras genom TV- avgiftsmedel samt högst
ett program från andra tillståndshavare.

Filmproduktion -
filmdistribution

Dessa frågor kommer Vänsterpartiet att behandla i samband
med att utredningen om det framtida filmstödet lägger fram
sitt betänkande. Se även motion 1998/99:Kr1 med anledning
av skrivelse om filmavtalet.

IT

Den nya informationstekniken står ännu bara i början av sin
utveckling, men har redan i grunden förvandlat stora delar av
arbetslivet och kommer sannolikt att bli framtidens
viktigaste massmedium. Fortfarande är datorerna liksom
programvarorna komplicerade att handha, men här sker en
snabb utveckling.

Tillgänglighet beror på klass och även
kön

Den statistik som finns visar att IT-mediets användning är
såväl klass- som könsbunden. De stora privata
monopolföretagens makt över informationstekniken måste
brytas. Vänsterpartiet anser att samhället skall ta ett ansvar
för att alla människor ska beredas tillgång till detta medium.
För att nå det resultatet måste det allmänna stå för
uppbyggnad och finansiering av infrastrukturen. Samhället
bör satsa på utbildning, se till att alla har möjlighet att
utnyttja tekniken genom lokala mediecentra på folkbibliotek
och skolor, och se till att det offentliga samhällets
information och fakta från arkiv, museer och bibliotek ställs
kostnadsfritt till förfogande. Här bör särskilt
uppmärksammas att IT-användningen hittills är
könssegregerad och att kvinnornas tillgång till och
användande av IT-mediet på olika sätt måste främjas.

Fler har ansvar för IT

Internets utveckling är redan i dag oöverskådlig, varför
samhället bör stödja någon form av icke-kommersiell
sortering eller guidning inom olika ämnesområden. Arbetet
kan läggas på olika institutioner och organisationer; nätverk
och länkar inom olika områden, drivna av universitet,
folkbibliotek, arkiv och museer, folkbildningsorganisationer,
fackliga organisationer, Skolverket, biståndsorgan etc. Det
övergripande ansvaret bör den nya mediemyndigheten ha.

CD-rom

Audiovisuella verktyg öppnar nya möjligheter till lek och
lärande och ett nytt sätt att skaffa kunskap. CD-rom kan i
hög grad utnyttjas som redskap vid inlärning för barn och
unga t.ex. i form av lek och lässpel. I metoder för barn med
inlärningssvårigheter är audiovisuella verktyg ett mycket
gott hjälpmedel. Den svenska ambitionen på området borde
vara att uppmuntra innehållets kvalitet, inte minst på det
kulturella planet. Folkbibliotekens funktion som
distributionskanal för CD-rom bör uppmuntras och
disketterna bör utlånas på samma sätt som böcker.
Informationstekniken blir allt tillgängligare för allmänheten
genom publika datorer på bl.a. bibliotek och
medborgarkontor. En svårighet som då uppstår är att dessa
inte är anpassade så att synskadade kan använda dem. Ett av
skälen till detta är att man inom ordinarie budget ofta inte
har råd att finansiera inköp av de tekniska hjälpmedel som
behövs. För att synskadade ska kunna garanteras tillgång till
publika datorer, bör på sikt ett särskilt stöd för anpassning av
publika datorer inrättas.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av hur den nuvarade
lagen om förbud beträffande viss avkodningsutrustning kan ändras för att
uppnå en effektiv skärpning mot dem som yrkesmässigt tillverkar och säljer
piratutrustning,1

2. att riksdagen hos regeringen begär att den beslutade medieutredningen
ges tilläggsdirektiv att utreda hur de många olika organ som i dag existerar
på området kan föras samman till en gemensam mediemyndighet, 1

3. att riksdagen hos regeringen begär att den tillsätter en parlamentarisk
utredning med uppgift att återkomma med förslag om hur ett brett mediestöd
skall utformas, 1

4. att riksdagen vid bifall till yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att den parlamentariska utredning med
uppgift att föreslå ett brett mediestöd även bör få i uppdrag att se över
funktionshindrades tillgång till olika medier, 1

5. att riksdagen vid bifall till yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att den parlamentariska utredning med
uppgift att föreslå ett brett mediestöd, också ser på möjligheten att fördela
detta kulturstöd till lokala radio- och TV-sändningar, 1

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de sändningar som gäller SVT:s allmänna del även
fortsättningsvis skall sändas okrypterade,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av en särskild folkbildningskanal,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förhandlingar om etablering av en nyhetskanal utanför
Stockholmsregionen bör ingå i diskussionerna inför nästa avtalsperiod,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att samhället bör ansvara för att medborgarna får utbildning i IT
och möjlighet att utnyttja tekniken via lokala mediecentrum på folkbibliotek
och skolor.

Stockholm den 26 oktober 1998

Charlotta L Bjälkebring (v)

Peter Pedersen (v)

Tasso Stafilidis (v)

Britt-Marie Danestig (v)

Lennart Gustavsson (v)

Kalle Larsson (v)

Kenneth Kvist (v)

Mats Einarsson (v)

1 Yrkandena 1-5 hänvisade till KU.