Motioner i Andra hammaren, Nr dä9

Motion 1918:439 Andra kammaren

Andra kammaren

Motioner i Andra hammaren, Nr dä9.

o

Nr 439.

Av lierr Welill, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition,
nr 260, angående löne- och pensionäreglering för lärarepersonalerna
vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet,
folkskoleseminarierna, folk- och småskolorna,
de högre folkskolorna och de kommunala
mellanskolorna.

Kungl. Maj:t har i propositionen nr 260 föreslagit riksdagen att antaga
en lönereglering för bl. a. lärarepersonalen vid folk- och småskolorna
i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som föreslagits av löneregleringskommittén.

Denna kommitté bygger sitt utlåtande på det förslag, som på sin tid
avgavs av lärarlönenämnden. I en mycket viktig detalj har emellertid
löneregleringskommittén frångått det av lärarelönenämnden framlagda förslaget,
nämligen den, enligt vilken den kontanta lönen för kommunalt anställda
lärare skulle utgå dels som grundlön, dels som ålderstillägg och
dels familjetillägg. Detta avlöningssystem, som följer den s. k. behovsprincipen,
har under senare åren allt mer börjat komma till användning
hos oss såväl vid bestämmande av en del löneförbättringar m. m. under
de nuvarande krisåren som ock vid en mängd enskilda affärsföretag, varjämte
detsamma i stor utsträckning användes i utlandet både i offentlig
och enskild tjänst. Förslaget om dess användning vid en blivande lönereglering
har också mötts med synnerligt intresse av folkskolans lärarekår,
och även inom läroverkskretsar hava många röster höjts härför. Snarare
än att utdömas hade detta avlöningssystem varit förtjänt av att komma till
allmännare användning, enligt min {bening t. o. m. vid alla lönesattser

6

Motioner i Andra ''kammaren, Nr 439.

iippgörande. Då det nu är fruktlöst att yrka på dess användning vid den
föreliggande löneregleringen, har jag endast att beklaga, att det inte blivit
tillämpat, åtminstone för folk- och småskolans lärarepersonal.

Emellertid tillåter jag mig att i några andra punkter påkalla ändring
i Kungl. Maj:ts förslag.

Kungl. Maj:t har föreslagit, att ordinarie kvinnlig lärare vid folkskola
skall i kontant avlöning erhålla 1,900 kr., vartill komma, efter respektive
5, 10 och 15 år, tre ålderstillägg, vart och ett å 200 kr., samt »att för
lärare vid småskola, lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare vid
folkskola, vilken blivit anställd tills vidare med ömsesidig rätt till minst

fyra månaders uppsägning, avlöningen skall utgöra-- 1,200 kr.,

vartill kunna, efter resp. 5, 10 och 15 år, komma tre ålderstillägg, vart
och ett å 150 kr.»

Skillnaden mellan grundlönen för folkskollärarinna och samma för
småskollärarinna synes vara väl stor. Även den senares examen är numera
ganska krävande. De båda slagen av lärarinnor hava väl tämligen lika
levnadskostnader; båda hava ofta hos sig anförvanter, som de skola försörja.
Därför borde grundlönen för småskollärarinnan höjas till 1,400 kr.
och i alla händelser icke till lägre belopp än 1,300 kr.

Båda lärarinnegruppernas ålderstillägg synes erfordra en höjning. Särskilt
är detta behövligt för småskollärarinnan. Folkskollärarinnans ålderstillägg
torde böra sättas till 250 kr. för varje lönegrad och småskollärarinnans
till 200 kr. för varje lönegrad.

Slutligen har Kungl. Maj:t föreslagit, »att för lärare vid småskola,
lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare vid folkskola, vilken
blivit anställd på viss tid eller såsom vikarie, ävensom för sådan tills vidare
anställd lärare, vilken ej kan komma i åtnjutande av nyss förordade
avlöningsförmåner, avlöningen skall utgöra 1,000 kr.»

Även denna katagori av lärare torde behöva få en bättre avlöniDg,
och föreslås för densamma 1,200 kr. Detta är så mycket mer behövligt,
som denna läraregrupp icke kommer i åtnjutande av ålderstillägg.

En liten grupp lärare har alldeles icke kommit med i löneregleringsförslaget.
Det är de oexaminerade lärare vid småskolan, vilka äro anställda
tills vidare med ömsesidig rätt till minst fyra månaders uppsägning,
men som vid den nya löneregleringens ikraftträdande äro berättigade till
helt ålderdomsunderstöd eller som blivit antagna efter den 31 dec. 1907.
Dessa hava i Kungl. Maj:ts proposition blivit undantagna. De komma
således icke i åtnjutande av löneregleringen. För närvarande hava de i

Motioner i Andra kammaren, Nr 439.

7

lön 500 kr., vartill kommer för 1918 ett dyrtidstillägg av 400 kr., om
de i visst avseende äro att anse som familjeförsörjare, eljest 250 kr.
Men för 1919 få de endast 500 kr., ty löneregleringen komma de icke
i åtnjutande av, och för 1919 har riksdagen icke anvisat något dyrtidstillägg
åt dem. Och avgå de från tjänsten dock äro de icke tvungna
att avgå erhålla de i ålderdomsuuderstöd endast 450 kr.

Dessa lärare torde icke vara många, kanske eu 1520 stycken,
men fast de äro få, bör rättvisa skipas mot dem, och om do nu icke
komma i åtnjutande av löneregleringens ökade löneförmåner, så böra de
åtminstone icke erhålla mindre lön än de nu hava, medan deras kamrater
erhålla större lön.

Det synes billigt att ifrågavarande lärare, av vilka knappast någon
är familjeförsörjare, få ingå i löneregleringen fast endast med det sammanlagda
lönebelopp, som de nu åtnjuta, nämligen 750 kr. Någon sådan
lärare, »som blivit antagen efter den 31 dec. 1907», lär enligt uppgift
numera icke finnas.

Beträffande de naturaförmåner, som böra tillkomma folk- och småskollärare,
har lärarelönenämnden föreslagit bl. a. följande:

»Lärarebostad skall innehålla:

för ordinarie manlig folkskollärare: minst tre sammanhängande rum
och kök;

för ordinarie kvinnlig folkskollärare: minst två sammanhängande rum
och kök; och

för annan lärare: minst ett rum och kök på samma botten».

Med »annan lärare» avses i främsta rummet lärare och lärarinnor
vid mindre folk- och småskolor.

Det är uppenbart, att, för så vitt det gäller manliga småskollärare,
och sådana finnas på flera ställen i vårt land (läsåret 19151916 voro
de 142), det är alldeles otillräckligt med ett rum och kök, särskilt med
hänsyn till, att dessa lärare i regel torde vara familjeförsörjare.

Men även för en småskollärarinna torde det vara otillräckligt med
ett rum och kök. För hennes rent personliga behov kan det måhända
vara tillräckligt, men här tillkommer en omständighet, som under sista
tiden mer och mer beaktats. Jag menar behovet av att bereda lärarinnan
större trygghet mot våldsverkare, och som bekant uppträda inte sällan
sådana hos ensamboende lärarinnor. Den ensamboende lärarinnan måste
alltid känna sig mer eller mindre otrygg. Det är inte nog med, att hon
har ett nervslitande arbete. Hon måste ofta underkasta sig något än mer

8

Motioner i Andra "kammaren, Nr 439.

nervslitande, nämligen såsom en lärarinna uttryckt det att sova i
giv-akt-ställning. Och det blir ingen vila. Lärarinnan behöver därför
hava någon hos sig, och hennes bostadsutrymme bör rättas därefter.

Ofta har lärarinnan dessutom sin mor eller någon anförvant, som bor
hos henne. Och vidare kan det för mången lärarinna vara behövligt att
till sin hjälp hava någon hos sig. Hon kan behöva en hicka, som hjälper
henne med en del sysslor, som hon icke själv hinner med eller orkar utföra,
och särskilt kan hjälp behövas i trädgården. Många unga flickor
skulle på detta sätt få sin första utkomst på landet i stället för att bege
sig till städerna eller Amerika. För att tillgodose detta behov behöver
lärarinnan ett par rum och kök. Dock torde det inte alltid vara erforderligt,
att de båda rummen ligga på samma botten. Jag vill därför
föreslå, att »annan lärare» erhåller minst två rum och kök, därav ett
ett rum och kök på samma botten.

På grund av vad jag sålunda anfört, tillåter jag mig hemställa,

att riksdagen, med ändring av vad Kungl. Maj:t
i motsvarande avseenden föreslagit, ville bestämma,
att ordinarie kvinnlig lärare vid folkskola, efter
respektive 5, 10 och 15 år, erhåller tre ålder stillägg-,
vart och ett å 250 kronor;

att för lärare vid småskola, lärare vid mindre
folkskola och biträdande lärare vid folkskola, vilken
blivit anställd tills vidare med ömsesidig rätt till minst
fyra månader uppsägning, avlöningen skall utgöra, förutom
fri bostad och bränsle eller motsvarande ersättning
enligt ortens pris, 1,400 kronor, vartill kunna,
efter respektive 5, 10 och 15 år, komma tre ålderstillägg,
vart och ett å 200 kronor;

att för lärare vid småskola, lärare vid mindre folkskola
och biträdande lärare vid folkskola, vilken blivit
anställd på viss tid eller såsom vikarie, ävensom för
sådan tills vidare anställd lärare, vilken ej kan komma
i åtnjutande av nyss föreslagna avlöningsförmåner, avlöningen
skall utgöra, förutom fri bostad och bränsle
eller motsvarande ersättning, 1,200 kronor;

att för oexaminerad lärare vid småskola, lärare
vid mindre folkskola och biträdande lärare vid folk -

Motioner i Andra hammaren, Nr 4.3!).

9

skola, vilken blivit anställd tills vidare med ömsesidig
rätt till minst fyra månaders uppsägning, och vilken
vid den nya löneregleringens ikraftträdande är berättigad
till helt ålderdomsunderstöd eller blivit antagen
efter den 31 december 1907, avlöningen skall utgöra,
utom fri bostad och bränsle eller motsvarande ersättning,
750 kronor; samt

att lärarbostad skall innehålla:
för ordinarie manlig folkskollärare: minst tre sammanhängande
rum och kök;

för ordinarie kvinnlig folkskollärare: minst två
sammanhängande rum och kök; och

för annan lärare: minst två rum och kök, därav
minst ett rum och kök på samma lotten.

Stockholm den 11 maj 1918.

S. Welin.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 4 sand. 195 käft. (Nr 438439.) 2