Migrationspolitiken

Motion 1999/2000:Sf628 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp)

av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp)
Flyktingsituationen i
världen
Det finns många skäl till att människor flyttar till ett annat
land. Några gör det i hopp om att finna bättre livsvillkor och
framtidsutsikter. Andra flyr undan förföljelse och livsfara.
Ofta är skälen för den enskilde sammansatta. I många fall
tänker man sig bara en tillfällig vistelse i det andra landet för
att kunna återvända med ett tillräckligt startkapital eller så
snart förhållandena i hemlandet blivit bättre. Att lämna sitt
land är ett stort steg och de flesta väljer i det längsta att
stanna kvar. Det finns inga säkra uppgifter på hur många
människor som av olika skäl lämnar sina hemländer. ILO har
uppskattat att antalet som är verksamma utanför sitt hemland
till 35-40 miljoner människor. Väpnade interna konflikter,
ofta i kombination med miljökatastrofer, politisk förföljelse,
etnisk resning, utbredd fattigdom eller ekonomisk stagnation
har varit utlösande för en stor del av det senaste årtiondets
ofrivilliga migration.
Migrationspolitiken i
europasamarbetet
Dublinkonventionen
Följderna av en ensidig, snäv tolkning av
Dublinkonventionen har Miljöpartiet pekat på i tidigare
motioner. Varje medlemsstat har rätt att med den sökandes
samtycke pröva en asylansökan som framställs till den, även
om prövningen inte åligger staten enligt
Dublinkonventionen. Miljöpartiet anser att Sverige i vissa
fall bör använda sig av den möjligheten, vilket knappast sker
idag. Dublinkonventionen skapar stora problem och lidanden
för asylsökande om de talar om att de kommer från ett EU-
land. Så snart de varit i t.ex. Danmark eller Tyskland (länder
som Sverige ingått avtal med om tillämpningen av
konventionen) kan Sverige omedelbart skicka dem tillbaka
dit enligt huvudregeln, utan hänsyn till att det t.ex. finns
anhöriga i Sverige.
Vi hälsar med tillfredsställelse att en särskild kommitté (Art. 18-
kommittén) är inrättad för att träffas vid behov för att besluta om
tillämpningsföreskrifter och pröva frågor om tillämpningen av konventionen.
Enligt riktlinjerna skall man ta större hänsyn till återförening, sjukdom,
graviditet, handikapp, ålder samt sträva mot att undvika familjesplittring.
Denna kommitté har hittills träffats två gånger, dock utan att man kunde enas
om några beslut. Den svenska inställningen har genomgående varit positiv
till de förslag man försökt nå enighet om. Men det faktum att det krävs
enhällighet för att fatta beslut har visat sig vara ett hinder för kommitténs
effektivitet.
Vi vill att Sverige fortsätter framföra förslag på humanare tillämpningar av
Dublinkonventionen.
Efter Amsterdamfördragets ikraftträdande 1 maj 1999, förväntas
kommissionen så småningom lägga fram ett förslag till rättsakt inom första
pelaren. Denna rättsakt kommer, då den har slutförhandlats och antagits av
rådet, att ersätta Dublinkonventionen.
Miljöpartiet befarade att situationen för invandrare och flyktingar utanför
Europaunionen skulle försämras i och med Amsterdamavtalet och
Schengensamarbetet. Så har det också blivit. I propositionen kan vi läsa:
"Under våren 1999 har förberedande diskussioner ägt rum med anledning av
Amsterdamfördragets ikraftträdande 1 maj 1999. Av fördraget framgår att
Schengensamarbetets mycket omfattande regelverk på viseringsområdet
skall införlivas i EU:s regelverk. Denna fråga kommer med stor sannolikhet
att bli den helt dominerande i medlemsstaternas strävan att harmonisera
viseringspolitiken." Vidare i texten kan vi läsa: "Frågor som rör
personkontroll vi EU:s yttre gräns har diskuterats i en särskild EU-arbets-
grupp, Yttre gränsgruppen". Dessutom finns många andra arbetsgrupper som
diskuterar och behandlar stärkt personkontroll vid de yttre gränserna -
gränsen till EU. Miljöpartiet vill understryka vikten av att följa kraven på
MR både ute i världen och i Sverige, särskilt när det gäller att värna
asylrätten och behandlingen av asylsökande.
Den svenska
utlänningslagstiftningen och
dess tillämpning
Mottagandet
Enligt beslut i riksdagen den 1 juni 1999 gavs
Invandrarverket befogenheter att efter överenskommelse
med polismyndigheten bistå polisen vid personkontroll i
samband med inresa eller utresa. Invandrarverkets funktion
är att komplettera polisen vid gränskontrollen. För att befästa
detta förhållande beslutades om förändringar i
utlänningslagen. Invandrarverket välkomnade denna
förändring. Man menade att man skulle få större kontroll och
redan vid gränsen skulle man kunna identifiera de inresande
som senare skulle söka asyl och ha kännedom om deras
intressehistoria. Miljöpartiet menade att det fanns mycket
gott att hämta från en kompetensförstärkning vid
gränskontrollerna samt att det skulle innebära att mycken
personlig oro och ovisshet kunde undvikas för den
asylsökande särskilt i de fall där det tydligt ej kan komma
ifråga om asyl.
Risken finns att Invandrarverkets roll kan förändras på ett negativt sätt
med ett alltför strikt tänkande angående effektivisering kring avvisnings-
frågan. Alltid när det är fråga om effektivitet i behandling av människor
måste man vara uppmärksam på att humanitet inte sätts på undantag.
Mottagandet och hela asylprocessen måste, antingen det blir utvisning eller
inte, präglas av respekten för alla människors lika värde, tolerans och ett
gemensamt rättssystem.
Skyddsbehövande och
Tidsbegränsade uppehållstillstånd
Dessa frågor har Miljöpartiet nyligen behandlat i en skrivelse
med namnet Tidsbegränsade uppehållstillstånd i vissa
utlänningsärenden, 1998/1999:146.
Skrivelsen tillkom med anledning av krigstillståndet i provinsen Kosovo i
Förbundsrepubliken Jugoslavien och massflykten därifrån. Också här
varnade vi för ett ensidigt verkande för effektivitet och framhöll vikten av att
upplysa flyktingarna om deras rätt att söka permanent uppehållstillstånd.
Återvandring, återvändande och
återtagande
Svenska myndigheter använder termen "återvandring" när
det handlar om personer som har uppehållstillstånd i Sverige
och som väljer att flytta tillbaka till hemlandet. All annan
flytt tillbaka till hemlandet kallas "återvändande" vare sig
det är frivilligt eller inte, dvs även till personer som nekas
asyl eller uppehållstillstånd. Miljöpartiet vill lyfta fram och
uppmärksamma detta språkbruk. Slutsatsen blir att om inte
den avvisade går under jorden eller tar till våldsamt motstånd
så betraktas personen som om hon/han frivilligt har återvänt
oavsett hur de faktiska omständigheterna förhåller sig.
Invandrarverket (som 1 januari 1999 tog över huvudansvaret för
verkställighet av beslut om avvisning och utvisning) har under första halvåret
1999 utvecklat former för att i samarbete med internationella organisationer
och humanitära enskilda organisationer etablera integrerade program för dem
som återvänder självmant. Miljöpartiet anser att man måste vara försiktig så
att dessa program inte innehåller moment av övertalning eller hot.
Utrikesdepartementet arbetar aktivt med frågan om återtagande. Det kan
vara svårt att återvända till vissa länder både för ländernas egna medborgare
och för tredjelandsmedborgare. Det kan handla om praktiska hinder och
problem med att identifiera personer eller att få resehandlingar utfärdade,
eller det kan också handla om en medveten strategi från vissa länder att vägra
återta egna medborgare. I syfte att lösa svårigheter härvidlag för
Utrikesdepartementet tidvis en aktiv dialog eller ingår återtagandeavtal med
andra länder.
Miljöpartiet vill påpeka vikten av att Utrikesdepartementet noga tar reda
på vilka förhållanden den enskilde personen återvänder till.
Tvåårsregeln
De utländska kvinnor som misshandlas av sina äkta män i
Sverige och nu utvisas efter en skilsmässa, om de inte bott
minst två år i Sverige, ska få humanare villkor under år
2000. I våras svarade regeringen med anledning av en
interpellation som Miljöpartiet ställde att "ändrade regler kan
komma att införas redan under år 2000".
Genom en förändrad lagstiftning kommer det också att bl lättare för
Invandrarverket och Utlänningsnämnden att uppmärksamma om kvinnan
varit utsatt för fysisk eller psykisk misshandel och därför har skäl till
uppehållstillstånd. Det är här även av stor vikt att berörda myndigheters
personal utbildas i att se och uppfatta signaler om att misshandel
förekommit.
För att förebygga att män utnyttjar situationen och gång efter gång tar hit
kvinnor som misshandlas och senare får lämna landet kan även andra
åtgärder vidtas. Enligt vår uppfattning bör Invandrarverkets rutiner kunna
ändras och förbättras. Det bör trots kravet på integritet vara möjligt att kunna
avläsa om referenspersonen till den utländska kvinna som söker
uppehållstillstånd, förekommer som referensperson vid upprepade tillfällen.
Informationen bör komma kvinnan till del. Även denna fråga är föremål för
översyn i ovan nämnda utredningar. Dessutom bör kvinnan redan när hon
gör sin ansökan till landet vid ambassaden i sitt hemland få information om
vilka rättigheter och möjligheter hon har om hon skulle råka illa ut i Sverige.
Kön skäl för asyl
Trots den nya paragrafen i utlänningslagen, om att förföljelse
på grund av kön skall vara tillräckligt skäl för asyl, tillämpas
inte lagen i tillräckligt hög grad. Många kvinnor som
uppvisar kön som skäl blir trots den nya paragrafen utvisade
- de blir inte trodda av myndigheterna. Detta ser vi som
ytterst allvarligt då det handlar om dessa kvinnors liv. Mot
bakgrund av detta anser vi att regeringen bör uppmärksamma
denna problematik till berörda myndigheter.
Homosexualitet skäl för asyl
Förföljelse på grund av sexuell läggning ska utgöra grund för
asyl. Invandrarverket och Utlämningsnämnden tillämpar inte
lagstiftningen i tillräckligt hög grad. Regeringen bör
uppmärksamma denna problematik till berörda myndigheter.
Anhöriginvandring
Bestämmelserna i utlänningslagen om möjligheterna för
anhöriga att invandra till Sverige ändrades den 1 januari
1997. Efter två års tillämpning av lagen har nu regeringen
uttalat att man kommer att studera utfallet och om
förutsättningarna ändrats. I mars i år skrev utskottet att denna
utvärdering bör ske skyndsamt samt att i utvärderingen bör
uppmärksammas speciellt udda och ömmande fall liksom
även sista länken-fall och andra speciella anknytningar.
Miljöpartiet vill här påminna om vikten av att utvärderingen
sker omgående.
Flyktingkvoten
Ända sedan 1950 har Sverige genom organiserad överföring
tagit emot flyktingar inom ramen för en särskild
flyktingkvot. Kvoten är inte begränsad till att användas för
flyktingar i ordets formella bemärkelse, utan den kan också
användas för personer som är förföljda och befinner sig i fara
men som ännu inte kunnat lämna sitt land. Invandrarverket
ansvarar för uttagning och överföring av flyktingar till
Sverige huvudsakligen i samverkan med UNHCR och IOM.
Det är naturligtvis bra att Sverige tog emot flyktingar från Makedonien och
som i massor flytt från provinsen Kosovo i Förbundsrepubliken Jugoslavien.
Till detta togs anslagsmedel motsvarande 170 miljoner kronor från medel
avsatta för kvotflyktingar. I fortsättningen föreslår vi att medel för
kvotflyktingar skall gå till just kvotflyktingar.
Barn
Fortfarande inträffar händelser där humaniteten skulle ha fått
stryka på foten om inte pressen, lokala politiker och
företrädare bland t.ex. läkare och advokater hade agerat
kraftfullt. Sveriges konventionsenliga förpliktelser är att i
alla sammanhang se till barns bästa. Detta skall förverkligas
genom att man inför att hänsyn skall tas till barns hälsa,
utveckling och behov i alla paragrafer där barn omfattas eller
berörs av myndigheters ställningstagande. Man har ännu inte
kunnat bedöma om portalparagrafen "Barnets bästa" slagit
igenom. Miljöpartiet anser det vara mycket angeläget att
återkomma med en sådan bedömning.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Dublinkonventionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om mänskliga rättigheter i världen och i Sverige,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om mottagandet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av att Sverige kontrollerar till vilka
förhållanden flyktingar återvänder,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kön som skäl för asyl och att detta bör upp-
märksammas till berörda myndigheter,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om effektivitet och rätten att söka permanent uppe-
hållstillstånd
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om begreppen återvandring och återvändande,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om homosexualitet som skäl för asyl,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utvärdering av anhöriginvandringen sker om-
gående,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om att flyktingkvoten skall användas till det den är
avsedd för,
11. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med en
bedömning av hur portalparagrafen "Barnets bästa" slagit igenom i
olika myndigheters ställningstaganden.

Stockholm den 4 oktober 1999
Kerstin-Maria Stalin (mp)
Birger Schlaug (mp)
Yvonne Ruwaida (mp)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Socialförsäkringsutskottet

Händelser

Inlämning: 1999-10-05 Hänvisning: 1999-10-12 Bordläggning: 1999-10-12

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (22)