Motioner i Andra Kammaren, N:o 163

Motion 1894:163 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 163.

3

I syftet af förestående motion instämma: .

Joh. Johansson.
Magnus Höjer.
J. A. Fjällhäck.

Sven Palme.
Oskar Eklund.
Adolf Aulin.

C. G. Thor.

E. J. Ekman.

Gust. Ericsson.
Emil Hammarlund.
Edvard Wavrinsky. s
Johannes Svensson.

Fridtjuv Berg.

E. A. Zotterman.

A. G. Ericsson.

J. H. G. Fredholm.

Sixten von Frusen.
J. M. Erikson.
Curt Wallis.
David Bergström.
John Olsson.
Anton Hahn.
Kr. Schönheck.

A. Hedin.

N:o 163.

Af herr S. J. Kardell m. fl., med anledning af Kongl. Maj:ts proposition
om anslag till nya kasernetablissement m. m.

Sedan lång tid tillbaka hafva militära auktoriteter varit ense deri,
att hufvuddepöterna för Norrlands försvar böra förläggas till Östersund
eller Frösön. I underdånigt memorial af den 29 december 1870 sade
dåvarande krigsministern Abelin: »Det synes mig i hvarje fall angeläget,
att en depot för Norrland anlägges i det inre af Jemtland, i närheten
af Östersund, emedan den der, i följd af det betydliga afståndet från
kusten och af gynsamma terrängförhållanden, bör kunna utan synnerligt
dyrbara befästningar skyddas emot fiendtligt öfverfall, på samma
gång som man, genom jernvägsförbindelse med kusten, bör från en sådan
depöt kunna förse våra i Norrland opererande stridskrafter med
deras förnödenheter». I underdånigt betänkande angående landtförsvarets
ordnande, afgifvet den 19 juni 1882 af den till utarbetande af förslag
i ämnet förordnade komité, hvars sekreterare var kaptenen vid

4 Motioner i Andra Kammaren, N:o 163.

generalstaben m. m. J. Crusebjörn, yttras bland annat (II, p. 70),
att inom 6:te arméfördelningen »Östersund af strategiska skäl synes
böra väljas till fördelningens hufvudort, i hvars närhet fördelningens
specialvapen äfven böra förläggas», och »att Frösön lämpar sig synnerligen
väl härför, särskilt, som man för ändamålet kan disponera icke
allenast den der belägna lägerplatsen, utan äfven flera dertill gränsande,
kronan tillhöriga egendomar». Under de debatter, som fördes i Andra
Kammaren med anledning af frågan om ett kasernetablissement för
artilleri i Östersund, yttrade då varande krigsministern friherre Palmstierna
år 1890: »Operationsbas är den plats, punkt eller linie, derifrån
man får allt, som den stridande truppen behöfver för att röra sig framåt,
såsom mat, kläder, skodon, vapen, ammunition och depöttrupper och
dylikt. Denna bas måste derför ligga temligen i fred från sjelfva striden.
» Vid samma tillfälle yttrade nuvarande fälttygmästaren Bratt: »Att

ett öppet etablissement--skulle vara lämpligt för kustförsvar, detta är

något, som öfvergår åtminstone alla militära begrepp. Ett sådant etablissement
blir alltid värdelöst eller till och med skadligt för kustförsvaret».
Herr Bratt motiverar detta påstående dermed, att antingen
måste vid etablissementet bindas en truppstyrka till dess försvar, eller
ock, om man beslutar sig för att icke försvara det, så tillintetgör fienden
det och bemägtigar sig dess förråder.

Det var i full öfverensstämmelse med denna princip, som Kongl.
Maj:t i propositionen till 1891 och 1892 års lagtima Riksdagar samt
till 1892 års urtima Riksdag begärde anslag i och för ombildning af
Jemtlands bästjägarecorps till ett Jemtlands dragonregemente. I propositionen
till urtima Riksdagen, pag. 74, nämnes, att det tilltänkta regementets
skolor skola förläggas till Frösön, hvarjemte kostnaderna för
utvidgning af dervarande etablissement beräknas till 175,000 kronor.
Med anledning af denna begäran beviljade urtima Riksdagen stat för ett
»Jemtlands kavalleriregemente». Riksdagens bifall var sålunda förenadt
med vissa bestämda förutsättningar.

Att regeringen icke ansåg sig bunden af dessa, framgår deraf, att
omedelbart efter urtima riksdagens slut officiösa underhandlingar inleddes
med Sundsvall om det nya regementets förläggande dit emot
rundligt vederlag från Sundsvalls sida. Då dessa underhandlingar, vid
hvilka benämningen »Norrlands dragonregemente» första gången hördes,
icke ledde till önskadt resultat, beslöt man sig omsider den 9:de sistlidne
februari för Umeå.

Medan man till och med urtima riksdagen icke haft något att
anmärka mot Frösön såsom förläggningsort för dragonregementet, så är

Motioner i Andra Kammaren, N:o 163. 5

nu denna plats behäftad med alla möjliga brister. '' Sj elfva etäblisseinentet
är nu, beter det, i ett sådant skick, att några mera betydande
reparations- och utvidgningskostnader icke synas böra å detsamma nedläggas;
man befarar svårigheter för rekryteringen; der är brist på vatten;
de klimatiska förhållandena äro bättre i Umeå, än i Östersund, i det en
vinterköld till så omättligt låga grader och för så lång tid i följd som
i Östersund är en sällsynthet i Umeå o. s. v. Den omständigheten
att remonteringen kan lättare upprätthållas i Jemtland än i Vesterbotten,
söker man resonnera bort och tyckes nu fästa mindre afseende vid den
i Östersund möjliga samöfningen med olika vapen, på hvilken man förut
lagt så stor vigt. Hvad vattenbristen angår, så hafva nyligen anstälda
sprängningar gifvit vid handen, att de farhågor, man i detta hänseende
hyst, äro ogrundade. Och beträffande de klimatiska förhållandena hafva
vederbörande gjort sig skyldige till ett fullkomligt misstag. Enligt från
den meteorologiska centralanstalten genom doktor Hamberg benäget
lemnadt meddelande är den normala medeltemperaturen i Östersund +
1,7° C., i Umeå + 1,5° O. För årets olika månader ställer sig medeltemperaturen
i de båda städerna på följande sätt:

Jan. Feb. Mars Apr. Maj Juni Juli Aug. Sopt. Okt. Nov. Dec.

Östersund.... 8,4 8,s 5,3 + 0,4 + 5,3 + 11,o + 13,s + 11,8 -f- 8,i + 2,5 2,9 8,1

Umeå.../...... 8,5 9,o 6,4 0,7 + 4,8 -f- 12,o + 14,5 -f- 12,g -j- 8,2 -j- 2,2 3,g 7,9

Således är vinterkölden icke obetydligt strängare i Umeå, än i

Östersund. Hvad sommartemperaturen i Östersund angår hafva observationerna
för några år sedan gjorts på ett högt beläget ställe ett godt
stycke utom staden, i följd hvaraf dr Hamberg anser den verkliga sommartemperaturen
i Östersund vara något högre, än bär ofvan angifvits.

Slutligen kastar man alla de gamla teorierna om depoter öfver
bord, genom att vilja förlägga dragonregementet till en obefästad kustort,
som derjemte är en af de för fiendtliga anfall mest blottstälda punkterna
vid Bottenhafvet. Vi anhålla att i detta sammanhang få citera
följande yttrande af framlidne biskop Agardh: »Midt emot Umeelfvens

utlopp är Qvarken den kortaste vägen öfver Bottniska viken, 12 mil
lång, men midt uti lemnande en hvilplats på Holmön, där vattnet åt
finska sidan sällan fryser före februari, och är äfven då ofta osäker,
men deremot fryser och är stark som vanligt på svenska sidan. År
1809 gick der eu rysk här öfver till Sverige uti mars månad, och derunder
tillbragte den två nätter på klipporna i hafvet. Ryssarne hafva
en gång lärt denna väg, och Umeå är icke befästadt.v

Att, då så är förhållandet, Umeå i strid med både alla äldre militära
auktoriteters bestämda uttalanden och naturförhållandena skulle vara
l)ih. till Ritad. Prut. 1834. I Sami. 2 Afd. 2 Iland. 48 Höft. 2

G

Motioner i Andra Kammaren, Nio 163.

mera lämpligt såsom förläggningsort för dragonregementet än Frösön,
kan väl näppeligen vara tänkbart. Lika otänkbart synes det, att etablissementet
på Frösön, för hvars försättande i ett mot ändamålet svarande
skick år 1892 175,000 kronor sades vara tillräckliga, på den allra sista
tiden skulle hafva förfallit så, att det nu ur ekonomisk synpunkt skulle
falla sig fördelaktigare att bygga i Umeå, än på Frösön. En försämring
på halftannat år till ett värde af 325,000 kronor ligger utom möjlighetens
område.

Statens finanser äro ingalunda så blomstrande, att man får uppoffra
stora summor utan tvingande nöd. Då efter urtima riksdagen inga nya
skäl tillkommit, som göra Frösön mindre lämplig till förläggningsort
för dragonregementet, än förut; då icke heller några skäl anförts för
uppgifvande t af den så länge af regeringen sjelf ifrigt förfäktade och
af Riksdagen godkända principen om centralisationen af Norrlands försvarsväsende,
och då slutligen valet af Umeå till förläggningsort synes
vara högst olyckligt, så få vi, åberopande oss på urtima Riksdagens
beslut i ämnet, vördsamt hemställa,

att Riksdagen, med afslag på regeringens framställning
i hvad den rör anslag till uppförande af ett
kasernetablissement i Umeå, måtte i och för Norrlands
dragonregementes förläggande till Frösön bevilja det
anslagsbelopp, som efter närmare utredning befinnes
erforderligt.

Stockholm den 21 mars 1894.

S. J. Kardel!. J. Brovase. J. Kordin.

Stockholm, K. L. Beckman, 1894.