Motioner i Andra kammaren, Nr 444

Motion 1918:444 Andra kammaren

Andra kammaren

Motioner i Andra kammaren, Nr 444.

3

Nr 444.

Av herrar Sävström och Ingvarson, i anledning av Kungl.

Maj ds proposition, nr 36i), med förslag till förordning angående
försäljning av pilsner m. m.

I propositionen nr 369 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen antaga
en ny »förordning angående försäljning av pilsner». I denna proposition
söker Kungl- Maj:t förverkliga 1917 års riksdags beslut om en lagstiftning
gående ut på:

att maltdrycker, som enligt förordningen angående tillverkning och
beskattning av maltdrycker vore att hänföra till pilsnerdricka, skulle
undantagas från de enligt förslaget till förordning angående försäljning
av rusdrycker för Öl gällande bestämmelserna;

att med pilsnerdricka skulle förstås varje maltdryck, som ej vore
hänförlig till svagdricka och som ej inuehölle mer än tre och sex tiondels
volymprocent alkohol och vore inbryggd med en stamvört, vilkens
extrakthalt icke överstege nio och fem tiondels procent, samt

att bestämmelserna därom skulle sammanfattas i en särskild förordning,
i huvudsak grundad på bestämmelserna angående försäljning
av Öl i gällande vin- och ölförsäljningsförordning.

I det nu framlagda förslaget har emellertid ett antal stadganden fått
inflyta, vilka måste ur nykterhetssynpunkt anses olämpliga och betänkliga.

Så är enligt vårt förmenande fallet med § 8, vari åt Konungens
befallningshavande inrymmes rätt att bevilja tillstånd att till avhämtning
försälja »pilsner». Inom stad har denna rätt gjorts oberoende av både
stadsfullmäktiges och magistratens (rådstugas eller stadsstyrelses) mening
och votum. De förstnämnda skulle icke ens få yttra sig om saken.
Undertecknade hemställa, att sagda paragraf måtte erhålla följande lydelse: »1.

Tillstånd att till avhämtning försälja pilsner meddelas av
Konungens befallningshavande.

4

Motioner i Andra kammaren, Nr 444.

2. Ansökan om sådan försäljningsrätt göres skriftligen hos Konungens
befallningshavande samt skall innehålla uppgift å det ställe, där försäljningen
skall äga rum, och åtföljas av intyg, utvisande sökandens
behörighet att idka rörelsen. Över gjord ansökan inhämte Konungens
befallningshavande yttranden, i stad av stadsfullmäktige och magistrat
samt å landet av kommunalnämnd och kommunalstämma. Dessa yttranden
böra innehålla bestämt till- eller avstyrkande med angivande av
skälen därför.

I Stockholm äger vad i detta mom. är sagt om inhämtande av
magistratens yttrande ej tillämpning.

3. Har ansökning blivit i stad av stadsfullmäktige och å landet
av kommunalstämma avstyrkt, må densamma ej bifallas.»

Paragraf 9 tillåter tillverkare av »pilsner» att kringsända denna vara
även på landet till avlämning hos enskilda, blott den, som forslar densamma,
har den från öltrafiken kända om också icke välkända »förteckningen»
på köpare och varumängd att vid anfordran uppvisa. Någon
anledning att låta landsbygden översvämmas av pilsnertransporter finnes
icke. Undertecknade hemställa därför, att förordningen så avfattas, att
all kringforsling från tillverkare eller säljare utom stads planlagda område
förbjudes. Sistnämnda paragraf bör i sådant syfte erhålla lydelse
som följer:

»Tillverkare av pilser ävensom den, som eljest äger att till avhämtning
försälja pilsner, vare berättigad att, den förre från tillverkningsstället,
den senare från försäljningsstället, på rekvisition försända sådan
vara till köpare; dock må vid sådan försäljning varan ej avlämnas annat
än vid järnvägsstation eller å fartyg.»

Förslagets Jj 12 tillerkänner gästgivare rätt att utan tillstånd bedriva
utskänkning av »pilsner», dock »endast till resande i samband med
servering av mat». Att det sistnämnda behovet icke är oundgängligt,
torde den erfarenhet, hela vårt folk nu får göra, bestyrka. I övrigt är
en dylik generell rätt åt gästgivare alldeles omotiverad och den kan på
många håll bli synnerligen skadlig. Opinionen mot tillkomsten av pilsnerförsäljningar
på landsbygden är också mycket stark. Stadgandet
härom, som återfinnes i § 12 punkt b, bör ur paragrafen utgå.

Den i § 14 åt Konungens befallningshavande upplåtna rätten att
meddela tillstånd till utskänkning av pilsner

»c) vid hälsobrunn, badort eller annan kurort för kortare tid än ett
år, dock endast vid måltider till spisande gäster;

Motioner i Andra kammaren, Nr 444.

5

d) där eljest utskänkningsrörelse kan komma ifråga att under endast
någon del av året utövas; samt

e) för bestämt tillfälle»

bör borttagas. Samtliga dessa tillståndsrättigheter stå i klar och avgjord
strid mot kommunernas rätt till självstyrelse, som på rusdrycksförsäljningsområdet
icke bör hindras verka i skyddsriktning. Vi yrka
därför, att nämnda punkter i § 14 måtte ur förordningen utgå.

Åt den, som »fyllt 15 år», inrymmer förslagets 22 § obeskuren
köperätt av »pilsner». Denna ålder är för låg. Att vänja barn vid inköp
och konsumtion av rusgivande ölsorter kan omöjligen vara något
vare sig folk- eller riksintresse. I dagarna har riksdagen beslutit utsträcka
skolplikten för stora grupper ungdom till 18 år. Att sätta åldersgränsen
för köperätt till »pilsner» lägre än denna gräns för skolplikten
saknar varje hållbar motivering: Mom. 1 i § 22 bör ändras till:

»1. Pilsner må icke å försäljningsställe utlämnas till den, som är
rusig, ej heller till den, som ej fyllt aderton år.

2. Överlastad etc.» --

I det föregående hava undertecknade jämväl i sina framställningar
rört sig med beteckningen »pilsner» såsom namn på de åsyftade maltdryckerna.
Men namnet ifråga är olämpligt. Det är vilseledande och
därtill partiskt mot den nyttiga svagdricksindustrien till favör för ölbryggerierna.
Ett annat namn bör uppletas för produkten ifråga. Beteckningen
»Öl» bör tydligen ingå i detsamma. Det gives intet skäl att
genom ett namnval söka undanskymma det faktum, att det är fråga
om en ölsort, om också något mindre alkoholbemängd än de övriga.
Därest ej annat och. bättre namn kan utfinnas, föreslås beteckningen
»pilsneröl».

Därest icke ovan angivna ändringar bliva vidtagna, sker föga
skada, därest förslaget förkastas. Nykterhetsvännerna böra i varje fall
icke åtaga sig ansvaret för denna drycks frisläppande på sätt enligt
propositionen oförändrad skulle bli fallet. Härom rådde enhällig uppfattning
vid frågans behandling hos riksdagens nykterhetsgrupp, på vars
vägnar denna motion frambäres Stockholm

den 14 maj 1918.

Aug. Sävström. J. A. Ingvarson.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 4 samt. 198 käft. (Nr 443444 ) 2