Miljö och landsbygd, jord och skog, i ett västsvenskt perspektiv

Motion 2006/07:MJ337 av Anita Brodén m.fl. (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Västsverige vore ett naturligt centrum för forskning vad gäller hållbar utveckling.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en tjälsäkring av vägarna i Dalsland är nödvändig för att klara skogsindustrin.1

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av skötselplaner vid avsättningar för naturskyddade områden.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Västsverige som centrum för utveckling och testning av miljömässigt uthålliga system för nästa generations fordonspark och kommunikationssystem.1

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av en framsynt politik för att möjliggöra nödvändig kommunikation i Västsverige på ett miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt.1

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att lyfta fram svenskt mervärde, vilket kan stimulera den regionala livsmedelsproduktionen.2

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett mer flexibelt synsätt på strandrätten.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheter för utökade turistsatsningar i Västsverige.2

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om det civila samhällets betydelse.2

1 Yrkandena 2, 4 och 5 hänvisade till TU.

2 Yrkandena 6, 8 och 9 hänvisade till NU.

Motivering

Den ideologiska grunden för en liberal landsbygdspolitik handlar om varje människas möjlighet att ha makt och ansvar för sitt eget liv. En liberal landsbygdspolitik bör sträva efter att skapa förutsättningar för dem som vill bo på landsbygden eller i en mindre tätort. Däremot finns det ingen motsättning mellan detta och ett samhälle med stor rörlighet. Den fria rörligheten är en grundbult i den liberala ideologin. Människans möjlighet till rörlighet är ett väsentligt inslag för god livskvalitet och en grundförutsättning för att vardagslivet skall kunna fungera.

Den liberala miljöpolitiken utgår från att människan är beroende av naturen och dess resurser. I naturen finns och skapas förutsättningarna för allt mänskligt liv. De politiska utmaningarna på miljöområdet är stora. Risken för fortsatt utarmning av den biologiska mångfalden är påtaglig, och globala klimatförändringar kan konstateras. Miljöarbetet är till sin grund gränsöverskridande. Vi står inför en enorm klimatutmaning där växthuseffekten är ett stort hot mot vår fortsatta överlevnad.

Miljöarbetet i Västsverige

I Västsverige bedrivs sedan många år ett brett och framgångsrikt miljöarbete. I flera kommuner är miljöarbetet ovanligt utvecklat, mångsidigt och långsiktigt. Här finns hundratals goda exempel på projekt och lösningar för att uppnå en hållbar samhällsutveckling. Västra Götaland anses som en av de ledande regionerna i Europa när det gäller hållbar utveckling genom sina exempel på samverkan, lärande och ny teknik. Inte minst miljönämnden i Västra Götaland har fungerat väl och har lyckats bredda och samordna arbetet med miljö- och hållbarhetsfrågorna. Folkpartiet vill i den nya regeringen medverka till att ge förutsättningar för att Västra Götalandsregionens höga miljömål skall uppfyllas.

Vi anser därför att Västra Götaland vore ett naturligt centrum för forskning vad gäller hållbar utveckling. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Jord och skogsbruk

I Västsverige finns många jordbruks-, skogs- och fiskeföretag. Livskraftigt jord-, skogs- och fiskebruk ligger till grund för levande landsbygd och kustsamhällen med både öppna landskap, biologisk mångfald och åtskilliga företag baserade på råvaror från dessa näringar. Västra Götaland och Halland har större åkerareal, fler jordbruksföretag och fler nötkreatur än några andra län i Sverige. Utbudet av forskning, försöksverksamhet och utbildning inom lantbruks- och livsmedelssektorn bidrar till konkurrenskraften i Västsverige.

Hästens alltmer ökade betydelse märks inte minst i Skaraborg, en verksamhet som vi anser bör uppmärksammas och utvecklas.

Västsverige har stora skogsområden. Hälften av Västra Götalands yta är exempelvis täckt av skog, som försörjer viktig pappers- och massaindustri. Ungefär en tiondel av landets skogsavverkning sker i Västsverige. 70 % av virkesvärdet utgörs av timmer, och av detta är timmer från barrträd dominerande. En tjälsäkring av vägarna i Dalsland är nödvändigt för att säkra den viktiga skogsindustrin. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

I Västsverige finns mer än 60 000 skogsägare. Efterfrågan på lövträd kan komma att öka då det finns många industrier som nu i stor utsträckning köper löv från andra delar av landet. Trävaruindustrierna i Västsverige har utvecklat nya produktlinjer, t.ex. spånskivor, möbler, monteringsfärdiga hus samt köksinredningar. En utökad förädling av träråvaran skapar fler arbetstillfällen och ökade nationella intäkter. Närheten till större befolkningskoncentrationer med större byggsektor är en konkurrensfördel för Västsverige.

Det är angeläget att avsättningar för naturskyddade områden i Västsverige följs av skötselplaner. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Energi och transporter

Jordbrukets och skogens betydelse som energiproducent kommer att öka, vilket kommer att innebära positiva effekter för miljön, men också ha betydelse för många företagare. På landsbygden finns en stor potential för övergång från fossil till förnyelsebar drift. Det är viktigt att forskning och utveckling stimuleras samt att en mångfald av alternativ ges möjlighet att komma ut på marknaden.

Västsverige med sin bilindustri borde vara det naturliga centrumet för utveckling och testning av miljömässigt uthålliga system för nästa generations fordonspark och kommunikationssystem. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Bil är en nödvändighet för många i Sverige, både i staden och på landsbygden. En framsynt politik är därför nödvändig för att möjliggöra kommunikation på ett miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Livsmedelsproduktion

Det är omöjligt att få en framgångsrik landsbygdsutveckling om inte de areella näringarna blomstrar. När det gäller produktion av livsmedel intar Västsverige en tätposition i landet. Västsverige svarar för 20 % av landets jordbruks- och livsmedelsproduktion. De livsmedelsindustrier som bygger på inhemska råvaror producerar t.ex. mejerivaror, färdiglagad mat, fiskkonserver och frysta grönsaker där Lidköping, Götene och Kungshamn kan nämnas.

En alltmer konkurrensutsatt marknad kommer framgent att kräva större lyhördhet för konsumenternas krav, ökad profilering, förädling och nischproduktion. Det blir allt vanligare med nya livsmedelsprodukter som har hälsoeffekter. Denna så kallade mervärdesmat, eller functional food, kan utgöra en viktig del av förädlingen av svenska livsmedelsprodukter. Livsmedelsbranschen satsar alltmer på forskning och utveckling. Institutet för livsmedel och bioteknik i Göteborg har satsat medel i ett utvecklingscentrum för livsmedel.

Regionmatsidén, som Dalslandsmat, Kaprifolkött, Mjörnlamm och Sjuhäradsmat bör kunna utvecklas ytterligare och förutom hälso- och miljöaspekten dessutom stimulera till fler arbetstillfällen och ökad turistverksamhet. Det gäller även Västsvensk Mersmak som lanserats på restaurangsidan. Vi anser att det är av stor vikt att mervärdet i svensk livsmedelsproduktion lyfts fram mer kraftfullt, vilket skulle gynna regionala livsmedelsföretag. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Förutom den frivilliga märkningen, som kan underlätta konsumenternas val av livsmedel, är obligatorisk märkning av livsmedel vad avser faktorer som påverkar säkerhet och hälsa av stor vikt. Detta gäller t.ex. att innehållsförteckningarna måste vara tydliga. Speciellt viktigt är märkning som skyddar de konsumenter som behöver undvika vissa livsmedel, t.ex. livsmedelsallergiker och andra födoämnesöverkänsliga.

Jakt och friluftsliv

Ett stort och påtagligt problem är att landskapet i delar av Västsverige växer igen. Det är därför av stor betydelse att slå vakt om de betande mularna för att behålla det öppna landskapet och den biologiska mångfalden. Det är av stor vikt att den pågående Landsbygdsutvecklingsutredningen (LBU) beaktar Västsveriges behov av fortsatt öppna marker.

För att möjliggöra betande djur krävs också en balanserad rovdjurspolitik med möjlighet till skyddsjakt. Den nuvarande rovdjurspolitiken leder dessvärre endast till intressemotsättningar. Vi är därför positiva till den nytillträdda regeringens löfte att snarast göra en översyn av § 28 i jaktlagen.

På landsbygden i delar av regionen är inte bristen på stränder tillgängliga för friluftsliv ett huvudproblem, utan det är den sedan lång tid pågående avfolkningen som är det stora hotet. En måttfull anpassning av regelverket vad gäller strandskyddet skulle skapa fler attraktiva boendemiljöer och förbättra överlevnadsmöjligheterna i dessa delar. Över de stränder som inte klassats som riksintresse av Naturvårdsverket eller klassats som skyddsvärda av länsstyrelserna skulle det ges ett större kommunalt inflytande. Det är av stor vikt att inte vara statisk vad gäller strandskyddet utan tillåta ett mer flexibelt skydd, för att möjliggöra för viktiga turistsatsningar samt kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer. Vi anser det vara nödvändigt med ett mer flexibelt synsätt på strandrätten. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Turism

Den extremt småföretagsbaserade turistnäringen är en naturlig och viktig del av hela Sveriges näringspolitik. Västra Götalands och Hallands län hade år 2004 boendeintäkter på 2,8 miljarder kronor på hotell, stugbyar och vandrarhem. Genomsnittet för samtliga län låg på 672 miljoner kronor. Liseberg var Sveriges populäraste turistmål med sina 3 223 000 besökare. Handel och transporter är andra stora turistintäkter. Sverige hade 14,9 miljoner utländska besökare år 2003 som spenderade nästan 167 miljarder kronor. Antalet sysselsatta inom turistnäringen i Sverige totalt är ca 127 000 personer.

Folkpartiets turistpolitik utgår ifrån det faktum att en fungerande turistsektor kan ge fler jobb, bättre statliga finanser, ett levande Sverige samt en bättre miljö. Det krävs dock en förenkling av och ökad flexibilitet hos regelverk för att möjliggöra utökade turistsatsningar. Vår förhoppning är nu att Folkpartiet tillsammans med övriga i den nya regeringen skall genomdriva en avsevärd regelförenkling. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Den s.k. ekoturismen är en intressant sektor som passar Västsverige väl med tanke på vad vi som turistmål har att erbjuda i form av sjöar och hav, orörd natur, hagmarker, brukade jordar samt stora skogsområden. I Västsverige finns också ett flertal städer med charm och puls, där Göteborg är centralt, samt andra kultur- och skönhetsupplevelser.

Haven och vattnen spelar en central roll i Västsverige. Vattnen är viktiga både som livskälla, transportled, fiske och turism. Vår syn på fiske, sjöfart och vattenleder i Västsverige utvecklas i andra motioner.

Många av regionens invånare bor på landsbygden. Det civila samhället måste vara närvarande på landsbygden för att människor skall kunna leva efter devisen ”bo där du vill”. Vi motsätter oss nedrustning av polis, post, allmänna kommunikationer samt tingsrätter. Kultur och utbildning är också nödvändigt för att möjliggöra landsbygds- och arbetsmarknadsutveckling. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 31 oktober 2006
Anita Brodén (fp)
Jan Ertsborn (fp)	Eva Flyborg (fp)
Lars Tysklind (fp)	Cecilia Wigström i Göteborg (fp)
Christer Winbäck (fp)