Partihandel och avvecklat monopol för Systembolaget

Motion 2000/01:So276 av Leif Carlson (m)

av Leif Carlson (m)
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om nuvarande problem på marknaden för partihandel med
alkoholdrycker.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i syfte att
skapa en bättre fungerande marknad för partihandel med alkoholdrycker.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om avvecklat detaljhandelsmonopol för alkoholdrycker.
Bakgrund
Det är väl känt att Systembolagets monopol orsakar betydande kostnader
och olägenheter för konsumenterna. Tillgängligheten blir låg för alla, men
kanske framför allt i glesbygd. Människors vilja att lyda lagarna skadas
också när alltför många lagar har en utpräglad förmyndarkaraktär.
Problemen blir allt mera allvarliga med tiden. Vi har nu en ny
arbetsmarknad och en ny familjestruktur. I flertalet familjer arbetar bägge
föräldrarna och det blir allt svårare att hinna till Systembolaget under de
tider
när de har öppet. Reformen med lördagsöppet är i och för sig en förbättring,
men räcker inte långsiktigt.
Människor vill i dag kunna handla hela måltiden på samma ställe. Vin och
öl är måltidsdrycker och skall enligt min uppfattning kunna köpas i
livsmedelsbutiker som är särskilt licensierade för alkoholförsäljning. På
längre sikt bör denna möjlighet även öppnas för spritdrycker.
Svensk alkoholpolitik karakteriseras även i leden bakom Systembolaget av
en omfattande byråkratisk apparat. Monopolställningen för Systembolaget får
dessutom effekter även här. Som partihandlare eller importör av t.ex. vin är
man ju beroende av att ens produkter får finnas med och marknadsföras i de
butiker som säljer alkoholdrycker.
Ambitionen från statens sida har här varit att skapa ett slags marknad där
partihandlare tävlar om att få ha sina varor i butikerna. Således tar
Systembolaget regelbundet in anbud från partihandlare som vill sälja sina
varor i företagets butiker. Ett första urval bland anbuden görs utifrån det
skriftliga anbudsmaterialet. De leverantörer som klarar detta går vidare till
provsmakning genomförd av Systembolagets egen personal.
För den som inte får vara med i det ordinarie butikssortimentet efter denna
procedur finns möjlighet att vända sig till en konsumentpanel som också
provsmakar, och därmed "överprövar" Systembolagets beslut att inte ta med
varan i sortimentet. I sista hand finns möjlighet att vända sig till den
statliga
Alkoholsortimentsnämnden och få sin sak prövad där. Närmndens
verksamhet regleras bl.a. i Systembolagets avtal med staten.
Alkoholsortimentsnämnden är administrativt samordnad med
Kammarkollegiet.
Nuvarande problem
Erfarenheterna får tyvärr sägas dokumentera att det är omöjligt att
frammana annat än en helt artificiell marknad med nuvarande
konstruktion. Upphandling av produkter bedöms fortfarande mot en på
förhand av Systembolaget uppgjord produktplan. En generell effekt av
nuvarande reglering är att etablerade företag och produkter gynnas på
bekostnad av nya. Detta genom att stor volym är ett krav för att få finnas
kvar på Systembolagets hyllor.
Konkurrensen minskar därigenom eftersom det blir svårt att få in nya
produkter på marknaden. Särskilt hårt drabbas sådana produkter som inte
skiljer sig smakmässigt från redan befintliga produkter. Systembolaget
eftersträvar ett varierat sortiment och urvalet görs med hjälp av blindtester.
Inget egentligt värde fästes vid varumärken och liknande.
Många nya viner blir dagsländor p.g.a. höga krav på omsättning för att få
finnas kvar i sortimentet efter lansering. De kommer in på marknaden, stannar
under den halvårsperiod som är avsedd att ge en chans att uppnå volymmålen,
men byts sedan ut mot nya varor när volymmålet inte uppnåtts. Det handlar
för partihandlarna om att få stor försäljning snabbt, inte om att långsiktigt
bygga upp ett gott renommé och ett igenkännande för de egna produkterna.
Vinmarknaden har följaktligen av experter på området betecknats som en
jättelik "spot-marknad".
Det är vidare allmänt känt att systemet kan manipuleras, t.ex. genom att
restauranger gör stora inköp via Systembolaget i stället för via partihandeln.
Lagerhållningen av viner som formellt sett finns i Systembolagets ordinarie
sortiment varierar också avsevärt. De viner som finns tillgängliga får
naturligtvis höga försäljningssiffror och får på så sätt stanna kvar i
sortimentet. Rättssäkerheten för den enskilde importören blir liten.
Alkoholsortimentsnämnden får  ta emot många synpunkter på hur
Systembolagets urvalssystem fungerar men har visat sig vara ett trubbigt
instrument mot de problem jag pekat på ovan. Det måste i princip finnas ett
formellt fel i handläggningen för att Alkoholsortimentsnämnden skall kunna
ingripa.
I nämndens årsredovisning för 1998 konstaterades att man utifrån gällande
regelsystem har mycket begränsade möjligheter att meddela beslut med bifall.
Alkoholsortimentsnämnden har under perioden 1995-1998 handlagt drygt 20
ärenden. Andelen beslut med bifall har dock successivt minskat till en
tolftedel. I det perspektivet framstår nämndens verksamhet enligt dess egen
årsredovisning som föga meningsfull och möjligheten att överklaga
Systembolagets beslut som något skenbar.
Under år 2000 har Alkoholsortimentsnämnden hittills fått fem klagomål
som alla har avslagits. I praktiken fungerar systemet för produkturval inte
tillfredsställande. Särskilt upplever många leverantörer  det besvärande att
Systembolaget avskriver många offerter utan att ens begära in prover.
Mitt förslag
Vi anser att regeringen nu omedelbart måste lägga fram förslag i syfte att
skapa en bättre fungerande marknad för partihandel med alkoholdrycker.
Även om mycket tyder på att det befintliga systemet för produkturval inte
direkt strider mot EG-rätten, är det ändå i längden både svårt och kostsamt att
inom nuvarande system uppfylla de krav på icke-diskriminering som ställs i
detaljhandelsledet. Detta inte minst av distributions- och utrymmesskäl. I
förlängningen innebär det höga marginaler och höga kostnader för
konsumenterna.
En marknadsstruktur där det bara finns en enda detaljhandlare - som delvis
eftersträvar att ha samma sortiment överallt - gör det dessutom i praktiken
mycket svårt för mindre företag att vara med och konkurrera. Det blir svårt att
starta en verksamhet i liten skala.
Långsiktigt sett löses problemen enligt vår uppfattning bäst genom en
avveckling av Systembolagets monopol till förmån för ett system där
licensierade butiker får sälja alkoholdrycker.
Förutom att medföra stora fördelar direkt för konsumenterna, så skulle ett
avskaffat detaljhandelsmonopol även få gynnsamma effekter på utvecklingen
av partihandeln. Förutsättningarna för att driva och starta småföretag
förbättras. Rättssäkerheten ökar för berörda företag genom att man inte längre
är utlämnad till Systembolagets godtycke. Företagen får möjlighet att satsa
långsiktigt på att etablera välkända produkter på marknaden, i stället för att
snabbt försöka uppbåda en konstlad försäljning med hjälp av olika medel.
I ett avreglerat system skulle naturligtvis varje butik få ta hem de varor
som just deras kunder efterfrågar. Ett utrymme öppnas för såväl
specialiserade butiker med ett brett sortiment som för enklare handlare med
bara de populäraste produkterna. Samtidigt som mångfalden på varje
försäljningsställe kanske avtar något, växer det totala produktutrymmet och
möjligheterna att i liten skala prova nya produkter på marknaden.

Stockholm den 2 oktober 2000
Leif Carlson (m)
Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Socialutskottet

Händelser

Inlämning: 2000-10-05 Granskning: 2000-10-11 Hänvisning: 2000-10-11 Bordläggning: 2000-10-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (8)