om förbud mot s. k. enarmade banditer.

Motion 1975:624 av herr Lövenborg m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motioner nr 624631

Mot. 1975
624-631

Nr 624

av herr Lövenborg m. fl.

om förbud mot s. k. enarmade banditer.

Automatspelet utgör i många fall en oskyldig form av förströelse.
Sådant har sedan lång tid tillbaka förekommit på nöjesfält, i folkparker
o. dyl. utan att det därvid framkommer mera påtagliga olägenheter.

Så hette det i SOU 1972:52. Resultatet av betänkandet blev att de
redan då så omdiskuterade enarmade banditerna skulle få förekomma
även i fortsättningen, men beskattas. Det skulle innebära en sanering av
branschen, hette det.

Utvecklingen under senare år har visat att de enarmade banditerna i
allt större omfattning har blivit en legaliserad form för utplundring, där
potten delas av staten och de enskilda spelföretagen. Förr spelade några
få i skumma källarlokaler, nu stöter vi på banditerna i restauranger och
andra typer av näringsställen och lokaler.

De enarmade banditerna är spelet där den spelande i längden alltid
förlorar. Man drar i en spak och ser klockor, apelsiner och körsbär virvla
förbi. Har man tur kan det rassla i skålen, men i 99 fall av 100 går den
spelande därifrån fattigare än vid spelets början.

Det förekommer i alltför stor omfattning att pensionärer spelar bort
större delen av sin pension. Just på pensionsdagarna är omsättningen
påfallande stor. Skolungdom spelar bort sina pengar, och många ensamma
söker på detta sätt fylla sitt behov av spänning och i någon mån
gemenskap med andra som också gripits av denna dyrbara fluga.

Så här beskriver en av dem som drabbats av spelets berusning: När jag
gick hit i kväll visste jag att jag skulle förlora. I början blev jag förtvivlad
då jag förlorade 100 kr. Nu spelar det ingen roll hur mycket jag förlorar.
Jag har gripits av ett vansinne som kanske är värre än alkoholism. En dag
skall jag sluta. Det tänker jag ofta, men jag tvivlar på att det går.
(Expressen 30.7.1974)

Genom de små insatserna är banditerna förledande, men totalbeloppen
kan ändå bli stora. Många spelar bort tusentals kronor i fåfängt hopp att
få insatsen åter.

Däremot är de enarmade banditerna en bra affär för ägarna. Visserligen
kostar apparaterna upp till 20 000 kr. per styck, men den investeringen
är fort intjänad. Man räknar med att medelapparaten går med ett par
tusen kronors vinst i veckan, men många apparater, placerade på
lukrativa ställen, kan inbringa sin ägare 10 000 kr. i veckan.

Det multinationella företaget Bally är en stor intressent i branschen.
Bally Manufacturing Corporation är världens största spelföretag och äger
Bally Scandinavia AB, som nu omsätter närmare 40 milj. kr. på den
svenska marknaden.

1 Riksdagen 1975. 3 sami. Nr 624-631

Mot. 1975:624

2

Att staten via skattelagstiftningen har gått in i branschen gör inte
geschäftet smaktligare eller mindre förlustbringande för dem som hypnotiseras
av apparaternas citroner och apelsiner och den fåfänga tanken på
rik utdelning. De enda som blir rika är tillverkare och ägare av apparaterna.

Banditspelet är ett surrogat för mänsklig gemenskap och bättre
organiserade former av förströelse. Många söker kompensation för en
trist miljö utan konstruktiva aktiviteter. Men det är ett dåligt surrogat,
och det kan inte vara riktigt att samhället skall profitera därpå och inte
heller att enskilda skall kunna berika sig på mänskliga behov som borde
fyllas på annat och bättre sätt. Den tid som har gått sedan den nya lagen
om automatspel trädde i kraft har redan visat att man därmed inte löste
de mänskliga problem som måste skjutas i förgrunden.

Det finns flera olustiga typer av kommersiellt spel, vilkas lagliga
existens bör ifrågasättas, men någonstans måste man börja uppröjningen i
den nuvarande djungeln. De enarmade banditerna är på grund av sin
lockande karaktär och lättillgänglighet en växande och speciell företeelse
som nu bör sättas i focus för uppmärksamheten.

Med hänvisning till det anförda föreslås

att riksdagen uttalar sig för ett förbud mot s. k. enarmade
banditer och hos regeringen hemställer om utarbetande av
erforderlig författningstext.

Stockholm den 23 januari 1975
ALF LÖVENBORG (vpk)

KARL HALLGREN (vpk)
JÖRN SVENSSON (vpk)

INGA LANTZ (vpk)

RUNE PETTERSSON (vpk)

i Malmö

i Västerås

TORE CLAESON (vpk)