Nationellt kompetenscentrum för brottsbekämpning

Motion 2004/05:Ju318 av Stefan Hagfeldt m.fl. (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skapandet av ett nationellt kompetenscentrum för brottsbekämpning.

Motivering

Under senare år har det blivit allt tydligare att det behövs större resurser för brottsbekämpning. Ska man effektivt begränsa brottsligheten behövs det också en bättre utbildning. Förutom grundutbildning för poliser måste det satsas på vidareutbildning, inte bara för poliser utan även för andra yrkesgrupper inom rättsvårdande myndigheter.

Utifrån det behov som finns av gemensam vidareutbildning för olika yrkesgrupper bör det skapas ett nationellt kompetenscentrum för brottsbekämpning. Detta bör lokaliseras till Linköping mot bakgrund av de resurser inom området som redan finns där.

Resurser i Linköping

Det finns i Linköping unika förutsättningar för ett nationellt kompetenscentrum för brottsbekämpning. I Linköping finns ett starkt kompetenskluster och det finns en tradition av samarbete mellan de berörda myndigheterna. De myndigheter som främst kan bidra till ett kompetenscentrum är Linköpings universitet, Rättsmedicinalverket, Statens kriminaltekniska laboratorium, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Totalförsvarets forskningsinstitut samt i Norrköping Integrationsverket, Kriminalvårdsstyrelsen och Migrationsverket.

Ett kompetenscentrum i Linköping kommer att verka i en miljö som präglas av en innovativ och stark akademisk grundutbildning och en forskning som inom många områden är internationellt ledande. Internationellt samarbete är en integrerad del av universitetets och övriga myndigheters verksamhet, och ett starkt internationellt kontaktnät finns som ett kompetenscentrum kan dra nytta av.

Linköpings universitet

Linköpings universitet är föregångare i landet när det gäller problembaserat lärande och tvärvetenskapligt arbetssätt. Universitetet har stor erfarenhet av vuxenutbildning, forskning kring vuxnas lärande, kunskapsbildning i organisationer och av ledarskapsutveckling. En mycket kraftfull satsning genomförs inom biomedicin/bioteknik med 16 nya professurer. Denna satsning kommer givetvis att få mycket stor betydelse för att utveckla DNA-analysmetoder och för de forensiska vetenskaperna.

Inom Linköpings universitet finns utbildning och forskning inom en rad områden som är relevanta för brottsbekämpning. Det gäller exempelvis:

• Juridik - EG-rätt, folkrätt, förvaltningsrätt och affärsrätt.

• Beteendevetenskap - kompetens avseende människans språkliga och psykiska utveckling, konflikthantering, agerande i krissituationer, krisstöd, samtals- och förhörsteknik, barns och ungdomars villkor, minnesforskning, gruppdynamik, kulturmönster och etniska relationer.

• Kriminologi - kompetens inom områden som familjeförhållanden och sociala frågor samt brottshistoria.

• Etik - Centrum för tillämpad etik har kompetens inom exempelvis IT/dataetik och forskning om globaliseringens konsekvenser för ekonomisk brottslighet.

• Sjukvård och hälsa - kompetens inom områden som psykiatrisk etik och psykiatrisk juridik. Vid Katastrofmedicinskt centrum utbildas personal för insatser på olycksplats och ledningsgrupper på sjukhus. Katastrofmedicinskt centrum bedriver även utbildning för WHO och EU.

• Informationsteknik - kompetens inom områden som datalogi, datorsystem, informationsbehandling, datorlingvistik, ekonomiska informationssystem, bildbehandling, datatransmission och informationsteori.

Tilläggas bör att ett stort problem inom svensk statsförvaltning idag är oförmågan till samverkan och samarbete. I ett kompetenscentrum, likt det vi skissar på i motionen, kan en del av dessa problem lösas genom att utnyttja de kunskaper som finns vid Linköpings universitet. Inom detta universitet finns nämligen en mångårig framgångsrik erfarenhet av TEMA-forskning. Det innebär att man arbetat med tvärvetenskaplig forskning och också lyckats att föra samman kulturer från olika vetenskapliga institutioner. Idag samverkar så olika vetenskapliga grenar som pedagogik, teknik, medicin och humaniora i olika projekt. Ytterligare forskning inom området brottsbekämpning måste ändå tillkomma. Enligt vår uppfattning finns det inget annat universitet som har så stora möjligheter att bli framgångsrikt inom detta område som Linköpings universitet.

Rättsmedicinalverket (RMV)

Tre av RMV:s fyra olika grenar (rättsmedicin, rättskemi och rättsgenetik) finns representerade vid Universitetssjukhuset i Linköping. Dessa verksamheter samverkar i stor utsträckning med Hälsouniversitetet.

Rättskemiska avdelningen är ett nationellt laboratorium som svarar för analysverksamhet. Där bedrivs forskning inom alkoholområdet, analys av droger och läkemedel i hår, kring tolkning av analysresultatet vid rättsmedicinska obduktioner samt inom det läkemedelsepidemiologiska området.

Rättsgenetiska institutet utför analyser i faderskapsundersökningar, släktutredningar och identitetsutredningar. De rättsgenetiska undersökningarna är helt baserade på DNA-analyser.

Rättsmedicinska avdelningen har mycket hög kompetens vad avser rutiner för utredning och skadebild vid olika typer av vålds- och sexualbrott.

Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL)

Vid SKL, som är polisväsendets centrala laboratorium, bedrivs forskning i syfte att anpassa och utveckla metoder så att de passar den kriminaltekniska verksamheten. SKL anlitas vid brottsförebyggande arbete såsom utformning av värdetryck och utprovning av säkerhetssystem. SKL har kompetens inom områden som teknik, kemi, biologi och dokumentundersökning. Den samlade kunskap som finns inom SKL och Rättsgenetiska institutet är unik i landet.

Centrum för forensisk verksamhet

Rättsmedicinalverkets avdelningar i Linköping, Statens kriminaltekniska laboratorium och Linköpings universitet samarbetar inom ramen för Centrum för forensisk verksamhet. Detta centrum bedriver utbildningar, forskningsprojekt och genomför seminarier.

Inriktning av ett nationellt centrum för brottsbekämpning

Ett av syftena med ett nationellt centrum bör vara att satsa på fördjupad vidareutbildning och breddning av den krets utbildningen vänder sig till. Inriktningen av ett nationellt centrum för brottsbekämpning bör därför framför allt avse vidareutbildning av olika yrkesgrupper inom rättsvårdande myndigheter. Det finns ett stort behov av att olika yrkesgrupper får mer av gemensam vidareutbildning. Här kan nämnas ekonomisk brottslighet där personal från exempelvis polismyndighet, skattemyndighet, kronofogdemyndighet, åklagarmyndighet, ekobrottsmyndighet och i viss utsträckning tullmyndighet har ett stort behov av gemensam vidareutbildning. Inom IT-brottslighet finns motsvarande behov. Även ekonomiska skäl talar för en samordning av vidareutbildning för fler yrkesgrupper.

Stockholm den 29 september 2004
Stefan Hagfeldt (m)
Gunnar Axén (m)	Anna Lindgren (m)