Motioner i Andra Kammaren, N:o 190

Motion 1891:190 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 190.

1

N:o 190.

Af herr T. W. Forsell, om ändring i § 1 af b evillningsför ordningen
den 14 september 1883 samt i § 11 af instruktionen
för taxeringsmyndigheterna.

I sammanhang med Kongl. Maj:ts nådiga propositioner angående
ökad värnpligt, grundskatternas afskrifning, ersättning för roteringsbesvärets
utgörande föreligger till afgörande Kongl. Maj:ts nådiga proposition
om ändring uti gällande bevillningsförordning i syfte att bereda
likställighet i skattehänseende mellan jordbruks- och annan näring.

Till statsrådsprotokollet för den 14 mars detta år, bilagdt kongl.
propositionen, anför herr statsrådet och chefen för kongl. finansdepartementet:
»Det synes mig gifvet, att, då jordbruksnäringen befrias
från den af ålder å densamma hvilande särskilda beskattning, sagda
näring bör i fråga om bevillning till staten likställas med andra näringar»;
och längre ned i samma protokoll: »Intet synes mig nemligen
kunna vara mera på sin plats, än att, då en förmögenhetsskatt såsom
grundskatten uteslutes ur skattesystemet, en del af den derigenom
uppkomna bristen fylles genom en skatt, som bör kunna anordnas så,
att den hufvudsakligast drabbar de förmögnare samhällsklasserna».

För nåendet af detta beaktansvärda mål föreslås, hvad jordbruksnäringen
vidkommer, sådan förändring uti gällande bevillningsförordning,
att bevillningen för jordbruksfastighet skall höjas från 3 till 6
öre för hvarje fulla 100 kronor af taxeringsvärdet, och angifves, att af
sistnämnda belopp 1 öre för hvarje fulla 100 kronor af taxeringsvärdet
Bill. till Biksd. Prof. 1891. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 45 Käft. (N:o 190). 1

2 Motioner i Andra Kammaren, N:o 190.

skall anses utgöra bevillning för det till jordbruksnäringens drifvande
nödiga kapital äfvensom för egarens arbetsprodukt.

Härmed är den rigtiga principen antagen vidkommande jordbruksfastighetens
beskattning, att dylik fastighet, bör draga lika skatt med
annan fastighet, hvilken skatt i kongl. propositionen föreslås till 5 öre
för fulla 100 kronor af värdet, men deremot leder föreslagna beskattningen
af ytterligare 1 öre för hvarje fulla 100 kronor af värdet icke
till rättvis beskattning af för jordbruksnäringen nödigt rörelsekapital
och egarens arbetsprodukt, ty vid närmare granskning af detta förslag
framkommer det märkliga och i beskattningshänseende alldeles förkastliga
förhållande, att husegande kroppsarbetare beskattas högre än
jordbruksegande sådan, oberoende af att de i förmögenhetsvilkor och
arbetsduglighet äro alldeles likstälda, samt att ju mer fastighetens
värde ökas och i följd häraf krafvel- större rörelsekapital och bättre
arbetsprodukt af egaren, dess mindre blifva dessa sistnämnda skattefaktorer
beskattade.

Rigtigheten af denna min uppfattning vill iag med några exempel
söka bevisa.

Antåg, att af tvenne lika arbetsdugliga personer, som hvardera
ega ett litet kapital, exempelvis 1,500 kronor, den ene köper jordbruksfastighet
för 1,200 kronor och använder kapitalresten till inventarier
samt nedlägger sin arbetsprodukt å inköpta gården, men den andre
köper hus för hela sitt kapital, 1,500 kronor, då skall den förstnämnde
betala:

För sin till 1,200 kronor skattade jordbruksfastighet 5 öre för

hvarje fulla 100 kronor af värdet eller ................................ — 60.

samt för rörelsekapital och egen arbetsprodukt 1 öre för

hvarje fulla 100 kronor af gårdens värde eller............ — 12.__72

och den sistnämnd^:

för sitt till 1,500 kronor taxerade hus 5 öre för hvarje

fulla 100 kronor af värdet eller ..................................... — 75.

samt för sin till 500 kronor skattade arbetsprodukt med

afdrag för 450 kronor, som äro skattefria, .................. — bo. j. 26<

För jordbruksfastighet, taxerad till 10,000 kronor, betalas

efter lika beräkning ............................................................. 5: —

samt för jordbruksnäringens drifvande nödigt rörelsekapital
och egarens arbetsprodukt ....................................... 1: — g. _

Motioner i Andra Kammaren, N:o 190. 3

Sistnämnda 1 kronas bevillning motsvarar 550 kronors, beskattningsbar
inkomst af kapital eller arbete. Beräknas rörelsekapitalet för
en till 10,000 kronor taxerad gård till 2,500 kronor,.representerar detta
kapital i annan än jordbruksnäringens band beskattningsbar inkomst 125
kronor. Då nu, enligt livad ofvan antydt är, den bevillning af 1 krona,
som egaren till jordbruksfastighet, taxerad till 10,000 kronor, skall betala
för nödigt rörelsekapital och egen arbetsprodukt, representerar

beskattningsbar årsinkomst af ..................................................... 550 kronor,

följer häraf, att, om från detta belopp dragés hvad som
motsvarar beräknade rörelsekapitalets beskattningsbara

afkastning såsom kapital eller................................................ 125 » ,

återstå 425 kronor

såsom beskattad produkt af egarens eget arbete eller ej ens så mycket
som en daglönares inkomst.

För till 50,000 kronor taxerad jordbruksfastighet

skall betalas ..........................................................v..............:............. ^5: —

samt för jordbruksnäringens drifvande nödigt kapital och

egarens arbetsprodukt ...................................................... 5: 30 kr.

Sistberörda 5 kronors bevillning motsvara 950 kronors inkomst
af kapital eller arbete. Beräknas rörelsekapitalet till. 12,500 kronor,
representerar detsamma såsom kapital beskattningsbar inkomst af 625

kronor. ^

När nu för jordegaren beräknad bevillning 5 kronor
kapital och arbetsprodukt motsvara beskattningsbar inkomst af kapital

eller arbete.............................................................................................. 950 kronor,

och härifrån dragés den inkomst, som beräknade rörelsekapitalet,
12,500 kronor såsom kapital lemnar eller..................... 625 »

återstå 325 kronor

såsom beskattad produkt af jordegarens eget arbete eller ungefär
vanlig dränglön.

För till 200,000 kronor taxerad jordbruksfastighet

skall betalas ............................................................................... ^ 90: —

samt för rörelsekapital och egarens arbetsprodukt ......20: — 120 kr.

Sistnämnda 20 kronor representera 2,000 kronors inkomst af kapital
eller arbete. Beräknas rörelsekapitalet till 50,000 kronor, lemnar
detsamma såsom kapital beskattningsbar inkomst 2,500 kronor.

4 Motioner i Andra Kammaren, N:o 190.

. Här mträffar det beaktansvärda förhållande, att icke ens rörelsekapitalet
är till fullo beskattadt efter för inkomst af kapital gällande
beskattnmgsgrund och att egarens arbetsprodukt alldeles är obeskattad,
och ökas detta missförhållande i samma mån som jordbruksegendomens
storlek och i följd häraf kapitalvärde äfvensom rörelsekapital ökas.

Om än nu anförda exempel icke ega full tillämpning å alla orter
inom landet, enär, till följd af olika ortförhållanden beräknade rörelsekapitalen
i förhållande till egendomsvärdena äro antingen för högt eller
ör lågt angifna, visa likvisst dessa exempel, hvarthän föreslagna beskattningen
pekar, och lemna visshet om, att densamma icke leder mot
det mål, som bör afses — rättvis beskattning lämpad efter förmögenhet
och för arbete åtnjutna förmåner.

Gällande ^bevillningsförordning stadgar, att egaren till fabriksoch
annan fastighet skall betala icke allenast bevillning med 5 öre för
varje fulla 100 kronor af fastighetens värde, utan äfven 1 procent af
lemnamBt’ näring6n äfvensom egarens deri nedlagda eget rörelsekapital

Befrias jordbruksnäringen från de grundskatter, som orsakat densammas
nuvarande undantagsställning, bör väl i sammanhang härmed
enna näling likställas i skattehänseende med andra näringar och följa
tligen i likhet med dessa betala skatt för nödigt rörelsekapital till
belopp, som motsvarar hvad som betalas för andra kapitalbildningar,
hvarjemte jordegaren ej bör undgå skatt för de fördelar han i utbyte
,sn}. arbetsprodukt från egendomen åtnjuter, på det att dessa hittills
förbisedda förmåner af allehanda slag icke må lemnas obeskattade.

Maste nya skattekällor uppsökas för fyllandet af den brist, som
genom grundskatternas afskrifning uppstår, bör väl ock vid anlitandet
åt dessa, hvarhelst de än finnas, beskattningen ordnas i öfvensstämmelse
med sådana skattegrunder, att ingen skattefaktor för så vidt
mojhgt ar lemnas obeskattad. Enligt hvad ofvan visadt är framkallar
kong!, forslaget till jordbruksnäringens beskattning i väsentlig mån motsatt
verkan. Detta missförhållande skulle gifvetvis undanrödjas, om
domna närings rörelsekapital beskattades efter lika grunder som andra
kapital bildningar, och jordbruksnäringsidkarens arbetsprodukt efter de
formaner han 1 utbyte härför i verkligheten åtnjöt. Principielt rigtigt
vore_ alltså, att, med hänsyn till dessa faktorer,''bedömda särskildt för
hvarje jord bruksidkare, bestämma de skattebelopp den ene eller andre
oide betala, men detta beskattningssätt skulle i tillämpningen möjligen
möta oberäkneliga svårigheter. Lämpligare synes derför vara att, på
satt i kongl. propositionen föreslås, beskatta jordbruksnäringens rörelse -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 190. 5

kapital och egarens arbetsprodukt, med visst bestämdt belopp för hvarje
fulla 100 kronor af jordbruksfastighetens taxeringsvärde, men detta
skattebelopp bör så afpassas, att ofvan påpekade missförhållanden undvikas.
På det att denna skattenorm icke skall i sina verkningar framkalla
ofvan påvisade oegentligheter, bör skattebeloppet för jordbruksnäringens
rörelsekapital och egarens arbetsprodukt till hopa sättas lika
med hvad som betalas för sjelfva fastigheten eller 5. öre. för hvarje
lulla 100 kronor af värdet, ty om skatten sättes lägre, stiger icke skattebeloppet
i jemnbredd med rörelsekapitalets och arbetsproduktens tillväxt.
Utrönas bör således, om denna skattenorm är för hög i förhållande
till de skatte faktorer den representerar, jemfördt med hvad för
enahanda faktorer inom andra näringar betalas.

Jag vill då påpeka, att 5 öres skatt för fulla 100 kronor af
fastighets taxeringsvärde gifver samma skatteresultat, som berörda
värde motsvarig! kapital lemnar efter derför gällande skatt enorm, 1 procent
af räntan, beräknad till 5 procent. Om således af jordbruksfastighets
taxeringsvärde belopp, motsvarande nödigt inventarie- och rörelsekapital,
ytterligare påföres 5 öre för fulla 100 kronor, beskattas härigenom
endast inventarie- och rörelsekapitalet efter för andra kapitalbildningar
gällande grund. Så långt är denna norm fullt principielt
rigtig. Återstår vidare att bedöma, om det skattebelopp, som erhålles
genom att ytterligare påföra jordbruksfastigheten 5 öres skatt
för hvarje fulla 100 kronor, hvarmed dess värde öfverskjuter det belopp,
hvarför lika påföring skett för rörelsekapitalets beskattning, representerar
årsinkomst, som öfver- eller understiger värdet af de förmåner
af allehanda slag, som jordbruksnäringsidkaren i utbyte mot sin arbetsprodukt
erhåller. Detta torde bäst belysas med följande exempel:

För egendom med 1,200 kronors taxeringsvärde skulle betalas

efter 5 öre för hvarje fulla 100 kronor af värdet ............ — eo.

samt för inventariekapitalet och egarens arbetsprodukt

efter enahanda beräkningsgrund............................................ — 60- 1: 20.

eller 5 öre mindre än hvad husegande arbetaren, enligt hvad ofvan
visadt är, måste betala för med jordbruksidkaren likstäld arbetsprodukt
och kapitaltillgång.

För egendom, taxerad till 10,000 kronor, betalas efter lika beräkningsgrund.
..................................................................... 5:

samt för drifkapital och arbetsprodukt lika........... 5: — 10 kronor.

Då nu sistnämnda 5 kronor representera beskattningsbar års -

6 Motioner i Andra Kammaren, N:o 190.

inkomst af kapital eller arbete ........................................................ 950: —

och om derifrån dragés ofvan beräknade drifkapitals, 2,500

kronor, beskattningsbara afkastning såsom kapital eller......... 125: —

återstå ................................................................................................... §25 kronor

såsom . egarens beskattade arbetsprodukt eller obetydligt mer än just
det minimiinkomstbelopp, som af icke jord- eller husegare fordras för
politisk rösträtt.

I ör egendom taxerad till 50,000 kronor betalas efter lika beräkningsgrund
......................................................... 25: _

samt för drifkapital och arbetsprodukt ...................... 25: — 50 kronor.

Sistnämnda 25 kronor representera 2,500 kronors inkomst af kapital
eller arbete. Dragés från detta belopp ofvan beräknadt rörelsekapitals,
12,500 kronor, beskattningsbara afkastning såsom kapital 625
kronor, återstå 1,875 kronor såsom beskattad produkt af jordegarens
arbete. &

För egendom taxerad till 200,000 kronor betalas efter enahanda

beräkning.................................................................. 100:__

samt för drifkapital och rörelsekapital....................... 100: — 200 kronor

Sistnämnda 100 kronor representera 10,000 kronors inkomst af
kapital eller arbete. Dragés från detta belopp ofvan beräknadt rörelsekapital^
50,000 kronor, beskattningsbara årsafkastning som kapital, 2,500
kronor återstå 7,500 kronor såsom beskattad produkt af egarens arbete.

Genom dessa exempel ådagalägges, att efter denna skattenorm
jordbruksnäringens rörelsekapital träffas af lika skatt som andra kapitalbildningar,
på samma gång som beskattningen af jordbruksnäringsidkarens
arbetsprodukt stiger i mån som förmögenheten och i jembredd
med denna skatteförmågan ökas, då deremot, enligt den skattenorm,
som kongl. propositionen angifver, alldeles motsatt förhållande
inträffar, hvilket. slutligen kan leda till skattefrihet delvis för rörelsekapitalet
och i sin helhet för egarens arbetsprodukt.

Beräknas i penningar till verkligt värde alla de förmåner, som
egare till gårdar med nyss angifna taxeringsvärden åtnjuta i utbyte
mot sin arbetsprodukt, framkomma nog lika, om icke högre, inkomstbelopp
än de, Indika exempelvis äro anförda, och synes mig alltså, att
ofvan af mig angifna beräkningsgrund för beskattning af jordbruksnäringens
rörelsekapital och egarens arbetsprodukt, icke är för hög.
Visserligen kan. ifrågasättas å ena sidan, att värdet af egarens arbetsprodukt
icke stiger i mån som egendomens värde, men å andra sidan

Motioner i Andra Kammaren, N:o 190.

kan väl ej heller förnekas, att oberoende häraf egendomsegare, Indika
arbeta under normala ekonomiska förhållanden, erhålla ökade förmåner
för sin arbetsprodukt i mån som egendomsvärdet och i följd häraf förmögenheten
tillväxer.

Knappast finnes väl någon skattenorm, som icke i sin tillämpning
medför en eller annan oegentlighet. Hvilken skattenorm som än
väljes, så bör i första rummet tillses, att den åtminstone verkar derhän,
att beskattningen ökas i mån af förmögenhetens tillväxt, ^ och om

■a, om

oegentligheter icke kunna undvikas, äro de nog mest ursäktlig
de drabba de betalningskraftigaste.

Skall alltså den i kong! propositionen angifna skattenormen antagas,
bör äfven skattebeloppet för jordbruksnäringens_ rörelsekapital
och egarens arbetsprodukt bestämmas icke lägre, utan till lika belopp
som för sj elfva fastigheten, eller 5 öre för hvarje fulla 100 kronor af
taxeringsvärdet, ty om icke så sker, framkomma ock ofvån påvisade
missförhållanden i mån som detta skattebelopp minskas.

Det torde äfven vara skäl anställa jemförelse mellan de skatter,
som i form af grundskatter och roteringsbesvär vidlåda dermed besvärad
jord, och den bevillning dylik jord skulle erlägga, enligt mitt förenämnda
förslag.

Detta vill jag belysa med exempel, hemtadt från Elfsborgs län.

Inom Vane fögderi af nämnda län utgjorde grundskatten, innan

30 procent afskrifningen skett, för helt hemman i rundt tal...... 11 "■

soldatroteringen för hel rote är enligt lindringslagen beräknad
till 160 kronor, hvadan, då å hvarje rote belöper i regel lV2

hemman, af detta belopp faller på helt hemman .........................

Medeltaxeringsvärdet för helt hemman är omkring 35,000 kronor,
hvarför bevillning nu utgår med 3 öre för hvarje fulla

100 kronor af värdet, gör .......................................................................

eller till hopa ...........................................................................................

117:

106: 66.

10: so.

234: io.

Å de två förstnämnda af dessa belopp åtnjutes numera 30 procent
lindring.

I stället för dessa skatter skulle, enligt af mig ofvan angifven
skattenorm, ett till 35,000 kronor taxeradt hemman betala dels
fastighetsbevillning med 5 öre för hvarje fulla 100 kronor af värdet

eller ................................................................................................. 1^: 60’

dels ock bevillning för rörelsekapital samt egarens arbetsprodukt,
5 öre för hvarje fulla 100 kronor af värdet
eller ..................................................................................................17: so, 35 pr_

6 Motioner i Andra Kammaren, N:o 190.

Oanmärkt bör ej heller förbigås, att de fleste jordbrukare, förutom
i Norrland, som ega jordbruksfastighet till 10,000 kronors taxeringsvärde
och derutöfver, producera höstsäd till afsalu, och att dessa jordbruksnäringsidkare,
så länge nu befintligt tullsystem bibehålies, genom
den prisförhöjning å höstsäd, som detta system framkallat, mångfaldigt
återgifvas de ringa skattebelopp, de i form af bevillning skulle betala.

Enligt generalsammandraget för 1890 uppgår taxeringsvärdet för
rikets jordbruksfastigheter till ......................................... 2,202,419,091 kr

hvarför enligt berörda sammandrag i bevillning be .

............................................................................................... 660,723: so.

hvilket belopp enligt kong! propositionen ökas med 660,000: —

S:ma 1,320,723: so.

Enligt mitt ofvan angifna förslag’ skulle bevillningen utgå med
5 öre som fastighetsskatt och 5 öre som inkomstskatt eller med till
hopa 10 öre för hvarje fulla 100 kronor af taxeringsvärdet, hvilket för
hela riket gör 2,202,419 kr. 09 öre eller 881,695 kr. 59 öre mer än kongl.
förslaget krafvel-, och hvilket belopp uttages i full öfverensstämmelse
med skatteprmcipen, att förmögenhetsskatt bör lämpas efter förmögenhetens
tillväxt.

... Då shflen är likgiltigt, om af jordbruksnäringen utgående

bevillning delas på en eller två skattetitlar, men vid debitering, uppbörd
och redovisning synnerlig arbetslättnad vinnes, om den skatt,
jordbruksnäringen bör draga, sammanföres under en skattetitel, vågar
jag, jemväl af de skäl kongl. propositionen för dylik sammanföring
angilvei, vördsamt föreslå, att bevillningen för jordbruksfastighet måtte
bestämmas till 10 öre för hvarje fulla 100 kronor af fastighetens
taxeringsvärde, af hvilket belopp 5 öre skall anses utgöra bevillning
tör joidbruksnäringens rörelsekapital och jordegarens arbetsprodukt,
hvilken skatt af skäl kongl. propositionen angifver bör påföras iordegendomsegaren.
''

Gillas hvad jag sålunda föreslagit, betingas häraf icke någon
annan ändring af gällande kommunallag, än hvad som afses uti Kongl
Mapts nådiga proposition n:o 40, deri framhålles, att likställighet bör
inträda äfven i afseende på utgörandet af de kommunala onera, och
hvilken likställighet ernås genom de uti kongl. propositionen föreslagna
forandrmgar af deri angifna lagrum.

9

Motioner i Andra Kammaren, N:o 190.

Det bär synts mig af vigt, att nu, då grundskatternas eftergifvande
på allvar är ifrågasatt, påvisa de brister, som vidlåda den skattenorm,
hvarefter jordbruksnäringens direkta beskattning skulle för framtiden
utgå, och deri söka åstadkomma rättelse till förebyggande af
ofvan antydda oegentlighet^, ty om detta ej sker vid sjelfva skatteutbytet,
kan möjligen rättelse sedan icke så lätt erhållas, då ju alla,
hvilkas intresse häraf skulle beröras, med fog kunna framhålla, att
skattenormens verkningar varit förutsedda och ingått som betingelse
vid skattebytet.

På dessa skäl får jag, under förutsättning att Kongl. Maj ds
nådiga propositioner angående ökad värnpligt, grundskatternas afskrifning
samt ersättning för rust- och roteringsbesvärens utgörande vinna
Riksdagens bifall, vördsamt yrka:

att, med afslag å Kong]. Maj ds nådiga proposition
n:o 85 om ändring i § 1 uti kongl. förordningen
den 14 sept. 1883 angående bevillning för
fast egendom samt af inkomst samt § 17 uti den vid
samma kongl. förordning fogade instruktion för taxeringsmyndigheterna,
Riksdagen måtte besluta:

att § 1 i kongl. förordningen den 14 sept. 1883
angående bevillning af fast egendom samt af inkomst
skall erhålla följande förändrade lydelse'':

För all inom riket belägen fast egendom, hvartill
ock räknas frälseränta, skall med de undantag, som i
§ 4 upptagas, bevillning utgöras efter fastighetens
uppskattade värde.

Denna bevillning utgår:

a) för jordbruksfastighet med tio öre för hvarje
fulla ett hundra kronor samt

b) för all annan fastighet och frälseränta med
fem öre för hvarje fulla ett hundra kronor af uppskattningsvärdet
;

samt att § 17 af den vid ofvan berörda kongl.
förordning fogade instruktion för taxeringsmyndigheterna
skall sålunda ändras, att inkomst af jordbruksfastighet
skall beräknas till tio procent af taxeringsvärdet.

Bill. till Kilcsd. Prof, 1891. 1 Sami 2 Afd. 2 Band. 4.5 Höft. t

10

Motioner i Andra Kammaren, N:o 190.

Aniiålles vördsamt om remiss till bevillningsutskottet samt att
utskottet täcktes föreslå don förändrade lydelse, som § 17 af nyssnämnda
instruktion för taxeringsmyndigheterna bör erhålla, om denna min
motion bifalles.

Stockliolm den 17 april 1891.

T. TF. Forsell

#

STOCK HO! M, V. A. .VY,M ANS EFTERTRÄDARE, 1891.