Översyn av straffrättslig preskription

Motion 2004/05:Ju458 av Ingemar Vänerlöv (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att se över reglerna för den straffrättsliga preskriptionen.

Motivering

I Sverige liksom i de flesta länder kan ett brott preskriberas, d v s har det förflutit tillräckligt lång tid efter det att ett brott begåtts kan gärningsmannen inte ställas till ansvar för det.

Straffrättslig preskription delas upp i åtalspreskriptionoch påföljdspreskription. Åtalspreskription innebär att någon påföljd inte kan dömas ut när en viss tid har förflutit från det att brottet har begåtts. Påföljdspreskription innebär att en påföljd som har dömts ut av en domstol inte kan verkställas efter det att en viss tid har förflutit.

När det gäller åtalspreskription återfinns den centrala regeln i 35 kap. 1 § brottsbalken. Av bestämmelsen framgår att påföljd inte kan dömas ut för ett brott om den misstänkte inte har erhållit del av åtalet för brottet eller häktats för detsamma inom en viss tid. Preskriptionstiden varierar, utifrån straffets längd, mellan två och tjugofem år enligt följande.

Om den svåraste påföljden är	Preskriptionstid
Fängelse i högst 1 år	2 år
Fängelse över 1 år men högst 2 år	5 år
Fängelse över 2 år men högst 8 år	10 år
Fängelse viss tid över 8 år	15 år
Fängelse på livstid	25 år

Exempel på brott som har livstids fängelse i straffskalan och där det råder en 25-årig preskriptionstid är: mord, människorov, grov mordbrand, grov allmänfarlig ödeläggelse och grovt sabotage.

Exempel på brott där den svåraste påföljden är fängelse i viss tid över åtta år och som därmed har en preskriptionstid på 15 år är: dråp, grov misshandel, grov våldtäkt och grovt rån.

Exempel på brott där straffskalan är fängelse i lägst två och högst åtta år och där preskriptionstiden är tio år: våldtäkt, grovt koppleri och allmänfarlig ödeläggelse.

Som ovan nämnts finns i Sverige åtalspreskription beträffande samtliga brott. Det finns dock exempel på andra länder i EU och västvärlden där de grövsta brotten inte preskriberas. I några av länderna är det endast brott mot mänskligheten som aldrig preskriberas. I Frankrike är t.ex. brott mot mänskligheten inte underkastade preskription. Även i Nederländerna och i Belgien har preskription avskaffats för brott mot mänskligheten. Tyskland har avskaffat preskriptionsreglerna för både folkmord och mord. I Storbritannien, USA och Israel finns inte några preskriptionsregler för bl.a. mord.

Mot bakgrund av att modern teknik, t ex DNA-analyser, har gjort det möjligt att lösa brott som det tidigare inte varit möjligt att komma tillrätta med, bör preskriptionslagstiftningen ses över. Därvid bör fokus läggas på de grövsta brotten som t ex mord. Inte för att i första hand någon efter mycket lång tid skall ställas till ansvar utan för att brottsoffren/brottsoffrens anhöriga skall få klarhet i vad som hände en gång för kanske mycket länge sedan. I Finland som liksom en del uppräknade länder ovan, ej har preskription för mord uppmärksammades ett fall i somras där ett 44-årigt mord kunde lösas med hjälp av den moderna DNA-tekniken. Även Sverige bör ta bort preskriptionstiden för mord, som nu är som längst 25 år. Det är viktigt att en sådan lagändring sker så fort som möjligt eftersom 25-årsgränsen tickar allt närmare för många ouppklarade mord. Det bör även övervägas att slopa preskriptionen eller förlänga den för andra grova brott som t ex våldtäkt som idag har tio års preskription. För den unga personen kan en våldtäkt fåödesdigra följder för resten av livet. För brottsoffret kan det vara värdefullt att den som utförde gärningen kan ställas till ansvar, även om det skulle ta mycket lång tid innan det kan ske.

Stockholm den 4 oktober 2004

Ingemar Vänerlöv (kd)