Motioner i Andra kammaren, Nr 319

Motion 1916:319 Andra kammaren

Motioner i Andra kammaren, Nr 319.

11

Nr 319.

Av herr Pålsson m. fl,, i anledning av Kungl. Maj ds propositioner
nr 238, med förslag till förordning om spirituosaaccis
in. m. och nr 240 med förslag till förordning om
ändrad lydelse av 2 § 1 mom., 3 § 1 inom., 8 och 23
§§ samt 25 § 2 mom. i förordningen den 7 augusti
1907 angående tillverkning och beskattning av maltdrycker
m. m.

Genom propositioner den 5 maj 1916, nr 238 och 240, har
Kungl. Maj:t för riksdagen framlagt förslag om antagande dels av förordning
om spirituosaaccis och om viss ändring i brännvinsförsäljningsförordningen,
dels ock om vissa ändringar i förordningen den 7 augusti
1907 angående tillverkning och beskattning av maltdrycker m. m.

Den föreslagna accisen, som skulle utgå å andra spritdrycker än
egentligt brännvin, är avsedd att inbringa 5,000,000 kronor. Ändringen
i förordningen angående tillverkning och beskattning av maltdrycker
avser en sådan höjning av maltskatten, att statsverket kan påräkna en
med 2,000,000 kronor ökad nettoavkastning av denna skatt.

Att på sätt finansministern föreslagit på detta sätt göra rusdryckerna
till den skattekälla, som skulle fylla ett av hålen i budgeten,
måste vi på det bestämdaste motsätta oss. Och än mer blir så fallet
genom det sätt, varpå spirituosabeskattningen skulle genomföras. Det
måste högeligen förvåna, att finansministern tilltrott sig att på detta
sätt, genom att föreslå en s. k. accis, kringgå och sätta sig över den
viktiga princip, som fastslogs av Kungl. Maj:t och riksdagen år 1913,
enligt vilken statens nuvarande ekonomiska beroende av rusdrycksmedlen
under inga förhållanden finge stegras, utan tvärtom borde automatiskt
minskas i mån av nykterhetens framsteg bland befolkningen.

12 Motioner i Andra kammaren, Nr 319.

För förverkligande av denna princip tillkom förordningen angående
statsverkets fond av rusdrycksmedel. Av statsverkets inkomster av rusdrycker
m. m. skall till nämnda fond avsättas vad som för varje år
överskjuter ett belopp av 41,900,000 kronor. Skulle för tre på varandra
följande år medeltalet av nämnda inkomster understiga 41,900,000
kronor, skall därefter endast vad som överskjuter detta medeltalsbelopp
avsättas till fonden. På enahanda sätt förfares vid nya periodiska uträkningar.
Fonden är, som bekant, avsedd att i främsta rummet användas
för reglering av sådana ekonomiska förhållanden, som kunna
bli en följd av mera ingripande åtgärder till rusdryckshanteringens begränsande
eller avveckling, men kan, där särskilda omständigheter därtill
föranleda, användas även för andra sociala ändamål.

Hela denna viktiga anordning — den betydelsefullaste som hittills
vunnits å nykterhetsområdet — skulle man nu sätta sig över. Ty icke
lärer någon kunna vara okunnig om, att man 1913 verkligen åsyftade,
att alla rusdrycksskatter av vad slag de vara månde, såväl då utgående
som framdeles tillkommande, skulle för framtiden ingå till rusdrycksmedelsfonden.
Att, såsom finansministern nu gjort, komma med en
tilläggsskatt på spirituösa och med att ge den ett nytt namn tro sig komma
förbi denna skatts ingående till rusdrycksmedelsfonden, är ett dristigt
försök, som riksdagen måste med all kraft avvisa.

Riksdagen måste, bestämt och oryggligt, hävda, att även alla nya
skatter å rusdrycksnäringen måste ingå till fonden och icke kunna, på
nu föreslaget sätt, komma statsregleringen till godo.

Med avseende å själva spirituosaaccisen måste vi på det bestämdaste
motsätta oss en dylik förhöjning av spritbeskattningen, en förhöjning
som med hänsyn till sitt låga belopp icke kan få någon effekt
till minskad konsumtion och därmed ökad nykterhet, utan endast ökar
statens beroende av rusdryckshanteringen.

Ökningen av maltskatten måste vi likaledes bestämt motsätta oss.
Den är icke till gagn ur nykterhetssynpunkt och den skulle i hög grad
drabba de mindre bärkraftiga skuldrorna, som ändock hårt tryckas av
dyrtiden.

De 7,000,000 kronor, som i stället för rusdrycksskatterna behöva
anskaffas, torde lättast och lämpligast vinnas genom en förhöjning av
krigskonjunkturskatten — exempelvis genom att även för merinkomst
av över 320,000 kronor fortsätta skalan efter analoga grunder som i
propositionen angivits intill dess erforderligt belopp kan räknas uppnått,
t. ex. intill en skatt av 25—30 kronor för varje fulla hundra kronor.
Bevillningsutskottet torde hava att härutinnan avgiva detaljerat förslag.

Motioner i Andra kammaren, Nr 319.

13

På grund av vad vi sålunda anfört, yrka vi,

att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts propositioner
nr 238 med förslag till förordning Om spirituosaaccis
m. m. samt nr 240 med vissa ändringar i
förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning
och beskattning av maltdrycker m. in.

Stockholm den 15 maj 1916.

Jöns Pålsson. Robert Karlsson. Axel Schotte.

J. Rehn.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 4 samt. 149 höft. (Nr 317—319.) 3