Näringspolitiken

Motion 1994/95:N270 av Birger Schlaug m.fl. (mp)

av Birger Schlaug m.fl. (mp)
Övergripande
Övergripande mål för samhället måste vara en långsiktigt
hållbar utveckling. Detta mål skiljer sig från de traditionella
målen om ekonomisk tillväxt eftersom det bygger på
kvalitativa värden och inte kvantitativa.
Näringslivet utgör en betydande del av samhället. Det är
svårt att uppnå mål utan att näringslivet är delaktigt. Därför
vill miljöpartiet se till att det som är långsiktigt hållbart
också blir kortsiktigt lönsamt -- detta kan uppnås genom
skatteväxling, d.v.s. genom sänkta arbetsgivaravgifter och
motsvarande höjningar av de miljörelaterade skatterna.
Alla beslut i samhället har på något sätt inverkan på det
globala samfundet. Klyftorna mellan rika och fattiga ökar. Vi
vet att en femtedel av jordens befolkning får 82,7 % av den
totala världsinkomsten. Den fattigaste femtedelen får 1,4 %
enligt UNDP. En väsentlig förklaring till de stora
inkomstklyftorna är det ojämlika ekonomiska utbytet mellan
rika och fattiga länder. Den gamla sanningen att u-länderna
betalar mer till i-världen genom räntor än vad de får i bistånd
håller i sig.
Miljöpartiet reagerar starkt mot orättvisorna i det globala
samhället och vill utveckla ett humant och ekologiskt
samhälle. Utifrån detta diskuterar vi näringspolitik. En
humanekologisk syn bör genomsyra näringspolitiken och
höga miljökrav blir konkurrensfördel, socialt och etiskt
ansvar en marknadsfördel.
Näringspolitikens övriga syften måste vara att medverka
till att underlätta människors grundläggande behov av bra
mat, rent vatten, kläder, bostäder och en rimlig materiell
standard. Den skall ge arbete åt alla som kan och vill delta i
arbetet. Den skall på kort och lång sikt främja sådant arbete
som står i överensstämmelse med kraven på att bygga en
''hållbar utveckling (sustainable development)''. Den skall
även i övrigt stå i överensstämmelse med Riodeklarationen,
Agenda 21, samt ett antal FN-deklarationer om biologisk
mångfald, skydd för hotade arter, mänskliga rättigheter,
barnens rätt etc.
Det talas i dag -- med mycket goda skäl -- om att skaffa
sysselsättning åt alla, men man talar alltför lite om vad slags
sysselsättning som man vill skaffa fram eller öka. Det är
nämligen mycket av det som vi idag sysslar med inom vårt
näringsliv som inte alls står i samklang med kraven på
''hållbar utveckling'', global rättvisa, kretsloppsanpassad
produktion etc.
Miljöpartiets uppfattning är att staten endast ska satsa på
sådant företagande som står i överensstämmelse med kraven
på ''hållbar utveckling''. Detta måste vara ett villkor för
beviljande av mjuka krediter och andra stödåtgärder för
svenskt företagande.
Strävan efter ekonomisk tillväxt, utan krav på tillväxtens
innehåll, tenderar ofta till att uppmuntra produktion av varor
och tjänster som innebär slöseri med energi och andra
naturresurser på fattiga folks och kommande generationers
bekostnad, d.v.s. sådant som står i total motsättning till
Riokraven.
Miljöteknik är ett område där svensk företagsamhet har
stora framtidsmöjligheter. Enligt OECD halkar Sverige efter
på detta område. Samtidigt konstaterar man att miljöteknik
är den mest växande sektorn i vår del av världen. Som
politiker är det vårt ansvar att ge näringslivet incitament till
att satsa på detta. Inte att bevara gamla strukturer.
Näringspolitiken måste samtidigt vara klarsynt när det
gäller svenskt näringslivs möjligheter att i realiteten
konkurrera med andra folk som har mycket lägre krav på
arbetslön. Teknikspridningen sker idag mycket snabbt.
Kunskapen och produktionsmetoderna för framställning av
alla slags produkter som vi använder för vår dagliga
livsföring finns över hela världen och det blir allt svårare att
finna nischer där ''vi'' -- och det gäller hela västerlandet --
kan ha ett övertag.
Sverige måste satsa på forskning, ökad utbildning inom
teknik och naturvetenskap samt stöd till innovationsföretag.
Men det vore naivt att inbilla sig att detta kan lösa alla
sysselsättningsproblem. Tvärtom är det så att
teknikutveckling tenderar att minska behovet av människor.
Därför är arbetstidsförkortning en lika nödvändig som
grundläggande reform!
Miljöpartiets krav
Statens närings- och energipolitik skall främja ''hållbar
utveckling'' och global solidaritet. Det betyder i praktiken
att Sverige skall minska sin användning av icke förnybara
råvaror inklusive energiråvarorna, fossila bränslen och uran.
Styrmedlet för att detta skall ske bör i första hand vara
prismekanismen, nämligen att de knappa resurserna fördyras
genom beskattning. Därigenom blir de förnybara resurserna
mer efterfrågade samtidigt som kraven på effektiv
resursanvändning och recirkulation ökar.
Det finns praktiskt taget ingenting i
näringslivsdepartementets budgetförslag som antyder att
man delar vår uppfattning om målet med näringspolitiken.
Regeringen talar om att målet är ''uthållig tillväxt'' vilket
uppenbarligen är något helt annat än ''hållbar utveckling''
som inte har något med ekonomisk tillväxt enligt
konventionella mått att göra. Ingenstans talar regeringen om
vad man anser att företagarna bör företa eller vad de
sysselsatta bör syssla med.
Mest påtagligt blir detta när regeringen utan kommentarer
ger en lång redogörelse för NUTEK:s energirapport 1994,
som ju mer liknar en energietablissemangets
försäljningsplan än ett försök att hjälpa till med att presentera
en statlig plan för en utveckling grundad på Agenda 21 för
''hållbar utveckling''.
Det är ytterst bekymmersamt att detta stora verk --
NUTEK -- inte har som målsättning att arbeta i Agenda 21:s
anda. En målsättning som diskuteras i alla våra kommuner i
relation till kommunpolitiken. Det gör att vi befarar att en
stor del av de anslag som beviljas av NUTEK till företag och
inom energisektorn inte kommer att användas på ett sätt som
gagnar ett kretsloppssamhälle med resurshushållning och
global solidaritet som mål.
Ett undantag har vi dock noterat. Vissa program för
framtagande av energisnål teknik inom NUTEK har varit
framgångsrika, men de har tyvärr inte följts upp i form av
tillräckligt breda informationskampanjer och krav på
energideklarationer.
I avsaknad av en klar ekologisk inriktning hos såväl
myndigheter som departement måste Miljöpartiet befara att
många av de forsknings- och utvecklingsprojekt och de
företagsetableringar som erhåller stöd kommer att stå i
motsättning till kraven på en hållbar utveckling. Av detta skäl
ser vi ingen anledning att på någon punkt öka de föreslagna
anslagen förutom till solanläggningar och maringeologi.
Våra krav på ökade energi-, råvaru- och miljöskatter
framförs i andra motioner. Beträffande regeringens förslag
i bilaga 13, föreslår vi följande. Avsnitten skog och bostad
återfinns i andra motioner.
Miljöpartiets överväganden
A 1. NUTEK, förvaltningskostnader. Minskas med 25 %
till 221 975 000. Avdelningen för effektiv energianvändning
skall ej drabbas av denna nedskärning.
A 5. Investeringsfrämjande. Verksamheten bör bedrivas
utan en särskild delegation. Anslaget minskas med 50 % till
48 750 000. Om en delegation ändå tillsätts skall den verka
i Riokonferensens anda och innehålla motsvarande
ekologiska kompetens. Att investera i framtiden och i
Sverige bör förknippas med uthålligt ledarskap, där etik och
miljöansvar skall vara ledstjärna för ''lotsarna''.
A 6. Turistfrämjande. Verksamheten bör på sikt helt skötas
av näringen. Anslaget reduceras med 50 % till 49 500 000.
A 13. Avgift till kol- och stålunionen. Av propositionen
framgår inte klart om Sverige i medlemsförhandlingarna
verkligen åtagit sig denna avgift. Den finns ej upptagen i
regeringens EU-proposition 1994/95:40. Avslag.
B 6. Bidrag till skogsfröplantering. Miljöpartiet accepterar
regeringens förslag, men begär i detta sammanhang att
regeringen återkommer till riksdagen med förslag om hur de
skador skall kompenseras ekonomiskt som uppstått och
kommer att uppstå för skogsägare på grund av att staten
levererat tallplantor som fått s.k. rotsnurr.
C 10. Sveriges geologiska undersökningar. Den
maringeologiska undersökningen har just påbörjat sitt arbete
och regeringens farhågor om att denna verksamhet leder till
exploatering bör genast åtgärdas via kompletterande
lagstiftning. Vi anser emellertid att denna verksamhet kan
nyttjas för miljöändamål och vill därför behålla fartyget och
verksamheten. Vi tillför ett belopp på 15 000 000 kronor till
SGU, varav 13 000 000 kronor avsätts för den
maringeologiska verksamheten.
E 7. Insatser för ny energiteknik. Vi yrkar på att anslaget
till stöd till investeringar i solvärmeanläggningar i bostäder
höjs fyra gånger, sålunda med 20 000 000 kronor. Dessa
bidrag är starkt efterfrågade och gör en stor insats, är m a o
kostnadseffektiva och energieffektiva.
F 1. Teknisk forskning och utveckling. Genom de nyligen
startade forskningsstiftelserna har teknisk FoU tillförts
betydande medel. Anslaget reduceras med 25 % till
800 000 000 kronor. Medel har överförts till grundforskning.
F 2. Informationsteknologi. Vi ser stora möjligheter i
informationsteknologi och vill satsa på detta. Vi accepterar
regeringens siffror men skjuter till under våra
regionalpolitiska anslag enligt vad som redovisas i vår
regionalpolitiska motion.
F 5. Rymdverksamhet. Vi yrkar ej på någon ändring av
anslaget, som torde vara i huvudsak bundet genom ingångna
avtal, men vi önskar en utredning som klargör vilka belopp
som staten satsat på rymdtekniken och vilka vinster för
folkhushållet som därigenom uppnåtts.
F 6. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademin. Av alla
akademins utredningar och program framgår att akademin är
totalt oförstående till de krav som en hållbar utveckling
ställer på tekniken. Anslaget bör reduceras med 50 % tills
akademin ändrar sin inställning till de globala
överlevnadsfrågorna. Anslag 4 100 000 kronor.
G 14. Bidrag till allergisanering. Nytt anslag. Vi anser att
det behövs krafttag för att åtgärda och allergisanera sjuka
hus, framför allt skolor, daghem m.m. Anslag 3 000 000 000
kronor.
G 15. Bidrag till ekologiskt byggande. Nytt anslag.
100 000 000 kronor. Regeringen begär bemyndigande att
utan gräns förvalta, köpa och sälja statliga företag. Detta
förslag bör avslås i avvaktan på vidare utredning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nödvändigheten av en
näringspolitik inriktad på hållbar utveckling med etiskt och
socialt ansvar,
2. att riksdagen beslutar att anslaget under tolfte
huvudtiteln A 1 skall utgå med 221 975 000 kr,
3. att riksdagen beslutar att anslaget under tolfte
huvudtiteln A 5 skall utgå med 48 750 000 kr,
4. att riksdagen beslutar att anslaget under tolfte
huvudtiteln A 6 skall utgå med 49 500 000 kr,1
5. att riksdagen beslutar att anslaget under tolfte
huvudtiteln A 13 skall reduceras med 150 000 000 kr,
6. att riksdagen beslutar att anslaget under tolfte
huvudtiteln C 10 skall utgå med 206 000 000 kr,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den maringeologiska
undersökningsverksamheten,
8. att riksdagen beslutar att anslaget under tolfte
huvudtiteln E 7 skall utgå med 365 000 000 kr,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ytterligare stöd till
solvärmeanläggningar i bostäder,
10. att riksdagen beslutar att anslaget under tolfte
huvudtiteln F 1 skall utgå med 800 000 000 kr,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att regeringen bör återkomma till
riksdagen med en utredning beträffande rymdverksamheten,
12. att riksdagen beslutar att anslaget under tolfte
huvudtiteln F 6 skall utgå med 4 100 000 kr,
13. att riksdagen beslutar om att ett nytt anslag införs under
tolfte huvudtiteln G 14 och att det skall utgå med
3 000 000 000 kr,2
14. att riksdagen beslutar om att ett nytt anslag införs under
tolfte huvudtiteln G 15 och att det skall utgå med
100 000 000 kr,2
15. att riksdagen avslår regeringens förslag med
anknytning till anslaget A 12 om bemyndigande för
regeringen ''att förvalta företag med statligt ägande samt i
förekommande fall öka eller minska ägandet i dessa företag
enligt vad som anförts'',
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att utreda kostnader
för tallplantor med s.k. rotsnurr.3

Stockholm den 25 januari 1995

Birger Schlaug (mp)

Marianne Samuelsson (mp)

Eva Goe s (mp)

Ronny Korsberg (mp)
1 Yrkande 4 hänvisat till KrU.

2 Yrkandena 13 och 14 hänvisade till BoU.

3 Yrkande 16 hänvisat till JoU.
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämning: 1995-01-25 Bordläggning: 1995-02-07 Hänvisning: 1995-02-08

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (32)