Post och it i hela landet

Motion 2020/21:2214 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD)

av Jimmy Ståhl m.fl. (SD)

1   Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka bredbandsutbyggnaden på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över straffskalan för dataintrång och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bevara samhällsviktig it-infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utförsäljning av Telia och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om säker upphandling och utbyggnad av viss it-infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om säkerhetsrutiner för viss it-infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra service, postutdelning och tillgänglighet i glesbygd och tillkännager detta för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör ge Postnord uppdraget att vidta nödvändiga effektiviseringsåtgärder och tillkännager detta för regeringen.
  9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som skapar bättre balans mellan ekonomiska mål och samhällsuppdrag och tillkännager detta för regeringen.
  10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kontroller av leverantörer vid upphandling av tjänster för transporter och tillkännager detta för regeringen.
  11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda det kommande 5G-nätets behov och möjligheter till god täckning i hela landet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att aktörer inte ska tillåtas avbryta fast teleförbindelse om det inte finns ett fullgott alternativ, och detta tillkännager regeringen för regeringen.
  13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ökad samordning bör ske vid dragningen av fiber och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Människan har alltid haft ett behov av att kommunicera på distans. Ett väl fungerande samhälle förutsätter ändamålsenliga och säkra system för fysiska och digitala kommunikationsmöjligheter. Bredband på landsbygden är viktigt eftersom befolkningen blir alltmer beroende av en snabb och stabil internetuppkoppling för såväl arbete som fritid. Inte minst är detta viktigt i tider av kriser och pandemier. Viss infrastruktur är särskilt känslig för dataintrång eftersom information gällande medborgare, militär, politisk ledning med flera kan hamna i orätta händer. Det är därför viktigt med säker upphandling inom IT-området och ändamålsenliga säkerhetsrutinerna för Sveriges IT-infrastruktur.

1 Stärkt bredbandsutbyggnad på landsbygden

Bredband på landsbygden minskar polariseringen mellan stad och landsbygd samt är en grundförutsättning eftersom befolkningen blir alltmer beroende av en snabb och stabil internetuppkoppling för såväl arbete som fritid. Tillgång till internet är även en demokratifråga, eftersom medborgare ges möjlighet att ta del av information och delta i den digitala samhällsdebatten. Landsbygdskommitténs mål att 100 procent av befolkningen ska ha tillgång till snabbt internet år 2025 är positivt. Målet i bredbandsstrategin, innebär att 95 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s redan 2020, ett mål som regeringen ej klarat att leverera. Covid 19 har visat att behovet av digital tillgänglighet är av största vikt. Bredbandsutbyggnaden på landsbygden bör stärkas kraftigt för att målet i bredbandsstrategin.

2 Skärpt straffskala vid dataintrång

De skadliga effekterna vid olika typer av dataintrång kan variera stort för den enskilde. En privatperson kan få sin hårddisk förstörd på grund av skadliga virusprogram och följden kan bli förlorade fotografier på familjen eller utpressning där offret tvingas betala lösen för att återfå tillgång till sin hårddisk. Företag kan råka ut för samma problem eller personer, företag eller nationer söker få tag i företagshemligheter och tillskansa sig makt eller ekonomiska fördelar. Illegal informationshantering kan även få diplomatiska konsekvenser. Påföljden av ett intrång behöver motsvara de skadliga effekterna för den som drabbas. Straffskalan för dataintrång behöver skärpas och spannet i straffskalan för dataintrång behöver ses över.

Lagring av information i dagens IT-samhälle skiljer sig markant från den tidigare fysiska lagringen. Information som sparades exempelvis i ett kassaskåp hade vissa fördelar gentemot lagring i exempelvis dagens molntjänster. Ingen lagring har klassats som absolut säker. Inte heller information som lagras på Internet och klassificeras som säker för all framtid. Hur privatpersoner, företag eller nationer säkerställer att information inte läcker ut via mänskliga faktorn eller skadliga programvaror är en framtida utmaning

3 Bevara och säkra samhällsviktig IT-infrastruktur

Alla företag bör konkurrera på lika villkor och ges samma möjligheter att investera i exempelvis IT-infrastruktur. Möjligheten till fri konkurrens behöver dock kunna begränsas gällande nationella säkerhetsintressen och infrastruktur som har nationellt säkerhetsintresse bör inte kunna säljas ut. Vid en avyttring av statliga bolag som innehar infrastruktur av nationellt intresse ska dessa delar av bolaget delas upp och behållas i statlig kontroll. Vi vill tillsätta en utredning som har till mål att säkerställa samhällsviktig IT-infrastruktur.

4 Telia

Vid en eventuell utförsäljning av Telia Company AB bör bolaget delas in i flera delar. De delar som innehåller samhällsviktig IT-infrastruktur bör behållas.

5 Säker upphandling och utbyggnad av IT-infrastruktur

Sverige har i dagsläget inte laglig möjlighet att stoppa ett bolag som handhar mobiltelefonsystem från att delta i utbyggnaden av exempelvis 5G-nätet - inte ens med hänsyn till rikets säkerhet. En säkerhetsskyddslag finns dock som skyddar försvaret och bland annat regeringskansliet. Med den nya 5G-tekniken kommer den som har tillgång till systemen ges utökade möjligheter att ta del av teknisk och allmänkänslig information. Upphandlingsförfaranden behöver ses över för att säkerställa att informationsflöden och funktioner inte faller i orätta händer. Dessutom bör vissa bolag exkluderas ifrån upphandlingar.

6   Säkerhetsrutiner för viss IT-infrastruktur

Viss infrastruktur är särskilt känslig för dataintrång eftersom information gällande medborgare, militär, politisk ledning med flera kan hamna i orätta händer. Anledningen till dataintrång kan vara av olika känslig karaktär. En enskild datakunnig person kan lyckas penetrera eller ”hacka” sig in i olika säkerhetssystem endast för att bevisa att det går. I ett annat fall kan en enskild person ingå i ett nätverk med koppling till terrorverksamhet och utgången av dataintrånget kan få fatala konsekvenser. Det finns nationer vars lagar kan utkräva särskild information från sina egna medborgare och inhemska bolag oavsett bolagens globala placering. Vilka krav eller innehåll i informationen som kan eller har lämnats ut är dock oklart, men beroende på personers befattningar eller bolagens arbetsområde kan konsekvenser bli stora för den enskilde eller företaget. Företag kan, beroende på företagets placering, tvingas bryta mot EU-rätt, GDPR eller nationella lagar, vilket kan ställa företaget i en mycket svår situation. Om dataintrånget är av extra känslig karaktär, och dessutom beordrats av främmande makt, kan även diplomatiska relationer skadas. Alla företag kan drabbas av förluster eller stölder av IT-information. Det kan ske fysiskt på plats, genom digitala angrepp utifrån eller via interna misstag. All kommunikation måste klassas som osäker, även om en anläggning är digitalt fysiskt åtskild ifrån omvärlden. Det uppstår extraordinära problem om nationer utstuderat använder sina egna bolag, sin befolkning eller auktoritet till att illegalt inhämta IT-information utanför sin egen nationsgräns. Lösningen ligger i att försvåra och skapa hinder som är fysiska, digitala; och juridiska, men även diplomatiska. Viss svensk digital infrastruktur behöver vara säkerhetskrypterad, hårdvara och mjukvara bör placeras på rätt ställen och tillgång till särskilt känslig information ska ske genom särskild behörighet. Säkerhetsrutinerna för viss IT-infrastruktur behöver ses över.

7 Postutdelning i glesbygd

Postlagen stadgar att en posttjänst ska finnas i hela landet och att tjänsten ska möjliggöra att alla kan ta emot brev och andra adresserade försändelser som väger högst 20 kg. Det utgör grunden i den samhällsomfattande posttjänsten. Andra krav är god kvalitet och rimliga priser för befordrande av försändelser. Det finns uppenbarligen en möjlighet att försämra postgången i glesbygd, utan att för den skull strida mot postlagen. Denna möjlighet att begränsa postgången för privatpersoner och företag i glesbygden måste stoppas. Brev och paket skall levereras i tid oavsett var man bor i Sverige och det är något som människor med rätta kan kräva. Regeringen har det yttersta ansvaret för att postgången över hela riket ska fungera, men med sjunkande lönsamhet och lägre volymer är det dock en utmaning som behöver hanteras.

Vi menar att det måste vara möjligt att bo och verka i hela landet. Regeringen bör se över möjligheterna att förbättra service, postutdelning och tillgänglighet i glesbygd.

8 Effektivisering

Det har väl inte undgått någon att postutdelningen fungerat dåligt under flera års tid. PostNord måste höja sin förmåga att leverera försändelser i tid för att kunder inte ska drabbas av inkassokrav eller missa inbokade sjukhusbesök. Boende och företag på landsbygden är de största förlorarna när postgången inte fungerar tillfredsställande. PostNord har inte klarat av sitt samhällsuppdrag och det behövs strukturella förändringar samt effektiviserad verksamhet att post kommer fram i tid. Regeringen bör skyndsamt ge PostNord uppdraget att vidta nödvändiga åtgärder.

9 Samhällsuppdrag

PostNord har fått tuffa finansiella mål, vilket är ett förhållande som direkt påverkar personalens situation. Underbemanning, otrygga anställningar och ständigt utnyttjande av bemanningsföretag blir resultatet. Postverksamheten förändras dessutom i grunden eftersom brevförsändelser allt oftare sänds digitalt med minskade intäkter som följd. Däremot ökar paketförsändelser på grund av den växande e-handeln. Hantering av paketförsändelser blir därmed en allt mer betydande del av PostNords verksamhet. Idag kännetecknas paketmarknaden av fungerande konkurrens mellan olika aktörer och det är viktigt att denna upprätthålls. Det övergripande målet bör vara en väl fungerande postgång i hela landet samt en sund och välbalanserad ekonomi. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som skapar en bättre balans mellan ekonomiska mål och PostNords samhällsuppdrag.

10 Transporter

I juni förra året publicerade tidningen Proffs en artikel om en PostNord-transport som rapporterats för otillåtet cabotage. Trafikpolisen i Skara hade stoppat en bulgarisk dragbil med en svenskregistrerad trailer. Föraren var från Makedonien och saknade förartillstånd och kunde inte bevisa att dragbilen kommit in i landet med en internationell transport. Transporten, som kördes på uppdrag av PostNord, rapporterades därmed för otillåtet cabotage eftersom den inte hade följt gällande regelverk. Statsägda bolag ska ovillkorligen ha bättre kontroller av leverantörer vid upphandling av tjänster än idag och följa gällande regelverk.

11 5G-nätet

Att ha en hög ambition när det gäller digital infrastruktur är en viktig faktor och när samhället och tjänster kräver mer och mer digitalisering är det av högsta vikt att Sverige ligger i framkant. Vi ställer oss positiva till utbyggnaden av 5G-nätet och vill säkerställa att det kommande 5G-nätet vid behov har god täckning i hela landet. Utbyggnaden kommer dock troligtvis ske gradvis och i prioriterade områden för att säkerställa både funktion och säkerhet. Regeringen bör öka takten med fiberutbyggnaden, speciellt när 5G byggs ut och risken att glesbygden riskerar hamna på efterkälken. Regeringen bör utreda det kommande 5G-nätets behov och möjligheter till god täckning i hela landet.

12 Fasta telefonnätet

Det pågår en avveckling av det fasta telefonnätet i syfte att ersätta det med fiber eller mobil teknik. Detta innebär att Telia i vissa områden ersätter fast telefoni med lösningar via mobilnätet och att bredband via telefonjacket (ADSL) ersätts med fiber eller mobilt bredband. För många abonnenter innebär den här förändringen att kostnaderna ökar markant. Att ”klippa” det fasta kopparnätet leder allt för ofta till överbelastningar i det befintliga nätet, vilket även drabbar de mobila systemen. Frustrationen blir stor hos konsumenterna som har betalat för en väl fungerande internetuppkoppling och de ansvariga gör ingenting för att lösa frågan om ett stabilt bredband för hela befolkningen. För att förhindra att människor lämnas utan möjlighet till en fungerande kommunikation ska den aktör som idag distribuerar telefoni- och bredbandstjänster inte tillåtas avbryta den befintliga tjänsten om det inte finns ett fullgott alternativ till en rimlig kostnad på plats.

13 Utbyggnad av bredband

För att påskynda och underlätta utbyggnaden av bredband bör större samordning ske vid installation av fiber. Detta kan ske vid exempelvis åtgärder i mark genom kablar eller tomma rör. Dessutom kan kulvertar och kabelrännor utmed väg- och järnvägsnätet med fördel utnyttjas om kapacitetsutrymme finns. Vid underhåll och nybyggnation av väg och järnväg bör det läggas tomma rör som kan nyttjas vid fiberutbyggnad. De bolag som lägger tomma rör i marken bör också få kompensation. Detta för att underlätta framtida utbyggnad av kabeldragning.

Jimmy Ståhl (SD)

Thomas Morell (SD)

Patrik Jönsson (SD)

Anne Oskarsson (SD)

Motionen bereds i utskott Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Trafikutskottet

Händelser

statustext: Motionen bereds i utskott Inlämnad: 2020-10-05 Granskad: 2020-10-05 Hänvisad: 2020-10-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (13)