Musikkulturen i skolan

Motion 1992/93:Ub500 av Maj Britt Theorin och Sylvia Lindgren (s)

Sverige har under de senaste årtiondena utvecklat ett
unikt och levande musikliv inom alla genrer. Den
kommunala musikskolan har gett tiotusentals barn och
ungdomar möjlighet att lära sig spela instrument och
musicera i grupp. Lokala rockklubbar och föreningar har
blivit plantskola för grupper som blivit kända vida omkring.
70-talets folkmusikvåg ledde till en explosion av nya
musiker och grupper av mycket hög kvalitet.

l974 års kulturpolitiska mål ledde till ett omfattande
ekonomiskt stöd till det levande musiklivet och bidrog till
ökade möjligheter för professionella musiker och grupper
att turnera och genomföra olika projekt.

Utvecklingen inom musiklivet har lett till att svenska
musiker idag har en mycket hög standard, vilket märks inte
minst internationellt där svenska musiker/sångare,
jazzgrupper, rockgrupper och folkmusikgrupper och
tonsättare åtnjuter stor respekt.

Stöd till arrangerande föreningar har lett till fler
speltillfällen och utan det statliga fonogramstödet hade den
svenska fonogramutgivningen varit en blek skugga. Men
mer än 90 % av svensk skivindustri ägs idag av
multinationella skivbolag.

Det är viktigt att förstå ''musikens makt''. Ingen
kulturform når tillnärmelsevis samma spridning och berör
och påverkar människor på samma sätt som musiken gör.
Musiken är för unga människor en självklar del av tillvaron,
ja för många är själva tillvaron musik. Vid en SIFO-
undersökning gjord l990 framkom att 36 % av ungdomar
mellan 16 och 24 år ansåg att musiker var de som bäst
tillvaratog deras intressen. De som svarade att politiska
partier tillvaratog deras intressen bäst utgjorde 1 %. I en
annan undersökning svarade 94 % ungdomar i samma ålder
att de var mycket eller ganska mycket intresserade av
musik.

Musiken är en stark resurs för demokratin; den har
möjlighet att överbrygga etniska motsättningar och
motsättningar mellan generationer, den ger människor ett
kulturellt egenvärde i en värld som snurrar allt snabbare.
Ett s.k. ''kultursvagt'' bostadsområde där få personer
besöker teatrar eller andra kulturinstitutioner kan bubbla
av musikverksamhet. Samhället bör enligt vår mening
stödja och stimulera ungdomarnas egna initiativ
beträffande den musik som är deras.

De senaste årens avveckling av stödet till musiklivet och
ständigt minskade anslag till kulturevenemang inom
kommuner och landsting hotar inte bara den kommunala
musikskolan utan framförallt barn och ungdomar. Detta
samtidigt som fritidsgårdar läggs ner, parklekar försvinner
och barnomsorgen nedrustas. Det hotar också
professionella musiker, där arbetslösheten idag är 25--30 %
i Stockholmsområdet och ca 18 % i landet.

Skolan bör utnyttja möjligheten att skapa profilklasser.
En väg kan vara att anställa musiker/kulturarbetare som i
sin yrkesroll -- inte som musiklärare -- integreras i
undervisningen och utnyttjas som en resurs och idégivare i
olika projekt. Skolan skulle på så vis kunna erbjuda verklig
kunskap inom kulturämnena och stimulera kreativitet inte
bara inom de konstnärliga ämnena utan även inom
naturvetenskap och orienteringsämnen. För intresserade
musiker skulle det innebära en vidgning av deras yrkesroll.

Regeringen bör enligt vår mening verka för att
kulturarbetare utnyttjas i skolan som en resurs för både
lärare och elever. Förberedande kurser för
musiker/kulturarbetare om ca 6 månader bör kunna ordnas
via AMS kulturarbetsförmedling.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att verka för att kulturarbetare
anställs i skolorna som en resurs för lärare och elever,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förberedande kurser.

Stockholm den 26 januari l993

Maj Britt Theorin (s)

Sylvia Lindgren (s)