Motioner i Första kammaren, Nr 198

Motion 1918:198 Första kammaren

Första kammaren

Motioner i Första kammaren, Nr 198.

5

Nr 198.

Av herr Ekman, Carl Gustaf, m. fl., i anledning av Klingl. Maj.is
proposition med förslag till förordning angående försäljning
av pilsner m. m.

I propositionen nr 369 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen antaga
en ny »förordning angående försäljning av pilsner». I denna proposition
söker Kungl. Maj:t förverkliga 1917 års riksdags beslut om en lagstiftning
gående ut på:

att maltdrycker, som enligt förordningen angående tillverkning och
beskattning av maltdrycker vore att hänföra till pilsnerdricka, skulle undantagas
från de enligt förslaget till förordning angående försäljning av
rusdrycker för Öl gällande bestämmelserna;

att med pilsnerdricka skulle förstås varje maltdryck, som ej vore hänförlig
till svagdricka och som ej innehölle mer än tre och sex tiondels
volymprocent alkohol och vore inbryggd med en stamvört, vilkens extrakthalt
icke överstege nio och fem tiondels procent, samt

att bestämmelserna därom skulle sammanfattas i en särskild förordning,
i huvudsak grundad på bestämmelserna angående försäljning av Öl
i gällande vin- och ölförsäljningsförordning.

I det nu framlagda förslaget har emellertid ett antal stadganden fått
inflyta, vilka måste ur nykterhetssynpunkt anses olämpliga och betänkliga.

Så är enligt vårt förmenande fallet med § 8, vari åt konungens befallningshavande
inrymmes rätt att bevilja tillstånd att till avhämtning försälja
»pilsner». Inom stad har denna rätt gjorts oberoende av både stadsfullmäktiges
och magistratens (rådstugas eller stadsstyrelses) mening och

6

Motioner i törsta hammaren, Nr 198.

votum. De förstnämnda skulle icke ens få yttra sig om saken. Undertecknade
hemställa, att sagda paragraf måtte erhålla följande lydelse:

»1. Tillstånd att till avhämtning försälja pilsner meddelas av konun
gens befallningshavande.

2. Ansökan om sådan försäljningsrätt göres skriftligen hos konungens
befallningshavande samt skall innehålla uppgift å det ställe, där försäljningen
skall äga rum, och åtföljas av intyg, utvisande sökandens behörighet
att idka rörelsen, uver gjord ansökan inhämte konungens befallningshavande
yttranden, i stad av stadfullmäktige och magistrat samt å
landet av kommunalnämnd och kommunalstämma. Dessa yttranden böra
innehålla bestämt till- eller avstyrkande med angivande av skälen därför.

I Stockholm äger vad i detta mom. är sagt om inhämtande av magistratens
yttrande ej tillämpning.

3. Har ansökning blivit i stad av stadsfullmäktige och å landet av
kommunalstämma avstyrkt, må densamma ej bifallas.»

Paragraf 9 tillåter tillverkare av »pilsner» att kringsända denna vara
även på landet till avlämning hos enskilda, blott den, som forslar densamma,
har den från öltrafiken kända om också icke välkända »förteckningen»
på köpare och varumängd att vid anfordran uppvisa. Någon anledning
att låta landsbygden översvämmas av pilsnertransporter finnes icke.
Undertecknade hemställa därför, att förordningen så avfattas, att all kringforsling
från tillverkare eller försäljare utom stads planlagda område förbjudes.
Sistnämnda paragraf bör i sådant syfte erhålla lydelse som följer:

»Tillverkare av pilsner ävensom den, som eljest äger att till avhämtning
försälja pilsner, vare berättigad att, den förre från tillverkningsstället,
den senare från försäljningsstället, på rekvisition försända sådan vara
till köpare; dock må vid sådan säljning varan ej avlämnas annat än vid
järnvägsstation eller å fartyg.»

Förslagets paragraf 12 tillerkännar gästgivare rätt att utan tillstånd
bedriva utskänkning av »pilsner», dock »endast till resande i samband
med servering av mat». Att det sistnämnda behovet icke är oundgängligt
torde den erfarenhet, hela vårt folk nu får göra, bestyrka. I övrigt är
en dylik generell rätt åt gästgivare alldeles omotiverad och den kan på
många håll bli synnerligen skadlig. Opinionen mot tillkomsten av pilsnerförsäljningen
på landsbygden är också mycket stark. Stadgandet härom,
som återfinnes i § 12 punkt b, bör ur paragrafen utgå.

Motioner i Första kammaren. Nr 1.08.

7

Den i § 14 åt konungens befallningskavande upplåtna rätten att

meddela tillstånd till utskänkning av pilsner

»c) vid hälsobrunn, badort eller annan kurort för kortare tid än ett
år, dock endast vid måltider till spisande gäster;

d) där eljest utskänkningsrörelse kan komma ifråga att under endast
någon del av året utövas; samt

e) för bestämt tillfälle»

bör borttagas. Samtliga dessa tillståndsrättigketer stå i klar och avgjord
strid mot kommunernas rätt till självstyrelse, som på rusdrycksförsäljningsområdet
icke bör hindras verka i skyddsriktning. Yi yrka därför,
att nämnda punkter i § 14 måtte ur förordningen utgå.

Åt den, som »fyllt 15 år», inrymmer förslagets 22 § obeskuren köperätt
av »pilsner». Denna ålder är för låg. Att vänja barn vid inköp
och komsumtion av rusgivande ölsorter kan omöjligen vara något vare sig
folk- eller riksintresse. I dagarna har riksdagen beslutit utsträcka skolplikten
för störa grupper ungdom till 18 år. Att sätta åldersgränsen för
köperätt till »pilsner» lägre än denna gräns för skolplikten saknar varje
hållbar motivering. Mom. 1 i § 22 bör ändras till:

»1. Pilsner må icke å försäljningsställe utlämnas till den, som är
rusig, ej heller till den, som ej fyllt aderton år.

2. Överlastad etc.»

I det föregående hava undertecknade jämväl i sina framställningar
rört sig med beteckningen »pilsner» såsom namn på de åsyftade maltdryckerna.
Men namnet i fråga är olämpligt. Det är vilseledande och
därtill partiskt mot den nyttiga svagdricksindustrien till favör för ölbryggerierna.
Ett annat namn bör uppletas för produkten ifråga. Beteckningen
»öl» bör tydligen ingå i detsamma. Det gives intet skäl att genom
ett namnval söka undanskymma det faktum, att det är fråga om en ölsort,
om också något mindre alkoholbemängd än de övriga. Därest ej annat
och bättre namn kan utfinnas, föreslås beteckningen »pilsneröl».

Därest icke ovan angivna ändringar bliva vidtagna, sker föga skada,
därest förslaget förkastas. Nykterhetsvännerna böra i varje fall icke åtaga
sig ansvaret för denna drycks frisläppande på sätt enligt propositionen

o Motioner i Första kammaren, Nr 198.

oförändrad skulle bli fallet. Härom rådde enhällig uppfattning vid frågans
behandling hos riksdagens nykterhetsgrupp, på vars vägnar denna
motion frambäres.

Stockholm den 14 maj 1918.

Carl Ekman. Elof Ljunggren. K. A. Nilson.

Stockholm 1918. Kung!. Hofboktr. Iduns Tryckeri A.-B.