Politiskt ansvar för etiska frågor i anslutning till livets början

Motion 1983/84:1626 Bengt Lindqvist och Margareta Persson

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1983/84:1626

Bengt Lindqvist och Margareta Persson

Politiskt ansvar för etiska frågor i anslutning till livets början

Den svenska välfärdspolitiken grundas på tanken om alla människors lika
värde. Detta betyder att all tillgänglig kunskap och alla samlade resurser
måste användas för att skapa rättvisa och drägliga levnadsförhållanden för
alla. Dessa grundvärderingar måste också prägla vårt handlande när det
gäller att utnyttja kunskap och teknik i samband med livets uppkomst.

Nu väller ständigt över oss information om nya rön och nya möjligheter
inom genteknik, fosterdiagnostik, insemination och andra tekniker för
konstgjord befruktning. Med fosterdiagnostik kan man spåra allt fler
egenskaper, sjukdomar och funktionshinder hos fostret. Gendiagnostiken
erbjuder än mer information om fostrets kommande egenskaper.
Gentekniken utvecklar metoder som gör det möjligt att förädla
människans arvsmassa i kontrollerade former. Genom olika former av
konstgjord befruktning kan barn alstras i laboratorier, med den ena eller
bägge föräldrarna döda. Befruktade ägg kan flyttas från den ena livmodern
till den andra osv.

Genom att använda fosternervceller kommer man i framtiden att kunna
bota för tidigt åldrande. Genom att byta ut defekta gener hoppas man kunna
bota sjukdomar. Men vad är defekt och vad är variation och anpassning till
den rådande miljön? Kanske får en del människor i främst Afrika finna sig i
att leva med anlaget till t. ex. blodbristsjukdomen sickle-cellanemi för att ha
motståndskraft mot malarian. Den pågående utvecklingen ställer våra
grundläggande värderingar på sin spets. Frågan är: Hur kommer
mänskligheten att utnyttja den nya kunskapen och dess möjligheter?

I sitt tredje rike ville Adolf Hitler rena och förädla den ariska rasen. Han
ville avlägsna olika missbildade individer. Alla vet vi hur den utvecklingen
blev och självfallet vill ingen av oss ha den utvecklingen tillbaka. Det vore fel
att påstå att vi är på väg dit nu, men vissa .strömningar i den pågående
debatten skulle kunna föra oss dit, om de fick stå oemotsagda.

Denna nya teknik växer fram i en tid av ekonomisk stagnation, minskade
resurser och ökande sociala spänningar i hela den industrialiserade världen.
Så var det också på Hitlers tid. Det ligger nära till hands att den nya tekniken
kan bli ett fruktansvärt verktyg i händerna på politiska rörelser som vill söka
lösa krisen genom att uppspåra och undanröja kostnadskrävande och därför
inte önskvärda individer och egenskaper hos det kommande släktet.

I debatten om fosterdiagnostik har landstingspolitiker i Sverige stått upp
och visat fram kalkyler som anger hur mycket samhället skulle kunna tjäna på
att det föddes väsentligt färre barn med funktionshinder. Hos i övrigt seriöst

1 Riksdagen 1983/84.3 sami. Nr 1626-1633

Mot. 1983/84
1626-1633

Mot. 1983/84:1626

2

arbetande organisationer har i debatten om fosterdiagnostik uttalanden om
handikapp förekommit som något oskäligt betungande för föräldrarna och
förorsakande av livslångt lidande för den handikappade själv.
Fosterdiagnostiken ses som syftande till en höjning av livskvaliteten hos
kommande generation.

Nyligen hävdade en forskare i en avhandling att kriminalitet är ärftligt. Är
detta månne något för framtida genmanipulatorer?

I debatten förekommer ofta hänvisningar till livslångt lidande och till liv
som inte är meningsfullt. Vad är livslångt lidande? Vad är ett liv som inte är
meningsfullt? Vem kan avgöra dessa frågor åt andra?

När det gäller insemination talar vissa läkare öppet om att det gäller att få
tag i dugliga och lämpliga givare. En läkare uppger att han helst vill ha blonda
ynglingar av nordisk typ och att de gärna får var medicine kandidater eller
officerskadetter. Med genmanipulation finns möjligheten att barnafödandet
förvandlas till en rationell marknadsanpassad produktutveckling.

I abortlagen stadgas att efter 18:e havandeskapsveckan får abort endast
utföras om socialstyrelsen ger sitt tillstånd och om det föreligger synnerliga
skäl. I abortkommitténs betänkande SOU 1983:31 konstateras att
socialstyrelsen alltid beviljat abort vid befarad fosterskada. I socialstyrelsens
PM 27/82 Fosterdiagnostik redovisas motiveringarna för sen abort på grund
av befarad fosterskada perioden 1977-1980. Flera av aborterna har beviljats
därför att den aborterade individen kunnat bli steril, riskerat att få lägre
intelligensnivå än som räknas som normalt och i ett par fall har den
kommande individen kunnat få barn med utvecklingsstörning. Är detta att
beteckna som synnerliga skäl? Då finns det anledning att frukta framtiden
om fosterdiagnostiken byggs ut.

I sitt betänkande har abortkommittén inte alls diskuterat de etiska
bedömningar som uppstår när aborter utförs i ett så sent stadium av
graviditeten, där den enda orsaken är att fostret har en mycket lindrig skada.

Utvecklingen inom fosterdiagnostikens område går nu mycket snabbt.
Man måste fråga sig: Vad skall vi ha all denna nya kunskap till? Har någon
över huvud taget bett att få den? Innan vi sysslar med detaljfrågorna måste vi
arbeta fram en helhetssyn på hela detta viktiga område. I dag överlåter vi
dessa oerhört svåra och grundläggande frågor om rätten till liv och existens
till enskilda människor i enskilda fall och till enskilda forskare och praktiker.

Vårt främsta krav är att samhället måste ta ansvar för utvecklingen. Vi
politiker får inte avhända oss dessa frågor därför att de är svåra och
komplexa. Samma grundläggande värderingar som styr vår socialpolitik och
som hävdar jämlikhet och solidaritet måste prägla den här utvecklingen.
Inriktningen måste vara att hela denna nya teknik ställs i livets tjänst utan
utsortering av dugliga och icke dugliga. Tekniken skall användas för att bota
och lindra skador och sjukdomar och för att förbereda föräldrar på ett
kommande föräldraskap för ett barn med handikapp.

Utvecklingen går obönhörligen vidare, och det går fort! Det är nödvändigt

Mot. 1983/84:1626

3

att göra något med det snaraste för att samhället skall ha en chans att påverka
utvecklingen. Hur svåra frågorna än kan förefalla får vi inte överlåta dem till
specialisterna.

Mot bakgrund av ovanstående hemställs

att riksdagen hos regeringen anhåller om en utredning som samlat
skall se över grundläggande existentiella frågor i den pågående
medicinska utvecklingen, såsom människosyn, allas lika värde och
andra etiska, därmed förknippade frågeställningar.

Stockholm den 25 januari 1984

BENGT LINDQVIST (s)

MARGARETA PERSSON (s)