Pedagogiska tjänster samt fjärrundervisning

Motion 2022/23:1633 av Martina Johansson (C)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge skolhuvudmännen möjlighet att köpa in pedagogiska tjänster och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka antalet ämnen som fjärrundervisning tillåts i och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Det är viktigt att verka för att varje barn ska ha en trygg skolgång och att varje elev ska klara godkända betyg i skolan. Detta är berikande för våra kommuner och Sverige.

Idag finns det olika driftsformer och olika storlekar på de skolor som är verksamma, och det är något som är bra för den totala skolutvecklingen. Idag finns det skolor som oavsett driftsform och storlek har svårt att leva upp till kraven på att all pedagogisk personal ska vara behörig och vara anställd av den aktuella huvudmannen.

Vissa av de ämnen som har en liten undervisningstid skapar små tjänster, t ex slöjd på en mindre skola. Det finns även ämnen där det finns få legitimerade lärare att tillgå i landet, t ex vissa språk inom modersmålsundervisningen. Det är svårt att bemanna dessa tjänster med behörig personal, och det är inte något som gynnar den enskilda eleven. Alla skolor som arbetar för elevernas bästa behöver få förutsättningar att bedriva en kvalitativ utbildning. Två sätt att öka förutsättningarna är att tillåta skolhuvudmännen att köpa in pedagogisk personal och att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen. Att tillåta huvudmännen att köpa in tjänster till de ämnen som inte är tillräckligt stora för att kunna rekrytera, öppnar möjligheten för huvudmannen att köpa in en pedagogisk lärare på 20 %. Att ha fjärrundervisning i fler relevanta ämnen öppnar upp för att ämnen med få utbildade lärare i landet kan undervisa fler elever samtidigt i olika skolor. Efter pandemins erfarenheter av digital undervisning har mycket ny kunskap samlats. Både vad gäller inställningen till digital undervisning och hur man kan göra undervisningen bättre även om inte eleverna är i klassrummet. Att fjärrundervisa kan antingen vara likt det som varit den senaste tiden, att alla elever är på distans, eller att en ”traditionell” undervisning sker i ett klassrum med närvarande elever och andra elever följer samma undervisning från andra platser där de även kan interagera med undervisande lärare. Nu finns möjligheten att använda sig av den digitala tekniken för att förbättra tillgången på behöriga lärare i samtliga ämnen. Genom dessa två förslag får fler skolor möjlighet att förbättra kvaliteten för den enskilda eleven.

Martina Johansson (C)