Motioner i Andra kammaren, Nr 58

Motion 1918:58 Andra kammaren - urtima

Andra kammaren - urtima

Motioner i Andra kammaren, Nr 58.

1

Nr 58,

Av herr NilssOIl i Landeryd m. fl., i anledning ov Kungl. Maj:ts
proposition, nr 34, med förslag till lag om ändrad lydelse
i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på
landet den 21 mars 1862 m. m.

ioGeuom Kungl. Maj:ts proposition nr 34 till nu pågående riksdag
föreslås vissa ändringar i nu gällande kommunalförfattningar. Enligt
dessa författningar är en viss gradering i rösträtten stadgad i syfte att
åstadkomma ett ökat inflytande på riktningen av de kommunala besluten
för de samhällsmedborgare som haft att vidkännas de större bidragen
till av besluten föranledda utgifter. Härtill komma vissa kostnader i
avsikt att utestänga dem från rösträtt, som icke fylla de kvalifikationer
som man ansett sig hava rätt att fordra för åtnjutande av denna rätt.

Då erfarenheten giver vid handen, att i allmänhet den enskildes
inkomster äro lägre i yngre år och sedermera med den stigande åldern
ökas, har jämväl den kommunala rösträtten ansetts böra vara grundläggande
för första kammarens sammansättning. Härigenom och genom
det medelbara valsätt som tillämpats samt vissa kvalifikationsbestämmelser
för valbarhet till första kammaren har åstadkommits, att en större
mognad i ålder och bildning där kommit till uttryck, och sålunda den
artskillnad kamrarna emellan uppstått, som måste förefinnas, om man i
övrigt fasthåller vid nödvändigheten av ett verkligt tvåkammarsystem.
Om Kungl. Maj:ts förslag nu i oförändrad form genomföres, kommer det
man med dessa bestämmelser velat vinna helt och hållet att bortfalla.
Det niaste vara till skada för en sund kommunalpolitik att fråntaga dem,
som bara det största ansvaret för följderna av de fattade besluten, allt
mer inflytande på räckvidden av dessa beslut, och dessutom ytterligare
ga sa långt, att man medgiver rösträtt även åt dem, som icke fullgöra
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918. 4 samt. 23 käft. (AV 5859.) 1

2

Motioner i Andra kammaren, Nr 58.

sin skatteplikt till kommunen. Då valen till landsting och stadsfullmäktige
även, enligt det kungl. förslaget, äro grundade på den kommunala
rösträtten, följer härav en motsvarande rubbning i dessas sammansättning
och såsom följd härav en fullständig ombildning av första kammaren.

Utan att ingå på ett närmare bedömande av den blivande första
kammarens sammansättning, lärer det dock vara otvivelaktigt, att dess
särställning gentemot andra kammaren kommer att helt och hållet utplånas.
Härav kommer att uppstå ett andrakammarvälde, med starkt
intryck av de växlande dagspolitiska strömningarna i landet, utan den
behövliga påverkan i modererande syfte, som ett verkligt tvåkammarsystem
bör utgöra, där den större mognaden i erfarenhet och omdöme
kan komma till sin rätt.

En möjlighet att i någon mån avhjälpa dessa olägenheter skulle
enligt vår uppfattning vara att, utom bibehållande av nuvarande skattestreck,
dels låta den kommunala rösträtten inträda först efter fyllda 24
år och dels stadga en tilläggsröst för varje röstberättigad vid en ålder

av 35 år. . .. .,

Bland en överväldigande majoritet av Sveriges tolk ar med all

säkerhet den meningen gällande, att kommunal rösträtt förutsätter fullgjord
skatteplikt. Särskilt bland allmogen i landet skulle det säkerligen
te sig ganska underligt att se personer, som ej betalt ett öre till kommunen,
närvara vid stämmor och yttra sig och rösta i de ekonomiska
frågorna, ja kanske till och med sitta som ledamöter i kommunalfullmäktige.
En sådan rätt kan icke med rättvisa och billighet vara överensstämmande.
, .... ... ....

Vad vidare angår frågan om en uppflyttning av rösträttsåldern till

24 år, samt tilläggsröst vid 35 år, så är ju detta ett förslag som drabbar
alla i samhället på samma sätt och kan sålunda ur social synpunkt ej
möta något motstånd. En sådan bestämmelse är emellertid otvivelaktigt
ägnad att i någon män giva möjlighet för det mognare elementet i samhället
att komma till sin rätt i kommuner och landsting samt jämväl i

första kammaren. . , . . ,,

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle gift kvinna, vars man ar skattskyldig
till kommunen, även erhålla rösträtt. ....

Då enligt gällande kommunalförfattning varje röstberättigad person
endast äger rätt att använda en fullmakt, uppstår genom att bibehålla
denna bestämmelse oförändrad i verkligheten en inskränkning i möjligheten
att bliva representerad medelst fullmakt.

För att förebygga detta synes det vara lämpligt, att ratten till
fullmaktsröstning utsträckes därhän, att äkta makar äga att använda

Motioner i Andra kammaren, Nr 58.

3

fullmakt för varandra utan inskränkning i nu gällande rätt att begagna
fullmakt för annan röstberättigad person.

Det finnes jämväl i andra avseenden från vår sida orsak till erinringar
emot det kungl. förslaget, men då dessa redan bragts under riksdagens
bedömande skola de icke upptagas i detta sammanhang.

På grund av vad sålunda framhållits, tillåta vi oss vördsamt hemställa,

att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag
i vad det avser ändring i gällande skattestreck;

att riksdagen måtte besluta den ändring i kommunalförfattningarna
att kommunal rösträtt inträder
först året näst efter fyllda 24 år; och

att röstberättigad erhåller en tilläggsröst vid fyllda
35 år; samt

att rätten till fullmaktsröstning utsträckes så att
äkta makar även äga utöva rösträtt medelst fullmakt
för varandra.

Hos vederbörande utskott anhålles om de formuleringar av lagtext
som erfordras för ernående av det med motionen avsedda syftet.

Stockholm den 2 december 1918.

Bernhard Nilsson. «/. A. Jonsson. C. O. Johansson.

i