Miljöåtgärder i Hallands län

Motion 1997/98:Bo528 av Tredje vice talman Christer Eirefelt (fp)

1 Mer rättvisande del av länsanslagen

Befolkningsutvecklingen i Halland har under lång tid varit gynnsam. Under de senaste tjugo åren har invånarantalet ökat med lika många procent. Även om den positiva trenden nu avtar så är det endast Uppsala och Halland som – vid sidan av storstäderna – ökar sin befolkning.

Det faktum att Halland numera är ett medelstort län i befolkningshänseende beaktas tyvärr inte när det gäller bl.a. förvaltningsanslag. Det är bara fyra län som har ett lägre ramanslag medan däremot tio län har färre invånare.

Halland, som hittills haft bland de lägsta anslagen inte bara när det gäller förvaltningsanslagen till de statliga myndigheterna utan också för regional utveckling, måste nu genom omfördelningar få en större och mer rättvisande del av anslagen.

2 Påskynda slutförandet av dubbelspåret

Halland har så här långt i vissa avseenden varit gynnat när det gäller infrastrukturen. En mycket välmotiverad utbyggnad av de nationella kommunikationsstråken E 6 och Västkustbanan har skett. Vissa tecken tyder nu på att slutförandet av de sista etapperna av dubbelspåret genom Halland kan komma att försenas trots att såväl riksdag som regering har uttalat att utbyggnaden har högsta prioritet.

Banan är redan idag försenad i förhållande till gällande plan. Ytterligare försening skulle bl.a. medföra att nyttan av redan gjorda investeringar inte fullt ut kan tillgodogöras och att den pågående samhällsplaneringen i Varberg och Falkenberg försvåras. Det är alltså ytterst angeläget att utbyggnaden fullföljs utan fördröjning.

3 Förbättrade tvärförbindelser

De öst-västliga förbindelserna genom Halland är av stor betydelse, inte minst mot bakgrund av befolkningskoncentrationen till storstäderna.

Väg 25 och 26 (”Nissastigen”) liksom förbindelsen Varberg–Borås spelar en viktig roll för en väl balanserad inomregional utveckling i länet. Också av trafiksäkerhetsskäl är det angeläget att dessa tvärförbindelser genom länet förbättras.

4 Säkerställ den marina miljöforskningen

Försurningen och utlakningen av närsalter i havet utgör stora miljöproblem i Halland. Det är områden som utöver konkreta åtgärder kräver en fortsatt forskning och bibehållen miljöövervakning. Mot den bakgrunden är avvecklingen av Naturvårdsverkets anslag till miljöforskning synnerligen olycklig. Det räcker inte att som nu görs hänvisa till stiftelsen MISTRA. Det finns en uppenbar risk att miljöforskningsprojekt av betydelse för västkusten och västerhavet får lägre anslag eller i värsta fall ingen finansiering alls. En sådan utveckling måste undvikas och viktig miljöforskning på det marina området säkerställas.

5 Återuppta mätstationerna

Indragningen av de permanenta mätstationerna på västkusten är ett allvarligt hot mot hela miljöövervakningsarbetet. Bl.a. bryts viktiga tidsserier, som legat till grund för olika åtgärdsprogram. Stationerna bör snarast återupptas.

6 Otillräckliga resurser till naturvården

En annan viktig miljöfråga gäller säkerställandet av värdefull natur. Budgetpropositionens förslag till anslag på det här området är helt otillräckligt. I en särskild motion föreslår Folkpartiet därför en kraftig ökning av anslaget för markinköp och intrångsersättningar, en åtgärd som påtagligt skulle förbättra möjligheterna att bevara Hallands unika naturområden.

En stor andel av de skyddade områdena i Hallands län utgörs av kustlandskap bestående av sanddynor, hedar och sandängar. Kustzonen har mycket högt bevarandevärde men är samtidigt utsatt för omfattande miljöhot. Utsläpp från land och hav, oljeläckor, nedsmutsning och hård exploatering är några exempel på aktuella hot som motiverar särskilda åtgärder från samhällets sida.

I förhållande till kustlandskap är arealen skyddad naturskog och myr däremot liten. Samtidigt är en stor andel av de hotade arterna och biotoperna knutna just till naturskogen, inte minst ädellövskogen. Hallands län har som ett av ”ädellövskogslänen” med ca 20 % av landets arealer ett särskilt ansvar och därför har säkerställandet i länet under de senaste åren koncentrerats till denna del.

Den fortsatta verksamheten hotas nu av Länsstyrelsens brist på resurser för säkerställande. Svårigheterna kan leda till att man inte kommer att kunna ianspråkta medel för t.ex. förvärv och intrångsersättning.

Mot den bakgrunden bör systemet ändras så att länsstyrelserna får utnyttja 2–3 % av beviljat markanslag för att täcka administrationskostnader i samband med säkerställandet. Det är ett förfaringssätt som redan tillämpas när det gäller t.ex. kalkningsverksamhet.

7 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslagsfördelningen till länsstyrelserna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnaden av dubbelspåret på Västkustbanan,1

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrade tvärförbindelser genom Halland,1

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om säkerställande av den marina miljöforskningen,2

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att återuppta de permanenta mätstationerna,2

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om säkerställandet av värdefull natur,2

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrat system för utnyttjandet av markanslaget.2

Stockholm den 5 oktober 1997

Christer Eirefelt (fp)

1 Yrkandena 2 och 3 hänvisade TU.

2 Yrkandena 4–7 hänvisade JoU.