Patent på liv

Motion 2001/02:L286 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

av Gudrun Schyman m.fl. (v)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen i olika internationella forum skall motverka patent på olika livsformer.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att FN:s konvention om biologisk mångfald skall överordnas WTO:s TRIPS-avtal om patent på liv.

Patent på liv – ett globalt problem

Den 27 september i år kunde tidningen Ny Teknik rapportera att det privata företaget Myriad Genetics i Salt Lake City i USA har beviljats patent på de två kända generna bakom ärftlig bröst- och livmodercancer. Sjukhusen måste på grund av detta skicka sina blodprover för analys till Myriad Genetics. Forskare befarar att svenska sjukhus därför kan tvingas sluta med sina undersökningar av kvinnor som riskerar att drabbas av dessa sjukdomar, eftersom patentet medför orimliga kostnader för såväl sjukvård som forskning. Forskare befarar även att samma sak komma att hända med generna bakom våra stora folksjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Patent på livsformer får således olyckliga konsekvenser.

Vidare anser Vänsterpartiet att mediciner mot sjukdomar som hotar att skapa nationella eller t.o.m. globala katastrofer, som t.ex. spridningen av hiv, bör göras tillgängliga för kvinnor och män i de drabbade länderna. Det är nödvändigt att genom bland annat medicinsk tekniköverföring minska klyftorna mellan den rika och den fattiga världen. I dag finns det exempel på att patent på vissa mediciner motverkar medicinsk tekniköverföring av vissa produkter som är nödvändiga för den fattiga delen av världen.

Såväl artikeln som exemplet med mediciner mot sjukdomar visar att det är angeläget att motverka patent på livsformer och att patenträtten bör ha en etisk dimension.

Biologisk mångfald

Transnationella företag som framställer och säljer såväl mediciner som bekämpningsmedel, vanligt utsäde och genmodifierade organismer, investerar stora summor i forskning, marknadsföring och patent. Många företag skräddarsyr nya växtsorter som passar deras egna produkter. Därigenom skaffar de sig nästan total kontroll över den globala handeln med jordbrukets produkter. Höga vinstkrav leder till att de vill ta patent på allt från arter och sorter till enskilda gener och gensekvenser i djur, växter, mikroorganismer och människor. Det finns exempel på att företag tagit patent på växtsorter som hittats i naturen, eller i en genbank. Frågan om människans rätt till sitt genetiska arv ställs således på sin spets.

Företag har även tagit patent på kunskap som traditionellt använts av människor på olika håll i världen. Rätten till resurserna och vinsterna från dem övergår därmed från de traditionella lokala brukarna, som i regel finns i fattiga länder, till företag med säte i den rika delen av världen. Om utsädet kan patenteras finns det en risk att bönderna förlorar sin traditionella rätt att fritt utnyttja sin skörd till eget utsäde. Den yttersta garantin för att kunna odla mat och basen för kulturväxternas mångfald är bondens möjligheter att fritt välja utsäde. Många fattiga länder har uttryckt sin oro för att multinationella företag kommer och tar patent på inhemska grödor och på det sättet gör dem mycket dyrare.

Det är inte bara den enskilde bondens rättigheter som inskränks vid patent. Även den biologiska mångfalden hotas då variationsrika lokalt anpassade sorter hotas att slås ut av de stora transnationella företagens enhetliga sortiment. Med ensidig odling följer dessutom ökat beroende av stora mängder bekämpningsmedel och konstgödsel.

Enligt FN:s konvention om biologisk mångfald garanteras staterna och deras befolkningar en suverän rättighet till sina genetiska resurser. Konventionen syftar till att säkra förutsättningarna för en rik biologisk mångfald på jorden. Den tar fasta på att de lokala samhällen som vidmakthåller kunskapen om de genetiska resurserna är oumbärliga för dess bevarande. Därför har de och deras länder rätt till kontroll och inflytande över hur de används. Ingen lagstiftning kring äganderätt får införas som står i konflikt med uthållig användning av genetiska resurser. Konventionen syftar också till att åstadkomma en rättvis fördelning av vinster från produkter framtagna på basis av biologisk mångfald mellan fattiga och rika länder. Därmed kommer konventionen om biologisk mångfald på kollisionskurs med TRIPS-avtalets krav på patent på liv.

TRIPS

TRIPS är en förkortning av Trade Related Aspects on Intellectual Property Rights och är det avtal i WTO som bland annat reglerar patenträtt. Avtalet behandlar skyddet av de immaterialrättsliga ensamrätterna och omfattar bestämmelser för upphovsrätt, varumärken, patent, mönster, kretsmönster, geografiska kännetecken och företagshemligheter. Enligt TRIPS-avtalets 27:e artikel åläggs samtliga WTO:s medlemsstater att införa patentlagstiftning på alla produkter och processer och inom alla teknikområden, förutsatt att de är nya och har en uppfinningshöjd samt går att tillämpa industriellt. Underparagrafen (27.3b) medger undantag för växter och djur, men kräver trots detta att alla länder måste införa patent på mikroorganismer och vissa processer samt ”liknande” system för åtminstone växtsorter.

Vänsterpartiet anser att riksdagen ska ge regeringen i uppdrag att i olika internationella forum motverka patent på olika livsformer. Vidare bör regeringen verka för att FN:s konvention om biologisk mångfald överordnas WTO:s TRIPS-avtal om patent.

Stockholm den 4 oktober 2001

Gudrun Schyman (v)

Hans Andersson (v)

Ingrid Burman (v)

Lars Bäckström (v)

Stig Eriksson (v)

Berit Jóhannesson (v)

Tanja Linderborg (v)

Maggi Mikaelsson (v)

Owe Hellberg (v)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Lagutskottet

Händelser

Hänvisningsförslag: 2001-10-05 Utskottsförslag: 2001-10-05 Granskning: 2001-10-05 Inlämning: 2001-10-05 Hänvisning: 2001-10-11 Bordläggning: 2001-10-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)