Nya designade droger

Motion 2006/07:So268 av Ulf Sjösten (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder i syfte att kriminalisera nya designade droger och droger där det ursprungliga användningsområdet är ett helt annat.

Motivering

För något år sedan rapporterade Borås Tidning att Boråspolisen kunde bli tvungen att återlämna ett större beslag av en drog som inte är narkotikaklassad. Många uttryckte upprördhet och frustration inför det orimliga i att återlämna ett ämne som sålts och använts som narkotika.

Det är upprörande och stötande, men problematiken är inte ny och det har funnits möjligheter att vidta åtgärder tidigare. Polis och åklagare har gjort allt för att slippa lämna tillbaka 40 liter av dödsdrogen BD (butandiol). En minut efter att man förtärt BD omvandlas det via kroppens ämnesomsättning till GHB (gammahydroxybutyrat).

En tillåtande attityd till droger har smugit sig in hos alltför många ungdomar. Det svenska samhället står fortfarande starkt och samlat i sin kamp mot droger, trots att många drogliberala krafter verkar ute i Europa.

Trots detta är det i dag många unga som ser de nya s.k. designade drogerna, ecstasy, partypoppers och för den delen medel med ett helt annat användningsområde i grunden, som GHB och GBL (gammabutyrolakton), som bara ett medel för att festa och ha kul.

Man måste givetvis arbeta mycket aktivt med orsakerna till att ungdomar över huvud taget använder droger, men det är också oerhört viktigt att samhället och lagstiftande organ agerar snabbt och tydligt när nya droger dyker upp på arenan. Det skall inte ta flera år att narkotikaklassa en dödlig drog som exempelvis GHB.

Ett annat färskt exempel är den nya drogen A 2, som för något år sedan dök upp bland ungdomar i Borås. Samhället måste i fall som dessa agera kraftfullt och framför allt snabbt. Det har nu vidtagits åtgärder som försvårar nyttjandet av A 2, men ofta kommer åtgärderna för sent och med avsaknad av nödvändig kraft.

GBL kan i dag användas utan risk för rättsliga påföljder. Då GBL kommer in i kroppen omvandlas den till GHB och får ofta samma förödande följder för brukaren som det narkotikaklassade GHB. De flesta människor som omhändertas för ringa narkotikabrott gällande GHB uppger naturligt nog att de druckit GBL.

De nya drogerna, av vilka många produceras inom EU:s gränser, flödar i allt större utsträckning in över vår gräns i takt med att uppfinningsrikedomen utvecklas.

Samhället behöver ett bättre regelverk, där snabbhet prioriteras, för att kunna möta denna anstormning. Vissa av de nya drogerna är varianter av redan narkotikaklassade droger, där någon del av den kemiska processen har förändrats för att undgå kriminalisering, medan andra i grunden har ett helt annat användningsområde såsom starka rengöringsmedel.

Problematiken med nya droger har flera sidor som kräver olika angreppssätt. Den är också internationell, vilket kommer att kräva samarbete och framför allt samordning inom Europeiska unionen. Detta är ett av de områden där EU verkligen har en viktig roll att spela. Tyvärr kan man konstatera att utvecklingen går mycket sakta. Inte minst i ljuset av de tio nya medlemsländerna är det mycket viktigt att Sverige agerar påtryckare både för lagstiftningsförändringar och för att samarbetet mellan polis, åklagare och tull i vardagen skall fungera bättre.

Stockholm den 26 oktober 2006

Ulf Sjösten (m)