Motioner i Första kammaren, Nr 22

Motion 1918:22 Första kammaren - urtima

Första kammaren - urtima

Motioner i Första kammaren, Nr 22.

1

Nr 22.

Av herr Ostberg, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till ändringar i vissa kommunallagar m. m.

I den nu föreliggande kungl. propositionen nr 34 om ändringar i
kommunallagarna har man i fråga om rösträtt i kommunen lagt till grund
skattskyldigheten och denna princip har man givit en så stor räckvidd,
att man velat giva rösträtt även åt skattskyldig mans hustru, ändå att
hon icke själv är skattskyldig. Genom att sålunda införa ett slags tillläggsröstsystem
har man velat lägga »tyngdpunkten vid kommunala avgöranden
hos dem, som inom kommunen hava bildat familj och sålunda
äro starkast bundna vid kommunens gemensamma intressen».

Det förhåller sig ju emellertid så, att den, som inom en kommun
dnver näring eller äger fastighet och som måhända på grund härav är
en högst betydande skattedragare till kommunen, är långt starkare bunden
»vid kommunens gemensamma intressen» än en gift person, som
utan att vara fastighetsägare eller näringsidkare i kommunen ena året
bor i en kommun men nästa år i en annan.

Det synes därför mycket oegentligt och inkonsekvent att, då man
för kommunal rösträtt lägger till grund skattskyldigheten, utesluta sådana
nu röstberättigade från kommunal rösträtt, vilka såsom fastighetsägare
eller näringsidkaie äro pa det varaktigaste sätt bundna vid kommunen.
Detta sker emellertid i den kungl. propositionen, då däri icke, såsom
för närvarande är fallet, medgives rösträtt för omyndigs egendom, för
oskiftat sterbhus och överhuvud för juridiska personer. Det är sant,
att, om rösträtt fortfarande förbehålles dessa skattskyldiga, detta icke
medför någon egentlig inverkan i det hela, men principiellt synes den nu
föreslagna begränsningen icke vara hållbar.

Jag har därför velat härmed föreslå, att någon inskränkning icke
göres i de grupper av kommunalt skattskyldiga, som för närvarande
hava kommunal rösträtt.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918. 3 sand. 11 käft. (Nr 22_23.)

1

2

Motioner i Första kammaren, Nr 22.

Jag hemställer ock, att någon ändring icke göres i nu befintligt
villkor för kommunal rösträtt, nämligen att vederbörande icke skall häfta
för oguldna kommunalutskylder, i vidare mån än att stadgandet begränsas
att gälla de tre närmast förflutna kalenderåren.

Vid genomförandet av den lika rösträtten för alla skattskyldiga
synes det vara lika påkallat som i fråga om valrätt till riksdagens andra
kammare, att åldersgränsen för man och kvinna, som må för sig utöva
rötträtt, bestämmes till fyllda 24 år.

På grund av förestående föreslås följande ändringar i de nu föreliggande
författningsförslagen:

i förordningen om kommunalstyrelse på landet:

§ 8-

Rättighet att deltaga i kommunalstämmans överläggningar och beslut
tillkommer man eller kvinna, som

a) är svensk undersåte,

b) är medlem av kommunen samt enligt § 57 förbunden att till
densamma erlägga skatt,

c) senast under nästföregående kalenderår uppnått tjugufyra års

ålder,

d) icke häftar för oguldna kommunalutskylder, vilka förfallit till
betalning under de tre sistförfluten kalenderåren,

e) icke är i konkurstillstånd, och

f) icke är från ovannämnda rättighet utesluten på grund av ådömd
straffpåföljd.

Enahanda rättighet tillkommer bolag och oskiftat dödsbo.

Rättighet, som ovan sägs, tillkommer ock gift kvinna, som icke
vunnit boskillnad eller hemskillnad, ändå att hon icke är skattskyldig till
kommunen, såframt dylik skattskyldighet åligger mannen och hon uppfyller
övriga här ovan stadgade villkor.

§ 9.

Oförändrad enligt nu gällande lydelse.

i förordningen om kommunalstyrlese i stad:

§ 9.

Rättighet att vid allmän rådstuga deltaga i överläggningar och
beslut i alla de staden rörande angelägenheter, vilka icke enligt rikets

Motioner i Första kammaren, Nr 22.

ö

grundlagar eller särskilda författningar äro vissa klasser av stadens medlemmar
förbehållna, tillkommer man eller kvinna, som

a) är svensk undersåte,

b) är medlem av kommunen samt enligt § 57 förbunden att till
densamma erlägga skatt,

c) senast under nästföregående år uppnått 24 års ålder,

d) icke häftar för oguldna kommunalutskylder, vilka förfallit till
betalning under de tre sistförflutna kalenderåren,

e) icke är i konkurstillstånd, och

f) icke är från ovannämnda rättighet utesluten på grund av ådömd
straffpåföljd.

Enahanda rättighet tillkommer bolag och oskiftat dödsbo.

Rättighet, som ovan sägs, tillkommer ock gift kvinna, som icke
vunnit boskillnad eller hemskillnad, ändå att hon icke är skattskyldig till
kommunen, såframt dylik skattskyldighet åligger mannen och hon uppfyller
övriga ovan stadgade villkor.

§ 10.

Oförändrad enligt nu gällande lydelse.

samt att vid bifall härtill övriga nu föreliggande författningsförslag
undergå motsvarande ändringar ävensom i övrigt nödiga jämkningar i
förslagen vidtagas.

De nu föreslagna förändringarna i den kommunala rösträtten komma
att medföra vittgående rubbningar i nu bestående förhållanden, vilka
rubbningar å många håll säkerligen kunna bliva äventyrliga. Vådan
härför ökas i hög grad genom förslaget att upplösa de nuvarande kommunala
representationerna samt kommunala nämnder och styrelser. Att
sålunda avsätta behörigen valda kommunala förtroendemän från deras
mandat är hittills okänt och synes mig icke böra vinna lagstiftarnes
bifall.

Jag hemställer alltså,

att förslagen till övergångsstadganden i föreliggande
kungl. proposition, i vad dessa stadganden åsyfta
upplösning av kommunala representationer, nämnder
och styrelser, måtte avslås.

4

Motioner i Första kammaren, Nr 22.

Bland de förslag, som i hithörande frågor å senare tider framkommit,
är även ett förslag därom, att stadsfullmäktige åtminstone i de större
städerna skulle själva utse ett visst antal av fullmäktige. Denna tanke
synes mig befogad och böra komma till tillämpning i städer med t. ex.
mer än 20,000 innevånare.

För Stockholm skulle kunna stadgas, att stadsfullmäktige skulle
bestå av dels 80 genom allmänna val utsedde fullmäktige, dels 20 fullmäktige
valda av statsfullmäktige själva sålunda, att vid stadsfullmäktiges
första sammanträde det år, då allmänna stadsfullmäktigeval ägde rum,
utsågos för samma period, som dessa val avsågo, 10 ledamöter vardera
gången. Dessa val inom stadsfullmäktige skola ske proportionellt och på
samma sätt i tillämpliga delar som vid val till riksdagens första kammare
inom fullmäktige.

Jag hemställer,

att vederbörande utskott ville låta utarbeta och
framlägga förslag i dessa avseenden.

Sedan gammalt har det ansetts riktigt och lämpligt, att stadssamhällen
i fråga om val till landsting tillerkändes en större representationsrätt
än landsbygden, då dels städernas förhållanden vore mera mångskiftande,
dels städernas skattebidrag till landstingens utgifter voro proportionsvis
så mycket större än landsbygdens. Jag anser, att dessa skäl
fortfarande äga sin fulla giltighet, och hemställer om avslag å den kungl.
propositionen, i vad den avser en förändring av nu gällande bestämmelser
i detta avseende.

Stockholm den 30 november 1918.

Johan Östberg.