Mobbning

Motion 1997/98:Ub255 av Inger Davidson m.fl. (kd)

av Inger Davidson m.fl. (kd)

1 Hur mår barnen?

Sammanfattar man den senaste tidens rapporter som behandlar barns hälsa kan man säga att barnens fysiska hälsa förbättrats på de flesta områden medan deras psykiska hälsa försämrats dramatiskt. Bland annat har Barnpsykiatrikommittén lämnat ett delbetänkande, Röster om barns och ungdomars psykiska hälsa, SOU 1997:8, där man pekar på att samhället bör ta ansvar för en bättre bevakning av det psykiska hälsoläget hos våra barn och ungdomar. Rädda Barnens undersökning som presenterades på de årligen återkommande Barndagarna visar att vad barn saknar mest är inte materiell välfärd utan trygga relationer med vuxna. Många barn känner sig övergivna och ensamma.

I dag utsätts, enligt Barnombudsmannen, vart tionde barn för mobbning det vill säga totalt cirka 100 000 barn. Rädda Barnens undersökning, där 350 slumpvis utvalda barn från fyra kommuner fått berätta om sin situation, visar att 29 procent av barnen i Uppsala kommun mobbas eller har mobbats i skolan. Enligt samma undersökning menar 80 procent av barnen från Malmöförorten Rosengård att våldet ständigt är närvarande i skolan och att de är rädda varje dag. 16 procent av barnen i Piteå uppger att de utsatts för mobbning. Barnens redogörelser talar sitt tydliga språk men antalet barn som mobbas kan vara ännu större.

Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet har gjort en undersökning där man bland annat frågat 6 000 elever i årskurs nio vilka brott de utsatts för. Nästan var femte elev uppgav att de någon gång under året utsatts för lindrigare våld. Andra utsattes för grövre våld. Drygt 5 procent av landets niondeklassare tvingades söka vård hos skolsköterska eller läkare sedan de misshandlats. Det som är mest beklämmande i denna undersökning är att misshandeln skedde öppet, utan att någon reagerade. Enligt eleverna utfördes vart tredje övergrepp inom räckhåll för lärare och skolledning. Många av de brott som begås inom skolans väggar får polisen inte veta något om. Dick Öqvist på Rikspolisstyrelsen menar att skolan har varit ett legaliserat slagfält, eleverna vet att inget händer. Också ordföranden för Elevorganisationen i Sverige, Jan Ekbrand, delar åsikten att Polisen ska kopplas in oftare.

Upplevelserna från barndomen sitter kvar. Många av dem som mobbats drabbas av psykiska problem som vuxna. Forskaren Dan Olweus hävdar, beträffande dem som mobbar, att 60 procent blir kriminellt belastade senare i livet. 40 procent av dem har begått minst tre kriminella handlingar. Det är fyra gånger så ofta som genomsnittet. Enligt undersökningen som gjordes av Kriminologiska institutionen uppger en av tio pojkar att de slagit ett offer så illa att någon typ av vård behövts. Totalt uppgav eleverna att de utfört cirka 51 000 stöld- och våldshandlingar under året. Enligt deras egna uppgifter var en tiondel av eleverna skyldiga till tre fjärdedelar av de brott som begicks under 1995. Det är med andra ord en liten grupp elever som begår de grövre brotten men görs inget för att stoppa deras framfart slutar det oftast mycket illa.

2 Några tänkbara orsaker bakom mobbning

I en intervjuundersökning, utförd av Storstadskommittén, sägs: Det är ett rop efter vuxna, lärare och föräldrar bland svaren i undersökningen. 1 000 ungdomar i storstädernas utsatta bostadsområden intervjuades samt 500 ungdomar ute i landet. Ungdomarna vill att vuxna engagerar sig. Allra viktigast är det att det finns bra lärare i skolorna, nästan lika viktigt är det att föräldrar engagerar sig mot våld och att vuxna engagerar sig för ungdomar.

Barnen har rätt att kräva engagemang av oss vuxna, ett engagemang i form av både tid och pengar. I dag går många skolor på ekonomisk sparlåga. Flera, inklusive Riksförbundet Hem och Skola och SKTF, hävdar att situationen för barn med särskilda behov redan är mycket allvarlig. Klassrum, allmänna ut­rym­men och skolgårdar eftersätts. Skolpersonal i form av lärare, skol­sköterskor, skolpsykologer, fritidspersonal, skolvärdinnor, matbespisnings­personal, vaktmästare med flera minskas. Den miljö eleverna vistas i är ofta varken stimulerande eller trygg. Vi kristdemokrater menar att barnens arbetsmiljö, skolan, är viktig för bekämpningen av mobbning. Skadegörelse är ett tecken på laglöshet. Där klotter och insparkade skåp finns och accepteras som en del av vardagen, finns inte heller någon vuxen som ser eller bryr sig om en misshandlad elev. Barn har samma rätt till en trygg vardagsmiljö som vuxna.

Medievåldet påverkar. Om våld blir en naturlig del av det som visas på TV påverkas barns och ungdomars uppfattning om verkligheten. I en artikel i DN 941026 skriver Gunilla Bergström, författarinna till böckerna om Alfons Åberg: Elva döda hemma hos mig i TV-n en fredagskväll. Elva jagade, nedslagna, skjutna och blodiga kroppar. Hemma hos kulturministern också. Liksom hos miljoner svenskar med TV hemma. Sedan kom åtta lik på lör­dagen. Vad ska våra ungar tro? Att vi vuxna tycker att det är jätteroligt? Att detta är alldeles normalt när vuxna vill roa sig vid TV-n efter en arbets­vecka?

Våren 1996 presenterades den första stora vetenskapliga undersökningen av våldet i svensk TV. Nyhetsprogrammen undantogs. TV1000 innehöll mest våld – 12,7 procent av all sändningstid. TV3 hade 8,3 procent våldssekvenser. Undersökningen konstaterade också att det under en vecka sänds 1 924 våldsinslag. Totalt under en vecka sändes 456 sekvenser med dödande. Det svensktillverkade våldet utgjorde 12 procent medan det våld som producerats i USA uppgick till 62 procent. Det är 9 till 14-åringarna som tittar mest på de nya kommersiella kanalerna. 77 procent tittar på dessa kanaler varje dag och i snitt tittar denna ålderskategori på TV 102 minuter per dag.

Kunskaper om bildvåldets effekter har ökat på senare tid. Man har kunnat konstatera att våldsinslagen i medierna kan leda till aggressioner på kort sikt. Professor Karl-Erik Rosengren, medieforskare vid Lunds universitet skriver i Dagens Nyheter 950130: Förenklat skulle man kunna säga att 10–20 procent av alla sparkar och knytnävsslag på våra skolgårdar och efter hand på våra gator och torg i denna mening kan förklaras som direkta och indirekta effekter av TV-våldet. En rännil av våld sipprar från TV-n ut på skolgårdar, gator och torg. Den når också in bland otåligt köande utanför nattklubbarna. Många lärare har också länge påpekat de tydliga samband de ser mellan medievåld och det våld som förekommer mellan elever i skolan.

3 Åtgärder mot mobbningen

Nyckelprinciperna i arbetet mot mobbning är att skapa en skolmiljö som kännetecknas å ena sidan av värme, trygghet, positivt intresse och engagemang från de vuxnas sida och å andra sidan av fasta och klara gränser mot oacceptabelt beteende.

Detta förutsätter ett visst mått av tillsyn över elevernas aktiviteter inte bara när undervisningen pågår utan även under raster och annan fritid. De vuxna måste dessutom vara auktoriteter för eleverna.

I åtgärderna mot mobbning måste alla i barnets sociala miljö involveras; rektor, lärare, övrig skolpersonal, elever samt föräldrar och syskon. Här nedan följer några konkreta åtgärder och lagförslag som kan vidtas för att stoppa mobbningen.

3.1 Tillämpa etiska regler i praktiken

3.1.1 Etiska regler även i förskolan

Förskolan har en viktig uppgift när det gäller normöverföring och identitetsbildning. Det gäller inte bara de kunskaper som förmedlas, utan också den totala miljön som förskolan utgör. Det finns i dag förskolor som arbetar praktiskt med empatiövningar med mycket gott resultat. Färjans förskola i Stockholm är ett exempel där man arbetar medvetet med barnens empatiutveckling i alla vardagliga situationer. Begrepp som samarbete, omtänksamhet, hjälpsamhet, generositet och gottgörelse görs konkreta. Lika och olika betonas. Barnen lär sig göra förlåt, det vill säga i handling förlåta inte bara säga det.

I skolans läroplan från 1994 finns redan ett starkt stöd för ett aktivt arbete mot mobbningen. Om elever och skolpersonal arbetar i linje med läroplanen kan mycket göras. I läroplanen sägs till exempel:

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Skolan ska sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen ....

Vidare sägs:

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.

Förskolan saknar en liknande beskrivning av värdegrunden. Vi kristdemokrater anser att det är viktigt att värdegrunden som den uttrycks i läroplanen finns med i det gemensamma dokumentet för förskolan och skolan som håller på att utarbetas.

3.1.2 Fortbildning i etik

Respekten för varje människas personliga värdighet, för jämställdhet mellan könen, för sociala, etniska, språkliga och religiösa grupper ska bli en verklighet för varje barn. I en kartläggning av attityder som gjordes hos elever i en Skåneskola kunde man konstatera att kopplingen mellan normer och känslor, det som till vardags kallas samvete, inte fungerar hos många elever. En elev kunde veta att en handling var mycket allvarlig men ändå inte må dåligt av att utföra den. Man fann också ett klart samband mellan en ung människas självbild och förmågan att känna dåligt samvete eller ånger. De elever som trodde att lärarna betraktade dem som ohederliga var också de elever som hade lättast att begå brott.

Kristdemokraterna anser att varje kommun bör genomföra en fortbildning för all skolpersonal kring det avsnitt i läroplanen som behandlar skolans värdegrund, den etiska syn som har lång tradition i vårt samhälle. Varje skola bör sedan göra en plan för hur man i undervisningen och i hela skolans verksamhet, till exempel genom studiecirklar med föräldrarna, kan omsätta skolans värdegrund i praktiken.

3.2 Förbättra skolmiljön och personalens situation

3.2.1 En stimulerande och positiv miljö

Det är viktigt att skolan är en positiv, stimulerande och trygg miljö för eleverna. Nedklottrade väggar, inslagna skåp och allmänt förfall är ett tecken på laglöshet. I den miljön ges eleverna signalen att ingen ser vad som händer, ingen bryr sig. Få vuxna skulle finna sig i en arbetsplats där toaletterna inte fungerar, taket läcker och heltäckningsmattan luktar mögel. En ren och snygg skolmiljö gör eleverna medvetna om sitt eget värde och om andra människors värde. I en sådan miljö finns möjlighet att skapa harmoni istället för utslagning och stress. Den fysiska skolmiljön är en viktig del i bekämpningen av mobbning.

3.2.2 Rätt att känna sig trygg

Inom EU tar man de här frågorna på största allvar. Nederländerna inledde sitt ordförandeskap i rådet med att, inom utbildningsområdet, peka på säkerheten i skolorna. Man ska se över säkerheten för elever och lärare i skolan och dess omgivning, de sociala problemen i samhället som helhet samt föreslå olika åtgärder som till exempel undervisning i sociala färdigheter. Tillsammans med europeiska lärar- och föräldraorganisationer ska man utverka särskilda medel för insatser mot våldet i skolorna. Det är en tydlig markering som vi i Sverige bör ta fasta på.

Vi anser också att läroplanen både för grundskolan och gymnasiet bör inne­hålla ett avsnitt om sociala färdigheter. Detsamma bör gälla för för­skolan.

3.2.3 En stabil personalsituation

En stabil personalsituation i barnomsorg och skola måste eftersträvas. Undersökningar bör ske i samarbete med de fackliga organisationerna om hur personalomsättningen utvecklas. Samråd om vilka åtgärder som krävs för att skapa stabila miljöer där barn kan få goda, bestående förebilder bland de vuxna bör genomföras. Skolan har utsatts för stora besparingskrav de senaste åren. Antalet lärare, skolvärdinnor, skolsköterskor, skolpsykologer och annan skolpersonal har minskat. Det leder till ett hårdare klimat när de vuxna får allt mindre tid att ta del av barnens problem. Nu måste skolans verksamhet prioriteras och resurser läggas på att förbättra personalsituationen.

3.3 Gör mobbningen synlig

För att komma till rätta med mobbningen måste ett första delmål uppnås – att göra mobbning synlig. Här följer förslag på några åtgärder på skolnivå.

3.3.1 Kommunicera med barnen och ungdomarna

Det bästa sättet att få veta vad som händer är att tala med barnen enskilt och i grupp, inte en gång utan kontinuerligt, få barnen att beskriva sin roll i gruppen, ställa frågor om mobbning och kräva svar och upprätta en kontakttelefon dit barnen kan ringa.

3.3.2 Få barnen att kommunicera med varandra

Det är en viktig uppgift för skolan att utveckla barnens känsla av empati och förståelse för andra. Teater och rollspel kan lyfta fram problemen. Genom att tidigt lära barnen att tala med varandra i grupp, konstruktivt kritisera och berömma varandra, gör man barnen frispråkiga och toleranta. Dispyter, hat, förakt kan ventileras och gruppen lösa problemen tillsammans.

3.3.3 Kommunicera med föräldrarna

Föräldrarna är barnens fasta punkt i tillvaron. De står för kontinuiteten när andra vuxna kommer och går. Föräldrarna får inte stängas ute från skolan utan bör ges möjlighet att delta kontinuerligt på ett naturligt sätt. Samtal med en mindre grupp föräldrar och lärare, studiecirklar kvällstid om skolans arbete och elevernas situation, föräldramedverkan i undervisningen i form av till exempel studiebesök på arbetsplatser, temadagar med föräldrar och barn, utflykter tillsammans är några exempel på aktivt deltagande. Föräldrarna måste ses som en tillgång hela tiden inte bara när det uppstår problem. De lokala styrelserna med föräldramajoritet som nu prövas har en viktig uppgift när det gäller att motarbeta mobbning.

3.4 Utforma en handlingsplan mot mobbning

Varje förskola ska liksom grundskolan vara skyldig att utforma egna, tydliga planer för hur mobbning och våld ska förebyggas och åtgärdas. Skolverket ska ansvara för att handlingsplanerna finns och tillämpas samt att skolorna har en kontinuerlig kontakt med varandra för att jämföra resultat. Erfarenheterna ska dokumenteras och utvärderas. Det finns många färdiga modeller att utgå ifrån.

3.5 En barn- och ungdomsplan i kommunerna

Rädda Barnen föreslår att en barn- och ungdomsplan utarbetas i kommunerna. På så sätt ska alla beslut som fattas i kommunen som rör barn och ungdomar samordnas. Denna idé är värd att stödjas. En samordning bör även ske med de ideella organisationerna så att alla insatser som är möjliga görs för att hjälpa barnen. Det är hög tid att barn- och ungdomsfrågorna ses i ett sammanhang och att en fokusering sker på det här området. Ungdomarna bör själva vara med och utforma planerna.

En översyn av sekretesslagen pågår. Det är viktigt att de nya reglerna blir tydliga så att de inte försvårar en samverkan för barnens bästa.

Barnombudsmannens arbete, att i samverkan med myndigheter och organi­sa­tioner öka samhällets insatser mot mobbning, måste uppmärksammas och följas upp av kommunerna.

3.6 Inför ett lagstiftat ansvar

Det ska klart framgå av skollagen att skolpersonalen är skyldig att förhindra mobbning samt att anmäla till rektor om en elev utsätts för mobbning eller våld i skolan. De vuxnas ansvar måste förtydligas när det gäller mobbning och en anmälningsskyldighet för skolpersonalen skulle ge rektorn en bättre bild av den psykosociala miljön i skolan. Detta skulle kunna leda till att åtgärder sätts in på ett tidigare stadium.

Samtidigt måste rektorns ansvar bli klarare både vad gäller att förebygga mobbning och att vidta åtgärder mot mobbning. Ingen tveksamhet får råda om vem som har det yttersta ansvaret. Rektorns ansvar bör anges i skollagen.

3.7 Informera om och följ de lagar som finns

3.7.1 Information om lag och rätt ska ges kontinuerligt

Barn och ungdomar ska, från förskolan och upp till gymnasiet, kontinuerligt informeras om lag och rätt och vad ett rättssamhälle är samt vad det kräver också av unga medborgare. Goda kontakter med Polisen är en investering för framtiden. Det har visat sig att barn som tidigt fått en god kontakt med sin polis, fått inblick i Polisens arbete och känt att de i sin tur är betydelsefulla för Polisens arbete, begår färre brott.

3.7.2 Samma lag i samhället och i skolan

Den lagstiftning som gäller i övriga samhället skall tillämpas inom skolans område. Brott i form av kränkande behandling eller våld skall beivras. Det ska vara skolledarens skyldighet att till de sociala myndigheterna och när så är påkallat till polismyndigheten anmäla denna typ av brott. Tydliga anvisningar om detta bör finnas i skollagen.

3.8 Ge den mobbade stöd

3.8.1 Anpassat polisförhör

Barn och ungdomar kan inte behandlas som vuxna. På många sätt har hänsyn tagits i lagen till unga människors särskilda behov, bland annat vad gäller kravet på skyndsam behandling av ett ärende hos Polisen. Mycket återstår dock att göra. Till exempel måste de elever som kallas som vittnen kunna känna sig trygga. Polisen ska ha möjlighet att behandla uppgifter med största diskretion. Det ska också finnas uppbackning så att de elever som hotas före eller efter ett förhör kan få stöd.

3.8.2 Kamratstöd

Fler modeller för kamratstöd, det vill säga ungdomar som deltar i skolans arbete och stödjer elever med särskilda behov, bör utvecklas. I dag finns modeller som fungerar bra. Det är viktigt att alla får information om att de existerar. Det är inte lämpligt att kamratstödjarna utses på kort tid. De måste få en möjlighet att bygga upp en bra och långvarig kontakt med eleverna.

3.8.3 Medling

De elever som vill ska kunna få möjlighet till handledd medling. Att träffa den som mobbat och få tala om det som skett kan vara ett sätt att läka sår. Det är viktigt att kontakten sker på neutral mark och med stöd av kunnig personal. Medling är ett sätt att visa att konflikter kan behandlas och bearbetas.

3.9 Våga vidta åtgärder så att situationen förbättras för alla

3.9.1 Rätt att omplacera mobbande och kränkande elever

Skolledningen ska kunna omplacera elever som inte tar rättelse, till särskild skolgång där de inte kan utsätta elever eller lärare och annan skolpersonal för kränkande handlingar. Det måste klargöras mycket tydligt att det inte är den som blivit kränkt som skall behöva flytta från den skola där han/hon utsatts för mobbning. Det är mobbaren som, om inga andra åtgärder lyckas, skall förflyttas från skolan. Ofta förekommer grupptryck som den mobbande eleven behöver komma bort ifrån. En omplacering kan leda till att den mobbande eleven får en möjlighet att ändra sitt beteende.

3.9.2 Skyldighet att upprätta särskild skolgång

Kommunerna ska vara skyldiga att anordna särskild undervisning utanför skolan för dem som omplacerats på grund av att de mobbat eller kränkt de rättigheter var och en ska ha som befinner sig i skolmiljön. Denna åtgärd kan i sig vara en signal till kommunerna att arbeta aktivt med att förebygga mobbning för att på så sätt undvika kostnader för kommunen.

3.10 Vidta åtgärder mot våldet på film

Vi är ofta väl medvetna om barns fysiska behov. Vi är mycket noga med folkhälsan i vårt land och med vad barnen får i sig. Men barn påverkas inte bara av materiell standard och kroppslig vård. Barn påverkas också starkt av sinnesupplevelser, psykiskt våld och otrygghet. Om vi i vuxenvärlden avstår från att skydda, förklara och förmana, ge positiva förebilder och berömma fylls barnens sinnen av det som kan skapa oro och otrygghet och det som förbereder våld. Videovåldet och de våldsamma data- och TV-spelen kan i stället komma att spela rollen som normöverförare. Alla vuxna måste därför bli mer medvetna om att det i informationssamhället krävs en bättre inre miljövård.

Flera åtgärder finns redan i dag för att motverka filmvåldets verkningar. Forskning bedrivs på området, de filmer som visas på biograferna förhands­granskas och vissa åldersgränser har satts upp på biograferna. Allt detta är bra men mycket återstår att göra. Situationen ser helt annorlunda ut jämfört med för bara några år sedan. Vi påverkas allt mer av det som sker internationellt samtidigt som medievåldet hittar nya kanaler.

3.10.1 Information om våldets konsekvenser

Information bör ges kontinuerligt ute i skolorna om det verkliga våldets konsekvenser. Många ungdomar har aldrig sett vad som händer med en kropp som utsatts för sparkar eller ett ansikte som utsatts för slag. Informationsverksamhet ute i skolorna är nödvändig för att i möjligaste mån förhindra det våld som genereras av underhållningsvåldet.

3.10.2 Trailrar på TV, video och på bio

Trailrar är den programtyp på TV som innehåller största andelen våld. Trailrar sänds 30 timmar i veckan, att jämföra med nyheter som sänds 34 timmar i veckan och sport som sänds 23 timmar i veckan. TV1000:s trailrar består till 50 procent av våld. Vi menar att själva trailern ska beskriva det kommande programmet på ett sakligt sätt. Reklam för ett program med våldsinslag ska inte visas under de tider på dygnet då barn kan förväntas vara uppe. Frivilliga överenskommelser mellan kanalerna kan vara en möjlig väg. Vad gäller trailrar på bio och video ska samma regler gälla. Dessutom bör dessa inte visas i samband med filmer av annan karaktär.

3.10.3 Förhandsgranskning av videofilmer

Riksdagen antog en ny yttrandefrihetsgrundlag 1991. Den enda censur som ska vara tillåten enligt denna lag gäller filmer som ska visas offentligt. Någon möjlighet till förhandsgranskning av hyr- och säljvideogram ges inte. Trots att förhandsgranskning blir mindre effektiv ju längre det dröjer innan den införs, är den dock mer effektiv än varje form av efterhandsgranskning. Skälet till att så många extremvåldsfilmer finns på den svarta marknaden är inte bara den olagliga importen utan också att vi saknar förhandsgranskning i Sverige. Möjlighet till förhandsgranskning av videogram är en nödvändighet för att stoppa videovåldet.

3.10.4 Internationella förhållanden

Det internationella utbudet av underhållningsvåld når oss snabbt i dag via satellitkanalerna. Beslut inom EU tyder på att det i framtiden inte längre är möjligt för Sverige att ingripa mot de TV-bolag som sänder utanför Sveriges gränser. Internationella överenskommelser är därför nödvändiga för att få till stånd effektiva åtgärder. Sverige bör inom det nordiska samarbetets ram och i Europeiska unionen följa utvecklingen och verka för gemensamma regler som begränsar utbudet av grovt underhållningsvåld. Detta är det enda sättet att i framtiden skydda barnen och ungdomarna från medievåldet.

3.10.5 Gemensamma insatser

I dag finns det möjlighet att via internet få tag på olika våldssekvenser. Man ringer ett samtal som kostar en viss summa och förses med ett lösenord. Därefter kan man ladda ned klipp ur våldsfilmer eller pornografiska filmer. Detta kan komma att bli ett stort problem i framtiden. Det är därför viktigt att föräldrar och andra vuxna är medvetna om genom vilka kanaler våld kan spridas.

4 Det går att vända trenden

Går det att vända trenden? Ja, det är vi övertygade om. Vi kan genom kraftfulla insatser och personligt engagemang minska mobbningen och på så sätt ge många barn och ungdomar en lyckligare uppväxt. Erfarenheter från Norge visar på långtgående effekter där åtgärder mot mobbningen vidtagits.

I Bergen utvärderades, för några år sedan, en landsomfattande kampanj mot våld och mobbning. Mobbningproblemen i skolan minskade med 50 procent eller mer. Effekterna blev tydligare efter två år. Resultaten upp­nåddes i stort sett såväl beträffande direkt mobbning (mobbning med relativt öppna angrepp) som beträffande indirekt mobbning (ofrivillig ensamhet). En klar minskning kunde noteras både för pojkar och flickor och dessutom för elever i olika årskurser. Samtidigt kunde konstateras att elevernas trivsel ökade generellt.

Någon förskjutning av problemen från skolans område till elevernas väg till och från skolan skedde inte. Det vill säga åtgärderna i skolan förändrade också attityderna på fritiden.

Som positiv bieffekt kunde också noteras att det inte bara var mobbning­problemen som minskade, man lade också märke till en tydlig nedgång i allmänt antisocialt beteende såsom stöld, snatteri, vandalisering och skolk. Tilläggas kan att programmet inte bara minskade de redan förekommande mobbningproblemen. Det hade dessutom en förebyggande verkan. Antalet nya fall av mobbning blev betydligt mindre sedan programmet började tillämpas.

Den norska kampanjen är ett bevis på att kraftfulla åtgärder faktiskt ger resultat. Det inger hopp för framtiden. Vi har alla ett ansvar att se vad som händer och ett ansvar att göra något åt det genom att engagera oss i barnens och ungdomarnas vardag.

5 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att värdegrunden som den uttrycks i läroplanen finns med i det gemensamma dokumentet för förskolan och skolan som håller på att utarbetas,

  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att varje kommun bör genomföra en fortbildning för all skolpersonal om skolans värdegrund,

  3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att varje skola bör ha en plan för hur man kan omsätta skolans värdegrund i praktiken,

  4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den fysiska skolmiljöns betydelse för bekämpningen av mobbning,

  5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sociala färdigheter,

  6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om personalsituationens betydelse för bekämpningen av mobbning,

  7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det i varje kommun skall finnas en barn- och ungdomsplan,

  8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolledarens skyldighet att anmäla brott till de sociala myndigheterna och när så är påkallat till polismyndigheten,

  9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett anpassat polisförhör,1

  10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medling,

  11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätt att omplacera mobbande och kränkande elever,

  12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kommunerna skall vara skyldiga att upprätta en särskild skolgång,

  13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information om våldets konsekvenser,

  14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att reklam för ett program med våldsinslag inte skall visas under de tider på dygnet då barn kan förväntas vara uppe,2

  15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förhandsgranskning av videogram,2

  16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i internationella sammanhang verkar för gemensamma regler som begränsar utbudet av grovt underhållningsvåld.2

Stockholm den 3 oktober 1997

Inger Davidson (kd)

Åke Carnerö (kd)

Holger Gustafsson (kd)

Ingrid Näslund (kd)

Chatrine Pålsson (kd)

Fanny Rizell (kd)

Tuve Skånberg (kd)

Rolf Åbjörnsson (kd)

1 Yrkande 9 hänvisat till JuU.

2 Yrkandena 14–16 hänvisade till KU.

Gotab, Stockholm 1997

Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 1997-10-06 Hänvisning: 1997-10-10 Bordläggning: 1997-10-10
Yrkanden (32)