Motion i Andra kammaren, nr 1308 år 1969

Motion 1969:1308 Andra kammaren - höst

Nr 13081309

Motion i Andra kammaren, nr 1308 år 1969

1

Nr 1308

Av herr Bergqvist m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 162, med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370).

I Kungl. Maj:ts proposition nr 162 framhålles att beskattningen av livförsäkringar
är ändamålsenligt ordnad i Sverige och att ingrepp i denna
lagstiftning från flera synpunkter inte är önskvärd. När Kungl. Maj:t ändå
föreslår en förändring av beskattningen på detta område, sker det mot
bakgrunden av ett allvarligt skatteflyktsproblem. Det kan emellertid på
goda grunder hävdas att beskattningsreglerna även efter den i propositionen
föreslagna förändringen ger betydande skattefavörer åt de stora förmögenhetsägarna.
P-försäkringar och K-försäkringar har en förmånsställning
jämfört med annan kapitalplacering. För tillgångar som placerats
i sådana försäkringar gäller såväl frihet från förmögenhetsskatt som att
ränteavkastningen på kapitalet är fri från inkomstskatt för försäkringstagaren
i stället erlägger försäkringsbolaget eu skatt som endast utgör
ca 20 procent av avkastningen.

I propositionen sägs:

Den beskattningsmetod som kommer till användning i fråga om Pförsäkring
kan sägas inta en särskilt gynnad ställning i förhållande till
vad som gäller vid K-försäkring. Metoden innebär nämligen att försäkringstagaren
kan uppnå en jämnare fördelning mellan olika beskattningsår
av sin beskattningsbara inkomst. Han kan på så sätt motverka
effekten av progressiviteten hos den statliga inkomstskatten. Denna
fördel förstärks ytterligare genom rätten till avdrag också för engångspremie.
En annan och mera speciell fördel ligger vidare däri att betalningen
av den skatt som belöper på inkomst motsvarande erlagd premie
och ränta på premiebeloppet uppskjuts utan att det allmänna gottgör
sig någon form av uppskovsränta.

I sammanhanget bör nämnas att också den beskattningsmetod som
tillämpas vid K-försäkring kan anses förmånlig för försäkringstagaren.
Visserligen har han ingen rätt till avdrag för erlagd premie men kan å
andra sidan i många fall komma i åtnjutande av viss skattefri ränta
på sparat kapital. Detta sammanhänger med att den ränteskatt försäkringstagaren
själv skulle haft att betala på ett sparkapital motsvarande
erlagd premie ofta skulle ha överstigit den ränteskatt som försäkringsgivaren
erlägger på premien. Detta gäller vid större försäkringar
även med hänsyn till schablonavdraget i förvärvskällan kapital. Beskattningsförmånen
kommer försäkringstagaren till godo i form av
skattefri ersättning som är större än som annars skulle komma i fråga.

Bihang till riksdagens protokoll 1969. U samt. Nr 13081309

2

Motion i Andra kammaren, nr 1308 år 1969

Det totala beloppet för tecknade K-försäkringar utgör i dag omkring
20 miljarder kr. År 1967 nytecknades 74 203 K-försäkringar med ett sammanlagt
belopp på 1 663 milj. kr. Motsvarande antal P-försäkringar var
7 264, och det totala beloppet uppgick här till 1119 milj. kr. Det totala
beloppet på 2 782 milj. kr. när det gäller den rena nyteckningen i Kresp.
P-försäkringar kan jämföras med motsvarande inbetalningar till
försäkringsbolagen på inemot 1/3 av detta belopp.

Om man bortser från s. k. T-försäkringar var år 1967 inte mindre än
9,6 procent av totala antalet nytecknade K-försäkringar på ett belopp
överstigande 100 000 kr. Man kan på goda grunder förmoda att genom
den nyteckning av K-försäkringar som ägde rum detta år undandrogs
från förmögenhetsbeskattning en summa på minst 200 milj. kr. Till detta
kan sedan läggas de pengar som genom avsättning till P-försäkringar
inte blev utsatta för förmögenhetsbeskattning.

Vad beträffar kapitalinkomsten anges i propositionen förekomsten av
en viss skattefri ränteinkomst vid K-försäkringar. I dagens läge är en nettoavkastning
på 56 procent vanlig. Detta motsvarar en beskattad avkastning
på ca 2530 procent för en person med 80 procents skatt. Kapitalavkastningen
på K-försäkringar uppgår sammanlagt till över 400
milj. kr. per år. Det kan från jämlikhetssynpunkt ifrågasättas om inte en
viss del av det vid kapitalförsäkringar utfallande beloppet borde anges
som skattepliktig inkomst. En schablonberäkning skulle här kunna användas.

Det är också önskvärt att P- och K-försäkringar upptas som tillgångar
i individens förmögenhetsdeklaration. Därvid bör hemmavarande barns
förmögenheter, som är placerade på likartat sätt, deklareras av föräldrarna
så länge barnen är omyndiga. Det finns också skäl att låta premien
för P-försäkring vara avdragsgill endast upp till ett visst belopp.

En reform av P- och K-försäkringens beskattning bör dock inte utformas
så, att det uppstår skärpt skatt för småsparare. I finansdepartementets
PM, som låg till grund för propositionen, sägs:

att den förmånliga behandling från beskattningssynpunkt som
P-försäkring f. n. röner har sin grund i förhållanden som inte
längre kan anses råda. Sålunda kan göras gällande att ju mera utvecklat
ett offentligrättsligt pensionsvärde är, desto mindre anledning
finns att av sociala hänsyn behålla skatteregler av särskilt förmånlig
natur för enskild frivillig P-försäkring.

Sådana synpunkter talar för att en allmän översyn av skattereglerna
på P-försäkringens område inte skulle kunna anses omotiverad, även
om nuvarande bestämmelser på området i och för sig är tillfredsställande
för den helt övervägande delen av dessa försäkringar.

Med stöd av vad som ovan anförts hemställes,

Motion i Andra kammaren, nr 1308 år 1969

3

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär en
allmän översyn av beskattningsreglerna för P- och Kförsäkringar.

Stockholm den 4 december 1969

Jan Bergqvist (s) Kurt Hugosson (s) Lennart Pettersson (s)