Näringsliv

Motion 2011/12:N344 av Lars Johansson m.fl. (S)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen på svensk näringspolitik.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av företagsfrämjande, entreprenörskap och näringslivsutveckling.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att förbättra tillgången till riskkapital för företagare.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheterna att förbättra tillgången till kommersiell och offentlig service.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att utforma ett entreprenörsprogram.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att se över skattesystemet för att främja ett konkurrenskraftigt näringsliv.1

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att se över stödet till kooperativa företag.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att främja samspelet mellan industrin och tjänstesektorn.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av branschprogram som en del av omställningen till en konkurrenskraftig industri.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av en innovationsstrategi och behovet av kraftfulla satsningar på strategiska innovationsområden.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en långsiktig prioritering och samverkan för medicinsk forskning och utveckling.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att utbilda fler regionala exportrådgivare som verkar nära företagen och som ger kostnadsfri exportrådgivning.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om besöksnäringens betydelse för en kraftfull näringspolitik.

1 Yrkande 6 hänvisat till SkU.

Motivering

Vi Socialdemokrater vill bygga den svenska näringslivspolitiken på insikten om värdeburen tillväxt och den kunskapsbaserade ekonomin, i syfte att stärka svensk konkurrenskraft och skapa jobb. Ska Sverige stå starkt i en globaliserad ekonomi måste vi konkurrera med hög kompetens och goda arbetsvillkor och inte med låga löner. Dagens tillväxt ska inte ske på bekostnad av framtida generationers möjligheter att leva ett gott liv. För att stå starka i framtiden måste vi sträva efter såväl hållbar ekonomisk utveckling som ökad jämlikhet.

Vi vill ha ett samhälle där välfärd och möjligheter kommer alla till del. Vi vill riva hinder för människors frihet så att de kan förverkliga sina drömmar. Därför vill vi arbeta för en modern näringslivspolitik där kunskap och kreativa idéer står i fokus för människors företagande. Förr oss är det en central hållning att välutbildade människor är grundläggande för ett lands utveckling. Vi tror på en kunskapsbaserad ekonomi, där Sverige ska konkurrera med höga förädlingsvärden, högt kunskapsinnehåll, forskning och innovationskraft – inte med låga löner och billiga produkter. Den bästa vägen till ett välavlönat jobb är god utbildning. Sverige ska vara bäst – inte billigast.

Företagsfrämjande, entrenörskap och näringsutveckling

Sverige behöver fler företag som kan skapa välfärd, tillväxt och näringslivsutveckling.

Villkoren för entreprenörskap måste stärkas om framtidens jobb ska växa fram i de små- och medelstora företagen. Det måste bli lättare att starta, driva och växa som företag. Den socialdemokratiska näringspolitiken ska underlätta för entreprenörer inom exempelvis servicesektorn att anställa, expandera och exportera. Detta förutsätter att tillgången till riskkapital underlättas för små och medelstora företag.

Det måste också bli enklare att röra sig mellan företagare och lönearbete. Tillgången till en offentlig och kommersiell service är en förutsättning för att de nya företagen ska växa fram även utanför storstadsområdena samt möjligheterna att rekrytera nya medarbetare.

De flesta av framtidens jobb växer fram i tjänstesektorn. Det krävs investeringar i forskning och utbildning som ökar förädlingsvärdet inom de växande tjänstebranscherna. Hela tjänstesektorns potential måste tillvaratas. Småföretagarna blir allt viktigare för tillväxt och sysselsättning i Sverige. Närmare en miljon arbetstagare arbetar i småföretag, vilket motsvarar 41 procent av det totala antalet anställda inom det privata näringslivet. Det är därmed tydligt att småföretagens villkor spelar en avgörande roll för utvecklingen av svenskt näringsliv.

Dock skiljer sig förutsättningarna för små och medelstora företag åt i Sverige, därför finns det särskilt anledning att se över hur stödet till de små företagens utveckling kan förbättras. Om Sverige ska växa måste alla resurser användas för att stimulera och stötta kreativa idéer som kan leda till att företag växer och skapar jobb. Vi vill också göra en egen översyn av skattesystemet. Skatternas utformning är en viktig del i en politik för fler jobb och för att skapa konkurrenskraftiga villkor för näringslivet. I det avseendet är det viktigt att översynen skapar goda förutsättningar för småföretagare att anställa välutbildad arbetskraft. En god tillgång på riskkapital är centralt för att små innovativa företag ska utvecklas och växa. Översynen av skattesystemet bör därför särskilt beakta de små och medelstora företagens behov av riskvilligt kapital.

Det kooperativa nyföretagandet har stora möjligheter att bidra till den värdeburna tillväxten. Ekonomiska föreningar gör inbrytningar i allt fler branscher – mellan åren 2003 och 2007 har nya kooperativa företag etablerats i 300 branscher. Innovationer som växer fram inom vindkraft, kulturentreprenörskap, upplevelseindustri och olika typer av småföretagssamverkan är resultat från kooperativa företag. Det kooperativa företagandet är en företagsform som kan bidra till att skapa värdeburen tillväxt. Det är viktigt att följa hur förutsättningarna för de kooperativa företagen utvecklas.

Forskning, innovationer, branschprogram och en ny innovationsstrategi

Sveriges framskjutna plats i världsekonomin vilar på våra gemensamma investeringar i forskning och utveckling. Vår konkurrenskraft kan inte tas för given, utan måste ständigt tryggas. Därför behövs en ny politik för uthållig ekonomisk tillväxt och för att utveckla svensk konkurrenskraft. Genom en nära samverkan mellan staten, näringslivet, de fackliga organisationerna och forskningen kan vi utveckla den kunskapsbaserade delen av ekonomin där Sverige har konkurrensfördelar. En framåtsyftande näringspolitik ska främja samspelet mellan den konkurrenskraftiga industrin och tjänstesektorn i hela landet. Vi är övertygade om att Sverige inte ska möta den allt hårdare internationella konkurrensen med lägre löner eller försämrade arbetsvillkor. För att stå starka i framtiden måste vi ha strategier för att den svenska industrin ska konkurrera med hög kompetens och goda arbetsvillkor.

Svensk arbetsmarknad karakteriseras nu av en oförmåga att matcha lediga jobb med arbetssökande som har rätt kompetens. Problemen återfinns bland annat inom industriområdet, där det finns skriande behov av utbildad arbetskraft av exempelvis ingenjörer. Vi socialdemokrater vill investera Sverige in i framtiden. Genom aktiva politiska prioriteringar i de höga förädlingsvärden som stärker svensk konkurrenskraft – utbildning, innovationskraft, forskning och utveckling – bygger vi Sverige starkare inför nästa högkonjunktur.

Innovationskluster och utvecklingsregioner är en viktig del om vi vill attrahera internationella forskningsinvesteringar som är till gagn för våra industrier och företag. Näringslivets behov av framgångsrika forskningsinsatser och tillgången till riskkapital måste förbättras. I nära dialog med näringslivet vill vi bygga upp branschprogram för att möta de behov som finns – idag och i framtiden. Här fyller nya branschprogram en viktig del för omställning av industrin så att den förblir konkurrenskraftig.

Inom ramen för branschprogrammen finns goda förutsättningar att bygga upp effektiva strukturer för kunskapsöverföring och teknikutveckling mellan akademin och industrin genom innovationskluster. Om Sverige fortsatt ska vara en ledande industrination måste forskning, utbildning och innovation bilda ett väl fungerande sammanhang. Detta förutsätter samverkan mellan forskning, högre utbildning och innovation som är nödvändig för att klara framtida konkurrenskraft.

Ska Sverige fortsätta att vara ett attraktivt land för forskning inom medicin, medicinteknik och läkemedel krävs mer av samordning och långsiktig samverkan mellan sjukvården, universiteten och industrin. Den samlade medicinska forskningen har stor betydelse för vården. Samverkan mellan grundforskning, tillämpad forskning och utveckling av nya produkter bidrar till att nya rön och innovationer snabbare når patienterna och att personalen i vården får möjlighet till utveckling och förnyelse. Vi är övertygade om att det finns stor potential såväl för industrin som för vården för ett nära samarbete.

Vi vill därför att staten, inom ramen för branschprogramsstrukturen, tar initiativ till en bred överenskommelse mellan parterna (staten-landstingen-industrin) om forskningens roll och villkor i vården samt vilket åtagande och ansvar varje part ska ha. Överenskommelsen ska medverka till att det upprättas en struktur som möjliggör forskning och klinisk forskning som en del av vårdens vardag. Målet bör vara att överenskommelsen ska vara långsiktig. Ytterst handlar det om patientnytta, att med en långsiktig samverkan skapa förutsättningar för ökad hälsa och bättre vård.

Behovet av en sammanhållen gruvstrategi för Sverige är stort. Gruvnäringen växer kraftigt tack vare den snabbt ökande globala efterfrågan på råvaror. Nya fyndigheter blir brytvärda i takt med ökande världsmarknadspriser. Prospekteringen i Sverige intensifieras. Detta innebär möjligheter till nytt skatteunderlag och framtidstro i regioner som tidigare haft problem med avfolkning. Det innebär nya arbetstillfällen såväl i den direkta gruvnäringen som i dess kringnäringar. Det innebär en intensifierad samverkan mellan näringen, samhället, utbildningsanordnarna och fackliga organisationer. Några av de stora utmaningarna för gruvnäringen handlar om att det finns utbildad arbetskraft till förfogande. Det finns en stor efterfråga på arbetskraft men företagen har svårt att hitta rätt kompetens, vilket är ett hinder för fortsatt expansion för gruvnäringen. I detta sammanhang måste prioriteringar av infrastruktursatsningar präglas av synen att inte enbart tillgodose människors pendlingsmöjligheter utan också näringslivets behov i hela landet.

Besöksnäringen

Besöksnäringens starka utveckling har kommit att rita om den regionalpolitiska kartan. Besöksnäringens tillväxt har varit närmast explosionsartad under de senaste åren. År 2007 sysselsattes 160 000 i besöksnäringen. Besöksnäringen tenderar att ha en tydlig geografisk spridning till skillnad från andra tjänstebranscher som oftast är koncentrerad till storstäder. En fortsatt tillväxt i branschen, inte minst genom ökad internationell turism, kan därför skapa nya utvecklingsvägar för en rad mindre regioner.

Vi vill särskilt lyfta fram besöksnäringens möjligheter att skapa nya arbetstillfällen över hela landet. Enligt UNWTO, FN:s turismorganisation, kommer den globala turismen att växa med över 70 procent till 2020 och i Europa med 50 procent. Sverige ska därför ligga i framkant när det gäller besöksnäringen. Internationella evenemang är exempelvis ett mycket intressant segment, där det finns en stor tillväxtpotential för Sverige. Denna potential måste tas tillvara för att skapa nya jobb i såväl våra storstäder som i resten av landet.

Stockholm den 2 oktober 2011
Lars Johansson (S)
Carina Adolfsson Elgestam (S)	Ann-Kristine Johansson (S)
Börje Vestlund (S)	Karin Åström (S)
Krister Örnfjäder (S)	Ingemar Nilsson (S)
Ingela Nylund Watz (S)