Offentlig upphandling

Motion 2000/01:Fi804 av Inga Berggren m.fl. (m, kd, c, fp)

av Inga Berggren m.fl. (m, kd, c, fp)
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att lägga fram förslag som stärker tillsynen över
den offentliga upphandlingen.
Motivering
Sverige har sedan den 1 juli 1994 samma regler för offentlig upphandling
- statens, landstingens och kommunernas inköp av varor och tjänster -
som övriga EU-länder. Bestämmelserna finns i lagen (1992:1528) om
offentlig upphandling. Avsikten med reglerna är att garantera en opartisk
och effektiv upphandling. Det företag som erbjuder det bästa kontraktet
ska få leverera till den offentliga sektorn, oavsett företagets ursprung.
Detta stärker målet om en inre marknad med fri rörlighet för varor och
tjänster. Den fria konkurrensen, som reglerna om upphandling ska värna,
leder inte bara till lägre priser utan också till högre kvalitet. Det är helt
enkelt ett system som gynnar alla. Skattebetalarna får billigare och bättre
produkter och företagen får den stimulans som konkurrens ger.
Det är väl utrett att det finns betydande brister i den offentliga
upphandlingen. Studier från Riksdagens revisorer och Nämnden för offentlig
upphandling visar detta. Dessa resultat stöds också av näringslivets egna
undersökningar. Det finns uppenbara luckor i dagens regelverk. Den
tydligaste är att det inte finns någon sanktion mot det riktigt grova
regelbrottet, att helt strunta i reglerna, eftersom det inte i efterhand går att
säga vem som drabbats. Den myndighet som dock gör ett ärligt försök att
följa reglerna men som missar en detalj löper risk att få betala skadestånd
eftersom det då har varit en upphandling och man då kan avgöra vem som
borde ha vunnit. Ska man göra fel, så ska man alltså göra det ordentligt - då
är det riskfritt.
Upphandlingskommittén, som har i uppdrag att se över den offentliga
upphandlingen och som har lämnat ett delbetänkande, uppskattar
upphandlingens värde till ca 400 miljarder kronor, vilket motsvarar omkring
20 procent av vår bruttonationalprodukt. Det säger sig självt att en effektivare
upphandling kan bidra till att vi sparar stora belopp. Hur stora är vanskligt
att
uttala sig om vissa studier pekar på att cirka tio procent av inköpskostnaden
skulle kunna sparas.
I Upphandlingskommitténs delbetänkande (SOU 1999:139, Effektivare
offentlig upphandling - för fortsatt välfärd, trygghet och tillväxt) föreslås
ett
antal åtgärder för att stärka den offentliga upphandlingen, bl.a.:
- att Konkurrensverket ska bli ny tillsynsmyndighet för området
- att en ny sanktion - marknadsskadeavgift - ska införas mot grova
regelbrott, och
- att näringslivets organisationer ska få föra talan i upphandlingsmål.
Förslagen har remissbehandlats och fått ett gott mottagande.
Regeringen har med utgångspunkt i betänkandet lagt en proposition om
den offentliga upphandlingen (1999/2000:128, Offentlig upphandling i
informationssamhället) där den dock inte lägger några förslag som stärker
tillsynen över upphandlingen. Då det är väl känt att det finns betydande
problem inom området och då det finns genomarbetade och remissbehandlade
förslag, borde regeringen ha gått fram med dessa. Det handlar om att skapa
respekt för ett viktigt regelverk. Bestämmelserna om upphandling avgör vem
som ska få göra affärer med den offentliga sektorn. Det gäller att undanröja
alla misstankar om att myndigheterna vill gynna några speciella leverantörer.
Det gäller att skapa garantier för konkurrens på lika villkor. En fungerande
offentlig upphandling gynnar alla.

Stockholm den 25 september 2000
Inga Berggren (m)
Holger Gustafsson (kd)
Marianne Andersson (c)
Kenth Skårvik (fp)
Ola Karlsson (m)
Inger Strömbom (kd)
Åke Sandström (c)
Kerstin Heinemann (fp)
Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Finansutskottet

Händelser

Inlämning: 2000-10-05 Granskning: 2000-10-11 Hänvisning: 2000-10-11 Bordläggning: 2000-10-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)