Öresundsregionen

Motion 2003/04:N225 av Christer Nylander m.fl. (fp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Näringsutskottet

Händelser

Inlämning
2003-10-07
Hänvisning
2003-10-15
Bordläggning
2003-10-15

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en särskild skrivelse om regionernas växtkraft bör framläggas i samband med budgetpropositionen.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att permanenta det regionala självstyret i Skåne.1

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en vitbok för Öresundsintegrationen.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om regeländringar för att underlätta för en gemensam arbetsmarknad i Sverige och Danmark.2

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om regeländringar för att underlätta växelvisa studier i Sverige och Danmark.3

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att lokalisera EU:s kemikaliemyndighet till Skåne.4

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av bättre regional ekonomisk statistik.5

1Yrkande 1 hänvisat till KU.

2Yrkande 4 hänvisat till AU.

3Yrkande 5 hänvisat till UbU.

4Yrkande 6 hänvisat till MJU.

5Yrkande 7 hänvisat till FiU.

Regionala perspektiv i tillväxtpolitiken

Sverige behöver en mer offensiv tillväxtpolitik. Det är tillväxt i ekonomin som en gång lyft Sverige ur fattigdomen. Det är tillväxt som förutsätts för fortsatt stärkt välstånd och möjligheter att stärka välfärden.

Tillväxt kommer inte av sig självt utan skapas genom enskilda människors arbete, kunskap, nytänkande och entreprenörskap. De kommande åren måste användas för reformer som gör enskilda människor och företag bättre rustade att ta tillvara framtida hög- och lågkonjunkturer.

I tillväxtdebatten används ofta ett övergripande nationellt perspektiv. Det är självklart och viktigt. Men man måste också komma ihåg att den nationella tillväxten byggs upp av regionala och lokala förhållanden. Sverige behöver både en nationell tillväxtpolitik med bättre företagarklimat och ett skattesystem som värnar de välståndsbildande krafterna och en regional tillväxtpolitik som tar tillvara lokal växtkraft, initiativkraft och entreprenörskap.

Genom att i samband med budgetpropositionen framlägga en särskild skrivelse om de svenska regionernas växtkraft kan regeringen bidra till att dessa frågor får en starkare ställning i den politiska debatten. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.

För regionaliseringen talar både demokratiska och tillväxtpolitiska argument. Under 1990-talet inleddes i Sverige en utveckling mot ökad regionalisering. En liknande process hade då redan pågått i Europa under efterkrigstiden.

Olika regioner i Sverige utvecklas på olika sätt. Förutsättningarna är olika i olika delar av landet. Därför kan inte hela Sverige regionaliseras efter en och samma mall. Skall regionaliseringen bli riktigt lyckad måste den nationella likriktningen ersättas, inte av regional likriktning, utan av regional mångfald.

I en gränsregion som Skåne behövs kanske en annan och större uppsättning kompetensområden för att underlätta Öresundsregionens integration jämfört med vad som behövs i en region i en annan del av landet där utmaningarna och förutsättningarna är andra.

Olikhet och mångfald i ett så stort land som Sverige är en tillgång. Därför bör olika modeller för regionalisering kunna prövas i olika delar av landet, så att man på olika håll kan se vilka lösningar som bäst tar vara på de olika förutsättningarna som finns.

För Skånes del måste slutsatsen vara att det skånska regionala självstyret permanentas och utvecklas. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.

Ökad regional beslutskraft

För tillväxt och nationell utveckling krävs att regioner och kommuner kan utvecklas utifrån sin särart och sina förutsättningar. Det kräver starka och självständiga regioner och kommuner.

I Skåne råder bred politisk enighet om det positiva i att flytta ansvar från staten till regionen. Förhoppningen är att frågor om kommunikationer, näringsliv och kultur kan behandlas bättre med ett regionalt, skånskt perspektiv. Att denna åsikt är väl förankrad såväl bland beslutsfattare inom politik och näringsliv som i befolkningen i övrigt, visade den samstämmiga kritik som riktades mot regeringens försök att avbryta försöksverksamheten i slutet av förra mandatperioden. Resultatet av protesterna blev att en majoritet i riksdagen beslutade att försöksverksamheten i Skåne skall få fortsätta. Det är vår bedömning att samma starka opinion kommer att finnas då den nuvarande försöksperioden går ut och att det innebär att självstyret permanentas.

Ett permanentat regionalt självstyre i Skåne måste också innebära att beslutskraften och beslutskompetensen utvidgas. Den så kallade PARK-kommitténs förslag bör i detta avseende betraktas som ett lägsta golv för omfattningen av den regionala beslutskraften. Huvudansvaret och tillhörande resurser som avser regionalpolitik, regional näringspolitik samt planering av regional transportinfrastruktur bör därför föras över från länsstyrelsen till regionen. Statliga medel för utvecklingsprojekt skall fördelas av regionen. Regionen skall också själv kunna fördela utvecklingsmedel till regionala kulturinstitutioner.

De senaste åren har regeringen förändrat regionpolitiken i en i huvudsak positiv riktning. De så kallade tillväxtprogrammen är ett exempel på detta. Men skall man fullt ut använda den kraft som finns på lokal och regional nivå måste detta utvecklas ytterligare. Istället för att underminera tillväxtprogrammen bör initiativet och beslutskraften flyttas ned till regional nivå.

Den skånska ekonomins utveckling

Den ansedda brittiska konsultbyrån Robert Huggins Associates listade nyligen Skåne som en av de europeiska regioner som har störst tillväxtpotential de närmaste tio åren. Detta är bara en av flera olika bedömningar som det senaste året pekat på att Skåne håller på att växa sig allt starkare ekonomiskt. Särskilt tydligt är det om man ställer utvecklingen i Skåne i relation till övriga delar av Sverige. Skåne håller på att utvecklas till Sveriges kanske främsta tillväxtmotor.

Den nya positiva synen på den skånska växtkraften står i tydlig kontrast mot den bild av skånsk ekonomi som gällde för bara något årtionde sedan. Perioden 1970–1980 präglades av stagnation och i vissa fall tillbakagång. Under perioden passerade till exempel Stockholms län Köpenhamns hovedstatsregion i invånarantal. Under slutet av 80-talet och början på 90-talet befann sig Öresundsregionen i en djup ekonomisk kris. På den danska sidan steg arbetslösheten med 5 procentenheter och på den svenska sidan med drygt 6 procentenheter.

Under mitten av 1990-talet påbörjades en utveckling som innebar att den nedåtgående trenden bröts. De danska och svenska regeringarnas beslut om att starta bygget av en fast förbindelse över sundet innebar en vändpunkt. Brobeslutet blev ett startskott för en utveckling som efter några år tydligt visat att decennier av svag utveckling i regionen brutits. Öresundsbroeffekten har både en real sida och en psykologisk sida. Båda dessa är viktiga för att stärka regionens attraktionskraft och växtkraft.

Ett tydligt tecken på att Skånes attraktivitet stärkts de senaste åren finner man i flyttströmmarna inom landet. Förra året hade Skåne ett flyttningsnetto gentemot övriga landet på 3 387 personer enligt SCB. I dessa siffror gömmer sig bland annat ett positivt flyttningsnetto gentemot Stockholmsområdet på 887 personer. Detta torde vara en historiskt mycket hög siffra. Kanske den högsta. Särskilt tydlig blir detta om man jämför med läget för några år sedan då Skåne hade ett årligt negativt flyttningsnetto gentemot Stockholm på mellan 400 och 750 personer. Även på den danska sidan av Öresundsregionen har befolkningsutvecklingen vänt till det positiva på senare år.

Det tycks också vara så att de personer som flyttar till Skåne har generellt högre utbildningsnivå än genomsnittet för landet, vilket också det är positivt för tillväxtkraften.

Men det finns också mörka moln på den skånska ekonomiska himlen. Till stor del är det en följd av den svenska och internationella konjunkturnedgången. Antalet konkurser har det senaste året ökat även i Skåne. I flera stora skånska kommuner har konkurserna ökat. I Malmö var konkurserna 10 % fler årets första åtta månader jämfört med samma period 2002. För Helsingborg var motsvarande siffra 12,5 % medan konkurserna i Kristianstad ökade med hela 63 %. I Lund var utvecklingen den motsatta. Där minskade antalet konkurser med 24 %. För Skåne som helhet innebär detta en ökning med 6 %. Det är framförallt inom byggverksamhet, tillverkning samt rekreations-, kultur- och sportverksamhet som konkurserna ökat.

Även på arbetsmarknaden är läget dystert. Enligt Länsarbetsnämnden i Skåne var drygt 36 500 personer öppet arbetslösa i Skåne vid månadsskiftet augusti/september 2003. Det innebär att arbetslösheten i Skåne ligger på 6,6 % av arbetskraften och är högre än genomsnittet för landet, där arbetslösheten ligger drygt 1 procentenhet lägre (5,5 %). För ett år sedan var andelen arbetslösa i Skåne 5,8 %.

Enligt vår mening visar den aktuella arbetslöshetsstatistiken tydligt att den växtkraft som Skåne bär på inte givits tillräckliga möjligheter att utvecklas fullt ut i form av växande företag och nya jobb. Den relativt högre arbetslösheten i Skåne är också ett resultat av regeringens oförmåga att förnya integrationspolitiken så att nya svenskar ges samma chans att få jobb, ta ansvar och forma sitt liv. De stora skillnaderna i arbetslöshet i Malmös olika stadsdelar är ett tydligt bevis på detta.

Skåne borde få status av försökslän när det gäller nya samarbetsformer mellan arbetsförmedling, övriga statliga myndigheter, region, kommuner och högskola för att underlätta för invandrare att komma i arbete. Region Skåne borde få ansvaret för att driva denna samordning.

I takt med Skånes ökade attraktivitet och den starka inflyttningen ökar bostadsbristen. Flera skånska kommuner har idag bostadsbrist, i andra kommuner är en bristsituation hotande. Den misslyckade bostadspolitiken håller på att bli ett allvarligt tillväxthinder. I de svenska regioner där växtkraften är som starkast är också bostadsbrist ett faktum. Skall Skånes potential kunna utvecklas fullt ut krävs dels en ny bostadspolitik och dels bättre kommunikationer mellan de delar av Skåne som har en kraftig tillväxt av arbete och de delar som erbjuder ett attraktivt boende.

Integrationen börjar ta fart

Ekonomisk verksamhet är till sin natur expansiv, nyfiken och gränsöverskridande. Men den är också beroende av vilka institutioner och spelregler som sätts upp. Nationsgränser kan vara effektiva hinder. Olika valutor är också de ett kraftfullt hinder för att hålla tillbaka ekonomisk integration. Arbetet med EU:s inte marknad har, liksom arbetet för frihandel och reducering av tullar, successivt tonat ned nationsgränsernas roll som hinder för ekonomisk aktivitet och integration. När euron infördes som valuta i 12 av EU:s 15 medlemsländer var också det ett sätt att skapa ökade förutsättningar för internationell handel och därigenom ökat välstånd. Sveriges nej till euron är därför en hämmande faktor för den svenska ekonomins utveckling. Få saker hade varit bättre för att riva barriärer i Öresundsregionen än införandet av euron i Sverige och Danmark. Skåne är förmodligen den skånska region som förlorar mest på Sveriges utanförskap.

Trots allt kan man se hur allt fler människor drar nytta av Öresundsregionens möjligheter. Arbetskraftspendlingen har ökat. Det visas bland annat av att antalet bilister med månadskort på Öresundsbron har ökat med 38 % det senaste året. Dock skall sägas att arbetskraftspendlingen över sundet inte är på samma nivå som den normalt är vid samma geografiska avstånd inom ett och samma land, vilket till stor del kan förklaras med de problem som finns för den som vill bo på en sida och arbeta på den andra.

En naturlig region i Öresundsområdet skulle innebära fler möjligheter för den arbetssökande och ett större urval av kompetent personal för företagen – vilket i sin tur verkar för regionens ökade attraktionskraft och tillväxtgrad. En gemensam arbetskraft på båda sidor av sundet skulle också kunna utjämna eventuella svängningar av arbetskraft inom regionen, något som dock förutsätter att nuvarande regler ändras så att det blir praktiskt möjligt.

För en ökad integration av arbetsmarknaderna krävs att:

  • arbetspendling över sundet blir avdragsgill,

  • bemanningsföretag faller under samma regler som tillsvidareanställningar,

  • skillnader i skatter, pensions-, försäkrings- och arbetsgivaravgifter minskar och tydliggörs.

Men många hinder återstår

Företagens integration tickar på ganska väl. Det är tre gånger fler företag som har kontakter över sundet nu än när bron byggdes. Arbetsmarknadens integration ligger ganska still – kanske den till och med backar i år på grund av den dåliga konjunkturen. Det har förvisso skett ökad flyttning från Danmark till Skåne. Nästan 20 % av Skånes befolkningsökning beror på den danska inflyttningen. De som flyttar är till största delen unga hushåll som i Sverige sett en möjlighet till billigt boende samtidigt som man fortsatt jobbar i Köpenhamnsregionen.

Små tecken på ökad integration finns alltså, men djupet, bredden och tempot i integrationen sinkas av krånglet och de politiska regelverk som finns. Det vi hittills sett visar hur mycket kraft som skulle släppas loss om barriärerna verkligen tas bort. Det är mycket som borde göras. Pendlingskostnaderna borde sänkas ytterligare. Socialförsäkringsreglerna måste ses över. Att förändra skattereglerna för gränsgångare är förmodligen det allra viktigaste.

I såväl Sverige (Ansvarskommittén) som Danmark (Strukturkommissionen) pågår en omfattande översyn av hur respektive land skall styras. Det är viktigt att de gränsöverskridande frågorna i Öresundsregionen tas upp av de båda utredningarna. Ett nära samarbete mellan de båda utredningarna för att gemensamt finna lösningar på de institutionella utmaningarna i Öresundsregionen bör vara en självklar del i arbetet.

Flera av de institut och organisationer som arbetar med Öresundsintegrationen menar att bristande regional statistik utgör ett hinder för att fullt ut mäta såväl framgångar som potential i integrationsarbetet. Danmarks Statistik och SCB har inlett ett samarbete, det är välkommet och bör utvecklas ytterligare. I den statliga utredningen om översyn av den ekonomiska statistiken (SOU 2000:118), påpekas behovet av en mer pålitlig regional statistik. Regeringen bör snarast återkomma med förslag på utvecklad regional statistik i enlighet med utredningens intentioner.

Skånes relation till EU

Skåne befinner sig efter utvidgningen av EU nästan i det geografiska centrumet av unionen. Detta ger Skåne en unik ställning i Sverige som borde tas tillvara. Sverige har idag ingen EU-myndighet. Vi anser att det borde vara naturligt att Sverige verkar för att erhålla t.ex. EU:s kemikaliemyndighet och att den då placerades i Skåne, nära Kemicentrum – en av norra Europas större kemiska institutioner.

Region Skåne borde också erhålla resurser för att initiera samarbete mellan regionen och de nya medlemsländerna, framför allt Polen. Redan idag finns mer än två färjeförbindelser mellan Skåne och Polen. Ett ökat samarbete både vad avser handel, turism men också utbildning, och miljöarbete är viktigt för båda länderna. Det är viktigt för hela Sverige att Skåne har en hög profil inom den större nordeuropeiska regionen bestående av södra Sverige, Danmark, norra Tyskland och Polen.

Riv hinder för Öresundsuniversitetet och stöd forskningssamarbete i Öresundsregionen

Skåne har rent geografiskt ett mycket intressant läge i den europeiska ekonomin. Men läget är intressant inte bara geografiskt utan också om man tittar på ekonomins sammansättning. Inom flera av de viktigaste framtidsbranscherna tillhör skånska företag och skånska forskare den europeiska eliten. I Öresundsregionen har starka kluster vuxit fram inom framtidsbranscher som till exempel livsmedel, medicin och bioteknik. Svenska och danska staten borde stärka forskningssamarbetet inom dessa och andra för regionen viktiga områden t.ex. genom att undersöka möjligheten till gemensamma forskarskolor och genom att stödja andra gemensamma forskningssatsningar speciellt mellan industri och universitet.

Öresundsuniversitetet (ett samarbete mellan tolv svenska och danska högskolor och universitet) skapar fantastiska möjligheter för studenter och forskare. Men det finns fortfarande hinder kvar som måste rivas för att ta tillvara möjligheterna fullt ut. Bland annat måste man harmonisera en del regler för till exempel hur studierna skall värderas. En utveckling av Öresundsuniversitetet skapar möjligheter att bibehålla och stärka regionens ställning i viktiga framtidsbranscher.

Universitet och högskolor måste naturligtvis alltid ha stor frihet och självständighet. Men statens ansvar ligger i att undanröja hindrande regler för poängberäkning och värdering av examina och kurser, hinder som försvårar ett organiserat samarbete över gränserna. Målet borde vara att det inte skall vara svårare att under studietiden växla mellan ett danskt och ett svenskt universitet än det är att växla mellan olika universitet inom respektive land. Danska och svenska staten har här en viktig uppgift att gemensamt diskutera vilka regler och bestämmelser som kan samordnas.

Vidare borde svenska studenter erbjudas samma möjlighet som de danska studenterna vad avser stöd för resor över sundet.

Infrastruktur för växtkraft

Skall Skånes växtkraft tas tillvara måste vi ha en infrastruktur som ger möjligheter att ta tillvara initiativkraft, kunskap och entreprenörskap i hela Skåne och att vi har en infrastruktur som klarar att bära de transportbehov som följer på ökad ekonomisk aktivitet.

Infrastrukturen i Öresundsregionen står inför en kraftig utveckling. Nya väg- och spåranslutningar från Kastrup till Köpenhamn och övriga Själland är färdigbyggda. Bron mellan Sverige och Danmark skapar förutsättningar för att knyta samman regiontrafiken på båda sidor sundet. Fortfarande saknas dock ett antal strategiska beslut.

Den planerade citytunneln är ett sådant uppskjutet projekt, som är en viktig förutsättning för att tågtrafiken skall utvecklas. I regeringens budgetförhandlingar med Vänsterpartiet och Miljöpartiet kan man tydligt se att dessa vänsterpartier ständigt försöker försinka Citytunneln. Om de lyckas vore det mycket olyckligt! I detta sammanhang borde också en direkt järnvägsförbindelse mellan Kastrup och Sturup prioriteras som ett angeläget projekt.

Det kostar för mycket att åka över bron. Det höga priset hämmar integrationen och därmed växtkraften. Svenska och danska staten bör köpa loss bron och därefter införa nolltaxa. Öresundsuniversitetets utredning förra året visade att en nolltaxa skulle vara samhällsekonomiskt lönsam. Broavgifterna fungerar i dag som ett handelshinder, och den ekonomiska tillväxten skulle öka kraftigt vid nolltaxa.

Öresundsbroförbindelsen bör kompletteras med en nordlig fast förbindelse. Sedan Öresundsbrons tillkomst har arbetspendlarna i södra Öresundsregionen ökat med 280 % medan siffran för norra Öresund är oförändrad, något som bl.a. kan förklaras av den tidsödande transportvägen mellan Helsingborg–Köpenhamnsregionerna. Statsministern har vid flera tillfällen talat sig varm för en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. Vi är rädda för att HH-leden kommer att dras i långbänk lika länge som Öresundsbron. Det är dags för en tidtabell för HH-leden!

Bygg ut E 22! E 22 är av oerhört stor vikt för att ta tillvara hela Skånes växtkraft. Med de spartider som råder är risken stor att E 22:s utbyggnad skjuts framåt i tiden. Testa därför alternativ finansiering för att skynda på utbyggnaden; En PPP-lösning (Private-Public Partnership) skulle kunna flytta fram utbyggnaden med flera år.

De infrastruktursatsningar som krävs för att ta tillvara skånsk växtkraft beskrivs ytterligare i en särskild motion.

Låt Skåne gå före

Hela Sverige behöver bättre företagsklimat och bättre tillväxtpolitik. Tyvärr verkar inte regeringen våga genomföra de viktigaste reformerna. Det handlar om skattepolitik, förenklingar för företagande, arbetsrättslagstiftning, arbetskraftsinvandring med mera.

Det vore olyckligt om denna tveksamhet för alltid hindrar förändring. Låt därför Skåne gå före. Utvecklingen kring Öresund är på många sätt en ny utmaning. Gamla regler och lagar som skapats med nationella förutsättningar som utgångspunkt kan därför inte alltid passa den nya internationaliserade verkligheten. Skåne passar utmärkt för att testa ny politik som regeringen tvekar att genomföra för hela landet. Låt Skåne bli en region där man testar nya villkor för företagande, ny öppenhet för arbetskraft och arbetsrätt.

Dags för en vitbok för Öresundsregionen

Skånes växtkraft kommer inte att tas tillvara fullt ut om inte ett antal konkreta politiska beslut fattas som röjer hinder för nya idéer, nya entreprenörer och nya kontakter.

Det är viktigt att arbetet med att riva barriärerna kommer i gång på allvar. Det är dags att gå från ord till handling. Det är dags att frågan om Öresundsintegrationen lyfts upp på högsta nivå i regeringen. Statsministern och finansministern måste engageras för integrationen, inte bara barn- och familjeministern. Vi menar att ett särskilt toppmöte bör arrangeras där den svenska statsministern diskuterar Öresundsfrågorna med sin danske kollega.

Vi tror att ett sådant möte skulle kunna leda vidare till en vitbok för Öresundsregionen. Det finns nämligen en bristande metodik i arbetet för Öresundsintegration. Många talar väl – till intet förpliktigande, men lite händer.

På många sätt liknar läget i Öresundsintegrationen den situation som gällde för EU:s arbete med den inre marknaden innan man skrev vitboken som på punkt efter punkt redovisade vilka beslut som måste fattas för att riva handelshinder och röja hinder för den inre marknaden. Vi vill att samma metodik skall användas för att riva barriärerna i Öresundsregionen. En vitbok bör upprättas med ett antal punkter för att förenkla för människor, företag och institutioner. Vitboken skall innehålla ett antal konkreta och tydliga punkter på vad som behöver göras, hur det ska göras och när det skall vara klart. Det är först när vi sätter tidsramar som konkreta saker kan börja hända. Några punkter i en sådan vitbok kan till exempel handla om att den enskilde själv får välja vilket skattesystem och därmed välfärdssystem han eller hon vill ansluta sig till. En annan punkt skulle kunna vara att en särskild gemensam nordisk skattemyndighet skapas för att hjälpa nordiska gränsgångare.

Stockholm den 29 september 2003

Christer Nylander (fp)

Ulf Nilsson (fp)

Tina Acketoft (fp)

Torkild Strandberg (fp)

Marie Wahlgren (fp)

Allan Widman (fp)


Yrkanden (7)

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en särskild skrivelse om regionernas växtkraft bör framläggas i samband med budgetpropositionen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att permanenta det regionala självstyret i Skåne.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en vitbok för Öresundsintegrationen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om regeländringar för att underlätta för en gemensam arbetsmarknad i Sverige och Danmark.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om regeländringar för att underlätta växelvisa studier i Sverige och Danmark.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att lokalisera EU:s kemikaliemyndighet till Skåne.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av bättre regional ekonomisk statistik.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.