Motioner i Andra Kammaren, N:o 191

Motion 1892:191 Andra kammaren

Antal sidor
4
riksdag
tvåkammaren
kammare
Andra kammaren
session
lagtima

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF

Motioner i Andra Kammaren, N:o 191.

5

i § 94 orden: »i föregående §» utbytas emot:
n § 51»;

i § 95 orden: »i hufvudstadens kyrkor» utbytas
mot: »i Sveriges officiella tidning».

Stockholm den 21 mars 1892.

;/ij.-r: .* ui*s»v . . ;-.m, * r S; ii;;; i v -virrig -

P. Waldenström.

N:o 191.

Af herr J. H. 0. Fredholm, om vissa vilkor vid
antagande af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af Lifgardets till häst tomter.

I det kongl. propositionen n:o 31 åtföljande statsrådsprotokoll
anföres, att försäljningen af lifgardets till häst nuvarande kasernområde
407,686 qv.-fot till ett pris af 5 kr. per qv.-fot skulle i omkostnader
för tomtförsäljningen medföra en afgift af 40,000 kr., beräknad
efter de grunder, som tillämpats i fråga om försäljningen af
fotgardestomterna. Dessa grunder angifvas i kongl. brefvet af den 2
oktober 1885, som närmare bestämmer de vilkor, hvarpå öfversten E.
Ribbing skall fullgöra det honom den 19 juni samma år lemnade uppdrag
att ombestyra försäljningen af fotgardesregementenas tomter.

Beträffande den för försäljningen utgående provision säges i åberopade
kongl. bref: »att nämnda ersättning må utgå i förhållande till

den köpeskilling, som kan kronan för den till försäljning afsedda marken

6

Motioner i Andra Kammaren, N:o 191.

beredas, men med åliggande å andra sidan för Eder att utaf den ersättning,
som kommer Eder till del, bland försäljningskostnaderna bestrida
ej mindre ersättningarne till de biträden och agenter, som af Eder
användas, än äfven samtliga öfriga för utförande af sjelfva försäljningsuppdraget
nödiga utgifter, såsom för kontorslokal, bokföring, annonser
m. m. af dylik beskaffenhet; skolande ersättningen med iakttagande
häraf utgå med 2 procent af det belopp, som vid försäljningen i
dess helhet i köpeskilling erhålles efter fem kronor i medeltal för hvarje
qvadratfot, då detta medeltal af fem kronor beräknas på sätt i statsrådsprotokollet
den 20 februari 1885 blifvit af chefen för vårt landtförsvarsdepartement
angifvet, med fyra procent å hvad som kan erhållas i köpeskillingutöfver
fem till och med sex kronor i medeltal samt med sex procent å hvad som
kan erhållas i köpeskilling utöfver sex kronor i medeltal för hvarje qvadratfot.»

Med afseende å det i sistnämnde statsrådsprotokoll angifna sättet
för försäljningen säge3 derom: »Om ock, såsom i det föregående blifvit
antydt, allt för stora praktiska svårigheter skulle för kronan möta att
verkställa försäljning af hvar tomt för sig, lärer dock ingalunda blifva
nödigt eller lämpligt, att hela det område, som afses till försäljning, utbjudes
på en gång, hvarvid köpeanbud antagligen icke vore att förvänta
från mer än ett enda bolag af köpare. I stället torde försäljningen böra
ordnas så, att till eu början utbjudes endast den för bebyggande bäst belägna
mark, fördelad på sådant sätt, att täflan mellan flera äfven mindre
kapitalstarka bolag eller enskilda spekulanter kan ega rum, samt att sedermera
efter hand och i den mån omständigheterna göra angränsande byggnadstomter
begärliga, försäljningen får på ungefärligen samma sätt fortgå.»

Af de redogörelser öfver den verkstälda försäljningen af fotgardestomterna,
som blifvit af öfverste E. Ribbing afgifna, framgår, att i afrundade
tal såldes år 1886 för 245,000, år 1889 för 1,698,000, och år 1890
för 648,500 kronor. Under år 1891 egde ingen försäljning rum. Yid
1890 års slut voro af hela arealen (945,680 qvadratfot) försålda 419,824
qvadratfot till ett sammanräknadt pris af 2,591,513 kr., eller i medeltal
6.17 kr. pr qvadratfot, hvarförutom de gamla andra gardets kasernbyggnader
betalats med ett pris af 10,250 kr. Några af de försålda tomterna torde
hafva betingat ett pris af ända till 9 kr. qvadratfoten.

För den verkstälda försäljningen har i provision redan utbetalats
52,000 kr. Om för återstående osålda 525,856 qv. f. endast erhålles ett pris
af 4 kronor per qvadratfot, kommer sådant oaktadt det föreskrifna medelpriset
5 kr. att uppnås, och då kommer försäljningsprovisionen för alla fotgardes -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 191.

7

tomterna, efter detta medelpris räknadt, att belöpa sig till 95,000 kronor.
Skulle åter för återstående tomter kunna betingas ett medelpris af 5 kr.,
vill det af åberopade kongl. bref af den 2 oktober 1885 synas, som provisionen
å redan försålda tomter skulle beräknas efter 4 % och å återstoden''
efter 2 %, hvadan hela försäljningsprovisionen för fotgardestomterna
skulle komma att uppgå till 147,000 kronor. Lägges dertill hvad som nu i
kongl. propositionen n:o 31 blifvit förslagsvis som försäljningsprovision
upptaget, eller 40,000 kronor, skulle omkostnaderna för försäljningen af alla
dessa i ett sammanhang liggande tomter komma att uppgå till omkring
200,000 kronor eller vida mer, om på hvad som betingat ett pris utöfver
6 kronor per qvadratfot får räknas 6 % i provision.

Tager man i betraktande arten af den försäljning, hvarom här är
fråga, torde man med skäl kunna ifrågasätta, om icke dessa omkostnader
för försäljningen äro alldeles för höga. Med det begränsade antal tomter,
som i Stockholm stå till byggnadspekulanters förfogande, kan man taga
för gifvet, att köpare nog af sig sjelfva infinna sig, när förhållandena mana
till ökad byggnadsverksamhet. Det enda, hvarom behöfver underhandlas,
innan köp afslutas, är tomtpriset. Men prisen å tomterna böra med afseende
på dessas läge och byggnadsgrundens beskaffenhet samt med medelpriset
till utgångspunkt kunna på förhand ställas i relation till hvarandra.
Kostnaden för utrönande af denna relation torde icke behöfva blifva stor,
och när denna vore utrönt, kunde man fastslå det minimipris, för hvilket
hvarje tomt skulle säljas.

Sjelfva försäljningen vore sedermera en enkel åtgärd. Om på
hvarje tomt uppsattes en större skylt med angifvande af tomtens areal och
priset per qvadratfot och spekulanter bereddes tillfälle att inlemna anbud,
exempelvis till armé förvaltningen eller statskontoret, kunde köpet der afslutas
i öfverensstämmelse med ett på förhand faststäldt formulär till köpekontrakt.
Om vidare köpeanbuden pröfvades, t. ex. en gång i qvartalet,
och under denna tid flera anbud gjorts å en och samma tomt, kunde ju
anbudsgifvarne då beredas tillfälle att sins emellan om priset täfla, hvarvid
högsta anbudet antoges.

Mot detta sätt alt ordna försäljningen, som flerstädes i utlandet
med fördel kommit till användning, skulle visserligen kunna göras den
invändningen, att man på detta sätt icke skulle erhålla så höga försäljningspris
som med det nu använda förfaringssättet, då man genom provision
förknippar försäljningen med ett kronoombuds personliga intresse.
Dervid torde man dock icke få förbise, att ett högre försäljningspris många

8

Motioner i Andra Kammaren, N:o 1!)1.

gånger icke är för statsverket fördelaktigare än ett lägre, såvida icke i
begge fallen liqviden sker kontant; ty om det högre priset exempelvis
erlägges till en del i intecknade reverser, löpande med 3 % ränta, så kan
ju detta pris ställa sig för staten ofördelaktigare än ett lägre, som betalas
kontant. Vid en så stor tomtförsäljning som den, hvarom nu är fråga,
och hvilken med all sannolikhet kommer att pågå under en lång följd af
år, innan den blir fullt afvecklad, bör man äfven taga i betraktande den
olägenhet, som för de förvaltande myndigheterna uppstår genom att man
ålägger dem skyldighet att bevaka inteckningar och fullgörandet af köpevilkor,
stälda på framtid, hvarför äfven ur denna synpunkt kontanta uppgörelser,
äfven om dessa nödvändiggöra ett lägre försäljningspris, torde vara
att föredraga.

Af hvad jag här ofvan tillåtit mig anföra synes det mig vilja
framgå, att en närmare utredning än den, som på enskild väg kan åstadkommas,
af sättet och vilkoren för sjelfva försäljningen är af behofvet påkallad,
innan Riksdagen beslutar, att den ifrågasatta försäljningen af lifgardets
till häst kaserns område skall verkställas efter samma grunder, på
hvilka försäljningen af fotgardesregementenas tomter egt rum, och då en
sådan utredning utan svårighet torde kunna af statsutskottet åstadkommas
i samband med pröfningen af Kongl. Maj:ts proposition n:o 31, får jag
för den skull hemställa,

att, för den händelse Riksdagen lemnar sitt bifall
till den i Kongl. Maj:ts proposition n:o 31 gjorda framställning
om försäljning af lifgardets till häst tomter,
Riksdagen då jemväl måtte besluta om sättet och vilkoren
för sjelfva försäljningen.

Om remiss till statsutskottet anhålles.

Stockholm den 19 mars 1892.

J. II. G. Fredhohn.

Stockholm, O. L. Svanhäcks Boktryckeri-Aktiebolag 1892.

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.